Januari 2012

uttran
Uttran den 2 januari - en vårflod i förskott.

1
JANUARI Ösregn halva dan. Ute först 14.30, just som kanadagässens v-formationer anländer från betena. En timme senare, när det redan skymmer, kommer grågässen.

2 JANUARI Årets första draksurfare på badstranden. Cyklar till Gamla Köpstad i solsken.

Kontrasten mot förra vintern är, så här långt, förbluffande, med gröna gräsmattor där det i fjor låg svårvandrad snö. Gässen är färre i år, av okända orsaker. De verkar vara mer utspridda längs kusten än under isvintrarna. Det är kanadagässen som är färre. I gengäld försöker tusentals grågäss övervintra i Halland just nu. Men det kan förstås ändras.
De här uppseendeväckande kasten i vädret från en vinter till nästa vållar meteorologerna stort huvudbry. Det vimlar av inbördes oförenliga förklaringar. Variabiliteten avspeglas i det som kallas North Atlantic Oscillation,
ett index som anger skillnaden i lufttryck mellan Island och Azorerna. Högt NAO-index betyder milt väder i Nordeuropa, lågt NAO ger kyla. Hur orsakssambanden ser ut är det ingen som vet, fast det finns många hypoteser.
Intressant nog syns NAO också i temperaturerna. För precis ett år sen skrev jag en krönika i Hallands Nyheter i detta ämne. Här är ett utsnitt:

Jag ska nu plåga er med en liten dansk läsövning. Det här är skrivet av Hans Egede Saabye, präst i Nuuk på Grönland på 1770-talet: ”De danske lægge Mærke til, at naar Vinteren har været strent, som vi kande det, i Danmark, har den grønlandske paa sin Maade været mildere, og omvendt”. Just det. När vintern är sträng i Danmark är den mild på Grönland och omvänt. Jag har de senaste frusna veckorna hållit nogsam koll på temperaturtabellerna, som visat ett drastiskt värmeöverskott på Grönland. I Nuuk, till exempel, har det oftast varit mellan tio och tjugo grader varmare än i Björkäng. Detta är i och för sig inget jag missunnar eskimåerna, men man har rätt att bli nyfiken och en smula avundsjuk.

Det är likadant i år, fast omvänt. Temperaturen i Nuuk var den 2 januari -16 grader, i Halland +7.

3
JANUARI På morgonen generallarm. Plötsligt och förbryllande går alla fåglar längs hela reservatssträckan i luften samtidigt, i en kollektiv panikrusning. Fantastisk syn. Ett moln av fladdrande siluetter längs hela synfältet, som visar hur enormt många fåglar det faktiskt finns ute på stranden. Vad som utlöser kalabaliken vet jag inte, men det brukar vara en duvhök som drar förbi. Till skillnad från örnlarmen har höklarmen ingen riktning: fåglarna rusar åt alla håll, eftersom de flesta inte sett höken och därför inte vet varifrån hotet kommer.
Nästa oväder laddar upp på Atlanten. SMHI har hängt ut en stormvarning av andra klassen för den kommande natten.


vind_nordeuro-5
På väg mot Utteros.

4 JANUARI Stormen Emil är en stökig och bullersam historia som håller mig vaken hela natten. Det är ett under att bredbandet inte blåser ner, som det gjort flera gånger förut. Väderstationen på Nidingen rapporterar 30 sekundmeter klockan ett, men sen lägger den av. Vattnet stiger till måttliga +70 centimeter klockan tre. Mer dramatíska nivåer frampå dan, när vinden vrider mot nordväst. Upp till +102 centimeter klockan 16. Strandängarna står åter helt under vatten, med undantag för en smal bård ute på stora reveln, där gäss och änder tränger ihop sig, i stoisk sämja. På detta skiner solen.
Senare, i mörkret, når havet +109 centimeter.


6 JANUARI Högtryck som omväxling. Sol, molnglest och en kall nordan. Upptäcker till min förvåning 24 vitkindade gäss som betar fruset gräs på stora reveln; en ovan syn i januari. Tre storspovar på ängen. Havet håller sig runt +50 centimeter, för högt för strandpromenad. Cyklar istället till Läjet via Gamla Köpstad.
Klockan 15 färgsymfoni under den sjunkande solen: vattenhålorna på strandängen duvblå, lagunen rött guld, sen en smal strandbård och havet därbakom lätt rynkat silver med rosa stänk. Ovanför himlen med lagunens guld längs horisonten, men blå pastell upp mot zenit.
Tavlan bryts i tvärt tumult när två havsörnar kommer flygande på låg höjd från Lyngahållet, tätt inpå varandra. När paniken lagt sig står den ena örnen på Sälarevet, den andra på Smalasudde.
Först sen solen gått ner och ett glödande molnlaminat växer upp i väst ger sig Sälarevsörnen söderut. Den är fortfarande jaktlysten och gör utfall mot gässen på havet.
I mörkret väderbyte igen.


molnlaminat
Guldlaminat över havet den 6 januari.

