Januari 2018

brottsjö-01
Vågspel - ett

Från stranden kan man ana dyningarna som vaga bulnader, som med god fart färdas på havets yta. När de når grunt vatten höjer de sig uppåt, och blir spetsiga, som tak, men med en oklanderligt slät yta in mot betraktaren.
Så plötsligt bryts vågen. Taket kollapsar i en frustande massa av splittrat vatten. Eftersom bottnen är ojämn sker brottet inte samtidigt längs hela dyningen. Därför kan man följa dramats olika faser samtidigt, på en och samma våg. Och man kan gärna göra det på Utteros platta stränder, som är förträffliga för dem som vill studera havsvågors sönderfall i skum och brus.
Vågor på havets yta transporterar inte vatten. De transporterar energi. En droppe på havsytan rör sig i en cirkel, som ett pariserhjul: uppåt, framåt, nedåt, bakåt. Efter ett varv återkommer droppen till utgångspunkten. Samtliga droppar på havsytan utför likadana cirkelrörelser. Det är summan av alla dropparnas små pariserhjul som bildar den vågform som rör sig in mot stranden.
Vågformens hastighet beror på våglängden, alltså avståndet mellan vågtopparna, men inte på vågornas höjd. Långa vågor rör sig snabbare än korta vågor. Därmed skiljer sig vattenvågor radikalt från ljudvågor, som alla rör sig lika snabbt (om ljudets hastighet varierade med våglängden skulle ljud med olika tonhöjd färdas olika snabbt, vilket skulle göra slarvsylta av all musik). Ytterst är det tyngdkraften som styr förloppet, men om vågorna är centimeterkorta påverkas de också av ytspänningen, som lägger sig som en elastisk duk över vattenytan.
Så länge vågen befinner sig ute på öppna havet rör sig vågformen mycket snabbare än vad vattendropparna gör i sina pariserhjul. Men när vågen kommer in på grundare vatten händer något. Pariserhjulet slår i botten. Det knölas samman, och tappar sin cirkelform. Vågen bromsas upp. Till slut blir vågens hastighet mindre än vattendropparnas. Vattnet rusar framåt fortare än vågen. Och då bryter hela mekanismen samman i en brusande och dånande kaskad som hörs ända in i min stuga.


brottsjö-02 (kopia)
Vågspel - två









1 JANUARI Detta är den sorts väder klimatforskarna varnat för. Fem grader varmt, ändlöst regn och skoningslös blåst. Vatten överallt. Havet på +26 centimeter och alldeles gult:

gula havet
Huang Hai

Årets första strandfynd är en avsnörd högersko i barnstorlek och med flickfärg:

adidas
Adidas

Strandskatorna verkar ha flyttat söderut. Jag förstår dem, men saknar dem inte mindre för det. Däremot har vi rätt många storspovar som lättar upp vädereländet. Och detta är faktiskt vitkindade gäss:

nyårsgässen
Januarigäss





2 JANUARI Mild men månklar natt. Fem grader, en vass sydvästvind, havet på +36 centimeter.

Gryningssyn: några lösa molnstrimlor har parkerat framför fullmånen. Nedtill på bilden ligger den gula fiskerimojäng jag skrev om den 28 december:

månen
Månnedgång

Törlans mynning är för dagen ett frenetiskt översvämmande delta:

törlan
Vattenkraft

Nya portioner ålgräs på stränderna, inte helt nyskördat:

ålgräset
Vintergrönt

Upptäcker en ormvråk som motvilligt ger sig ut över havet, kämpande mot vinden. Det är hög tid att undfly vintern:

vråken
Buteo buteo





3 JANUARI Nya ruskigheter, nu från andra hållet. Fyra grader, ett vasst regn och yviga byvindar från sydost. Havet tack vare vindkantringen ned till -2 centimeter, en sällsynthet denna vinter.

Arméer av minimusslor ute på de blottlagda bottnarna:

mussleriet
Stuvade musslor

Också tångkvastar vars tunga ankarstenar fastnat på vägen in mot land:

tungtång
Tång med tyngd

Och här ligger vattenlåset, till synes oberört av alla väderväxlingar. Märkligt. Det flöt iland i somras, men har sen dess inte låtit sig rubbas:

låset
Oberört








4 JANUARI Titta nu här vad havet håller på med! Från +46 centimeter klockan 21 i tisdags, ned till -30 klockan 14 i onsdags, upp till +69 klockan nio i dag. Det är den röda kurvan som gäller. Siffrorna är från Falkenberg, men det ser likadant ut i Varberg:

skvalpat

Ännu intressantare är att Grenå haft samma drastiska svängar, från -54 centimeter klockan 15 i onsdags, till +70 klockan nio idag. Havet skvalpar alltså inte i ost-västlig riktning, som man skulle kunna tro. Istället är det en högvattenvåg som som drar genom Kattegatt från norr till söder. Den passerade Skagen och Vinga klockan fem i morse.