7 JANUARI En blöt och blytung dag, men i solnedgången en glipa med glödgat järn längs horisonten.

9
JANUARI Törlan har trollat igen! Med Emils hjälp har den kluvit sin mynning i en gaffel, med en triangulär revel mellan skänklarna. Inte helt förvånande. Törlan har alltid varit en neurotisk å som haft svårt att bestämma sig. Min gissning är att den lilla ön snart spolas bort, men man kan aldrig veta säkert.

törlan-kluven
Emil har talat.

Törlans huvudflöde kommer från Lyngsjön utanför Falkenberg, men den får också tillskott från Björnmossen norr om Långås, och från talrika åkerdiken. På slättåars vis är den benägen att breda ut sig i regnrika tider, vilket föranlett en hårdför näpst från bönderna sida: Liksom Uttran är den bitvis rätad och rensad till en anonym kanal. Strax innan Törlan når havet i Björkäng gör den en nästan 90-gradig vänstersväng, och löper sen parallellt med stranden sexhundra meter, skyddad av en massiv, vassbevuxen strandsporre. Den här sluttampen av ån bildar gräns mellan Björkängs havsbad och Natura 2000-området söderut.

10 JANUARI Bestämmer mig för att de bägge havsörnarna är ett äkta par. De samordnar sina flyttrörelser längs kusten ännu mer än i höstas. Betraktar dem länge i morgonsolen, på var sin sten på Sälarevet. Storleksskillnaden är slående - han kan faktiskt se lite klen ut bredvid sin muskulösa hona.
Tre skadade grågäss nu på strandängen: en haltar illa, två släpar med vingarna. Skadskjutna, gissar jag. En stor råkflock på besök varje dag, ibland ute på en revel i vattnet. Förbluffande syn. De skyr inte havet. Gravänderna också kvar.

12 JANUARI Busväder igen. Stormbyar, dock från nordväst, vilket betyder parallellt med kusten.

14
JANUARI Kall natt, issörja längs stränderna. Rödhake på grannens staket, en solbelyst liten överlevnadsexpert. Häger landar i en av strandängens hålor. Vintern står nu och väger, kyla i öster pressar på, västvindarna har kommit av sig. Kanske får vi snö även denna vinter.Vad som händer då med rödhaken och hägern går inte att förutspå.
Efter solnedgången horisonten oroväckande blodfärgad.

15 JANUARI Ännu kallare natt: minus sex och nordanvind. Havet faller dramatiskt till -20 centimeter, det lägsta i vinter. Ger mig ut på stranden tidigt, innan vattnet stiger igen. Det är helt stilla. Just då går larmetbägge örnarna kommer samtidigt. Gåsrop i panik spräcker tystnaden. Bisarrt nog stämmer spovarna in med sina lättsinniga drillar. När kaoset lagt sig står örnarna borta vid Uttrans mynning och kalasar på något. En stund senare en tredje örn.

sistatorsken
Lophius piscatorius förmodar jag

Havets stormar kan expediera de mest oväntade presenter. Den här kamraten ser ut att ha varit en marulk. På något sätt har den landat strax norr om Törlans bångstyriga mynning.
Och här har vi en tordmule, ilandblåst utanför Utteros stugområde.

tordmule
Alca torda

20 JANUARI Antydan till snö på natten. Hör grågässen pladdra upprört ute i det massiva mörkret. Vacker dag sen, med sol över blankt hav. Får se örnparet samfällt jaga en gås långt ute på vattnet, på klassiskt manér. Blir inget av det.
På eftermiddagen magnifikt designad dimridå på slätten, med en rak övre kant 70 meter över marken. En sällsam syn med vindkraftsvingarna svävande i luften. Cyklar dit. Ridån ligger precis längs motorvägen, men är inte alls trevlig att ge sig in i. Får en bister föraning av att den sibiriska kölden kommer tågande inne i dimman.

dimridån
Tornhöjd: 78 meter.

21 JANUARI Som sagt och befarat.

snöfall
Nu är vi där igen.

21 JANUARI En stadig västvind under natten har tärt på gårdagens opåräknade snöskikt, men tyvärr inte avlägsnat det helt. Jag har själv inget emot snö, men jag bor granne med några tusen gäss som definitivt har det. Värre är att västvinden nu gjort helt om. Vi tycks gå emot en köldperiod, av oprognosticerad längd och med ett svårvandrat landskap. Efter de senaste två vintrarnas fimbulväder kunde man önska sig lite mildare tider. Om bara tre veckor väcks lärkornas flyttinstinkt, men de vill ha barmark.
Örnarna tidigt på Sälarevet med en bit mat.