Och det är nästan helt stilla, med bara en lätt krusning från öster. Två grader varmt, och väsentligen mulet:

stillhet
Höga havet

Upptäcker en helt fräsch ört som spirar i tångvallen, obekymrad om årstiden. Det är våtarv, en av världens mest framgångsrika opportunister:

våtarv
Stellaria media








5 JANUARI Ingen vind i dag heller. Två grader, duggregn, havet på +16 centimeter.

Duggregnet faller ur tunga dimmoln, som lossar greppet när solen gått upp:

morgonröta
Spegelmorgon

Möter en sjöstjärna, vilket tyvärr sker alltför sällan. Vi hade en invasion härom året, men annars ser man bara enstaka, bortvillade exemplar. Varför vet jag inte. Det är fascinerande djur, som framgångsrikt befolkat världshaven i en halv miljard år:

star
Asterias rubens

Det är högt tryck i Uttran just nu, som i alla andra åar på Västkusten. Bilden är tagen från landsvägsbron:

uttranvinter
Vattenkraft

Två havsörnar på Sälarevet under eftermiddagen.





6 JANUARI En hårsmån över noll, oförarglig vind från norr, mulet men med ett tillfälligt öppnat fönster mot väster:

fönstret
Januariljus

Havet på +13 centimeter. Stilla dagar som dessa ägnar sig strandkanternas alger åt ett kontemplativt jäsande:

gäst-01
Biokemi - ett

gäst-02
Biokemi - två

gäst-04
Biokemi - tre

gäst-03
Biokemi - fyra

Stor kalabaluns vid halv ett. Någon har upptäckt en raritet i lagunen, larmet har spritts i den digitala etern, horder av fågelskådare invaderar reservatet:

larmet
Skådarflocken

Det är en större gulbena, en nordamerikansk släkting till våra gluttsnäppor, som vid sällsynta tillfällen förirrar sig över Atlanten, och ibland rentav till Sverige.
Det här exemplaret är sannolikt samma som strax före jul upptäcktes utanför Göteborg, och alldeles säkert samma som i dag på förmiddagen sågs, först på Getterön, sen i Galtabäck. Det tycks vara det fjärde eller femte eller möjligtvis sjätte fyndet av större gulbena i Sverige
Jag blir själv inte så enormt entusiastisk över en vilseflugen fågel, men väl över att den, när den nu är vilseflugen, väljer att landa i Utteros.
Här är den, precis så suddig som det anstår en äkta raritet:

gulbenan-03
Tringa melanoleuca





7 JANUARI
Vintern gör ett inhopp. Minus åtta i ottan, klart och vindlöst, med en intensivt morotsröd horisont. En oförtjänt vacker morgon, med is och rimfrost i strandzonen, och sångsvanarnas högröstade körövningar i både Morup och Galtabäck.

morotshorisont
Morotshorisont

rimrör
Nyrimmat

När solen går upp står över femtio fågelskådare och spejar ut över reservatet. Vår stora gulbena har satt Utteros på kartan, som det heter. Mirakulöst nog är den stackars fågeln kvar. När isen lagt sig på lagunen har den flyttat ut till Sälarevet, där den samsas med storspovarna:

flocken
Flockinstinkt

Glädjande nog hade jag fel om strandskatorna. De är kvar ännu, om än i andra revelrevir. Här är en:

skatstrand
Vinterstrandskata






8 JANUARI Iskallt men inte värre, svaga vindar från nordväst, vankelmodiga dimmoln driver runt. Havet på -25 centimeter.

Jag blir lika förvånad varje vinter över havets förmåga att, med tidvattnets hjälp, hastigt och lustigt improvisera spontanistiska konstverk av is. Efter ett och ett halvt dygns kyla ligger drösar av isflak strödda över stranden, redan bearbetade av vågorna:


flakkonst-01
Flakkonst - ett

flakkonst-02
Flakkonst - två

flakkonst-03
Flakkonst - tre

Gulbenan kvar i reservatet, till glädje för många nytillkomna skådare.