23 JANUARI Storslagen morgon, med de väldiga sjöfågelflockarna spridda över ett stillsamt hav, solbelysta, och med en havsörn tronande i mitten. Många knipor nu, i de grunda områdena utanför Sälarevet. En framsynt skarv i full häckdräkt, med lårfläck och allt, på en sten.

issvall
Ett annat böljemönster.

24 JANUARI Stjärnklart och minus tio på morgonen, sen generös sol. Gässen i täta bandformationer en bit ut i havet. Går ut på stranden, där snäckor och tång har bisarra bårder av rimfrost och nattens dyningar ligger fastfrusna i vattenbrynets issörja. Is på lagunen, men knappast pålitlig. Stöter upp en stackars beckasin, som måste ha hukat i en tuva i en av de frusna hålorna på strandängen. Också häger som stått i öppet vatten i campingens dike. En storspov visslar försynt. Gässen i stor luftcirkus utanför Uttran: havsörn strax på stenrevet.
I trots mot den arktiska ångesten cyklar jag iväg och köper potatis.

snäckis
Musselisen.

25 JANUARI Mulet idag. På förmiddagen bägge örnarna på varsin kobbe rakt ut. Hannen äter på nåt som verkar vara resterna av en fågel. När honan vill ha en bit flyttar han solidariskt på sig. Jag misstänker att de mest livnär sig på kadaver. Det här är gamla örnar som är förståndiga nog att inte i onödan ödsla energi på att jaga kanadagäss. Döda fiskar och fåglar finns det tämligen gott om på de grunda stränderna, och de är lätta att hitta: det är bara att kolla vad kråkorna håller på med.
En hel del starar på strandängen nu, som alltid när vintern slår till och djupfryser strändernas tångbankar: kvardröjande starflockar som furagerat där tvingas inåt land.
Envetna ostvindar får havet att dra sig västvart. Under -30 centimeter på eftermiddagen. SMHI spår fortsatt fall.

26 JANUARI Extremt lågvatten, mer än en halv meter under medelnivån. Går ut och krossar skör glas-is med stövlarna, vällustigt. Perfekt glansis på lagunen, utan knottror men en aning seg under fötterna.
Havet på -55 centimeter klockan 16. Hittar gåsrester.


kanadahuvud
Vinterns vittnesbörd.

29 JANUARI Vintern har högst emfatiskt tippat över i Sibirisk riktning, lyckligtvis utan större snömängder, så här långt. Gässen nu minst lika många som förra vintern, vilket betyder uppåt sjutusen. Enorm uppvisning när örnarna visar sig.
Honfärgad blåhök jagar emellanåt över strandängen.

ao.obs
Titta här!

Som sagt, vädret har tippat över. Och det verkar vara på allvar.
Vinterns främsta storskaliga markör är det nordatlantiska gungbrädet, det som beskrivs med NAO-indexet (NAO betyder North Atlantic Oscillation och anger tryckskillnaden mellan Island och Azorerna). Högt NAO ger oss milda och våta vintrar, lågt NAO arktisk snålblåst. NAO har fallit resolut den senaste tiden, men är fortfarande positivt.
Men NAO har ett syskon som kallas AO, och som står för Arctic Oscillation. Liksom NAO anger AO skillnaden i lufttryck mellan Arktis och lägre breddgrader, fast AO även täcker Stilla havsdelen. Det är ett rent empiriskt mått på hur luftmassorna är fördelade på norra halvklotet. Varför NAO och AO åker gungbräde mellan två halvstabila vilolägen tycks ingen veta. Det finns klara statistiska kopplingar mellan NAO och AO, men hur de fungerar och vem som håller i taktpinnen är en högst kontroversiell fråga.
I vilket fall har AO flippat från positivt till negativt den senaste veckan. Och i går, den 28 januari, ramlade det plötsligt neråt, från lite negativt till mycket negativt.
Väldigt förenklat betyder det att det ligger ett högtryck över norra polarregionen som pressar ner arktisk kyla till våra stränder. Vissa av oss fryser om fingrarna. Eftersom fenomenet ger så tydligt utslag i AO-indexet är den vinter vi har just nu inte en tillfällig fluktuation, utan nåt betydligt mer sinistert, som kan bli bestående i veckor.
Jag vill betona att jag ingalunda är expert på dessa meteorologiska besynnerligheter. Jag är däremot enormt intresserad av dem, inte minst av skälet att jag faktiskt bor i en sommarstuga.
Å andra sidan finn skönhetssynerna, isens egensinniga ansikten...

tallriksis
Havet dukat med tallriksis.

IMG_4435
Isen drömmer om såpbubblor.

30 JANUARI Stor panik bland gässen vid halv tio. Ingen örn men en långbent svart hund ute på stranden.