9 JANUARI Minus tre i gryningen, molnfri himmel, svag ostlig vind. Havet på -20 centimeter.

En kontingent kammaneter har helt överraskande stigit i land i nattens mörker. I soluppgången ligger de som glänsande smycken av frusen gelé i sanden:

kam-01
Vintermanet - ett

Havsvattnet är bara tre grader varmt, men kammaneterna är kända för att tåla låga såväl som höga temperaturer. Några bildar linser av glas som förstorar den underliggande marinbiologin:

kam-02
Vintermanet - två

Och här ett högrött manetmonster, mer än 60 centimeter tvärs över, och därmed tio gånger större än kammaneterna:

rött
Vintermanet - tre

Den större gulbenan kvar.






10 JANUARI En gryning grå som gröt. Två grader, regn, lätt vind från sydost. Havet på -22 centimeter.

Inga synliga fågelskådare idag. Försiktigt vadar jag ut till Sälarevet, där jag inte varit på många månader. Som väntat har Uttran fortsatt att krypa söderut. Mynningen ligger nu bara 70 meter från Sälarevets norra flank. Skiftet är svårt att fotodokumentera i det platta landskapet, men detta är den strandremsa som återstår mellan ån och revet:

nya uttran
Uttrans nya mun

Men Uttranvatten forsar också ut längs en bred front, både mellan Sälarvets bägge armar och söder därom. Man kan se det på den här bilden. Vattnet rinner utåt med god fart:

utflöde
Utflöde

Av någon bisarr slump ligger ett enda isflak kvar på Sälarevet:

istriangel
Istriangel

Gudruns soptunna går inte längre att hitta.

Gulbenan sedd även under onsdagen.





11 JANUARI Vått & grått. Tre grader, lätt regn, blygsam ostvind. Ödsliga stränder. Havet på +2 centimeter. Ännu är det långt till mars:

revelskata
Håll ut!

Den här uppenbarelsen kunde möjligtvis tas för ett lömskt kräldjur, på rymmen från träskmarkerna:

skelett-02
Skelett - ett

Men det är en fågel, förstås, med grov hals och en pygostyl längst bak. Trettio centimeter lång, ungefär. Gås är en rimlig gissning.

 skelett-01
Skelett - två

Vår gulbenta vän är kvar ännu. På eftermiddagen kliver den omkring i lagunen rakt ut från min stuga. Det är för mörkt för fotografering, men här är ändå en bild, tagen från mitt vardagsrum:

gulen
Tringa melanoleuca






12 JANUARI Noll grader, gråmolnigt, ostvinden lite vassare i dag. Havet på -16 centimeter.

Den senaste tidens kraftfulla flöden har byggt om Törlans utlopp. Ån har grävt sig igenom sanden och skapat ett nytt direkt utflöde till havet, åt höger på den här bilden. Den 29 november skrev jag om den stora revel som växt upp utanför Törlans mynning, och som sträckte sig långt ned mot Sik. Den är nu genombruten:

utåt
Nya deltat

Så här ser det ut från andra hållet. Minns att havet just nu står mycket lågt, den färska fåran kommer inte att synas vid normalnivå. Den skarpa kanten till vänster signalerar en pågående erosion:

inåt
Nya fåran

Här är kanten i närbild, hårt ansatt av vattenvirvlar:

kanten
Nya åkanten





13 JANUARI Noll grader, sydostvinden ovänligt kall, sporadiskt duggren eller snarare duggsnö. Havet på -14 centimeter.

Ger mig bort till Sik för att begrunda Törlans nya delta från andra hållet. Under förra året banade ån en fåra söderut, längs stranden, och flyttade därmed utflödet i havet nästan 500 meter. Som jag skrev igår har den senaste tidens häftiga regn plötsligt gett Törlan ett nytt utlopp, vinkelrätt mot stranden. Men den sydvända fåran finns förstås kvar. Det är den som rinner ut till vänster på gårdagens bild. Så här ser den ut på närmre håll:

sydfåran
Södertörlan

Hittar ett lätt makabert fårkadaver, som synbarligen legat länge på stranden:

fåret
Ovis aries

Fåret har Jordbruksverkets märkbricka kvar i örat:

numret
För fårregistret

Mycket skräp på Sikstranden. Här en påse godis från Thailand:

thaigodis
Cream Filled Bread

Inte oväntat har vi en invasion av fågelskådare även idag. Den större gulbenan är kvar, och det är lördag.






14 JANUARI Strax under noll, dunkelmulet, sydostvinden gruvligt kall. Havet på -10 centimeter.

Stora flockar råkor och kråkor övernattar på sandrevlarna. Redan före soluppgången ger de sig av, och lämnar efter sig små runda pluppar, som påminner om stekta ägg. Det vita är urinsyra, det gula rester av nånting de ätit, vad vet jag inte. Gråtrista dagar drar dessa oansenliga exkretmarkörer till sig strandflanörens blickar:

kråkskit-01
Kråkskit - ett

kråkskit-02
Kråkskit - två

kråkskit-03
Kråkskit - tre

kråkskit-04
Kråkskit - fyra

En liten skara fågelskådare även i dag. Alla vill se vår större gulbena. Den är värd en del funderingar. Den sågs på några ställen i Göteborgstrakten kring jul. Efter mellanlandningar på Getterön och i Galtabäck kom den till Utteros för en vecka sen, och här tycks den trivas. Den hittar mat så det räcker, ibland i lagunen, ibland ute på nån revel. Biotopen är den rätta för en gulbena. Gissningsvis är den född i somras nånstans norr om det nordamerikanska barrskogsbältet. Flyttinstinkten borde har lett den till Sydamerika under hösten, men av någon anledning flög den över Atlanten i stället. Är den alls medveten om att den hamnat fel? Troligen inte. Chansen att den skulle återvända till Amerika måste vara noll. Nästa vecka får vi vinterväder. Det kan utlösa en instinkt att dra söderöver, men det är inte givet. Annars får den gärna stanna i reservatet. En liten detalj: Jag skrev förra söndan att den större gulbenan satt Utteros på kartan, men så gott som alla noteringar jag sett anger lokalen till ”Smedsgårds strandängar”. Det går väl bra det också.





15 JANUARI Den sista tidens stabila väder kollapsar under hotfulla åthävor. Strax under noll efter kall natt, deppgrått och dystert, med vindbyar av den våldsamma sorten. Det talas nu om snöstorm. Havet på -3 centimeter.

Omväxling och förnyelse är alltid välkommet. Stranden ligger torr, vintertrist och ökenödslig. Här är vår diagnostiska brevlåda som den ter sig i dag, jämfört med för två månader sen:

januari
Januari

november
November






16 JANUARI Slaskmorgon. Måndagskvällens snö följs nu av regn. Två plusgrader, friska vindar på väg att vända till sydvästliga. Havet på -5 centimeter, men snabbt stigande.

I strandkanten ett minilandskap där snön tillfälligt övertagit sandens roll som formskapare:

snöstrand
Snörevlar

snöbullar
Snöbullar

Och här är strandängen i vinteroverall:

snöängen
Snötuvor

Havet har stigit 80 centimeter sen midnatt.






17 JANUARI Lättnad. Snön har regnat bort, blåsten bedarrat. Två grader varmt, svag sydvästvind, himlen molnig men ljus:

lugnet
Januariljus

Havet högt ännu: +55 centimeter. Reservatet täckt av vatten. Får traska bort till Törlan istället. En helt annan vy än den 12 januari:

törleriet
Fullt upp igen

Inget färskt strandgodis, bara slitna attiraljer:

fjädervippa
Ser ut som spovfjädrar

Vår större gulbena har genomlevt ovädret!





18 JANUARI
Väderbus igen. Noll grader, en spetsig sydvind, regn som tyvärr förbyts i snö. Havet på +20 centimeter:

snöyrandet
Nyyrt

Innan snön går till attack hinner jag hitta en ny, subtil skulpturstubbe:

stubb-01
Klumprot - ett

stubb-02
Klumprot - två

Tröst i snön är de många spovarnas joddeldrillar.







19 JANUARI Här har vi den - gulbenan som lockat hundratals skådare till Utteros:

gulingen-04
Gulbent - ett

Jag råkar på den vid halv tio, på den långa reveln i reservatets sydända, där den kliver med beslutsamma steg, en smula beskäftigt, precis som en gluttsnäppa, med en aningen framtung hållning. Liksom gluttarna drar den sig inte för att vada ut i djupare vatten:

gulingen-07
Gulbent - två

Det är en sanslöst vacker morgon, magiskt stilla, med två minusgrader, havet på +38 centimeter och en himmel som långsamt klarnar från öster:

morgonstiltje
Klockan 08.36

Sångsvanar konserterar ute på Kattegatt:

sångkvartett
Kvartettsång

Och här går en av våra många övervintrande storspovar:

spoven
Vinterspov

Två havsörnar på Sälarevet under förmiddagen.




20 JANUARI
Som sagt: omväxling. Tunt snöskikt i dag. Noll grader, vinden sydostlig, himlen helgrå. Här är lagunen med ohållbar is:

lagunis
Klockan 08.21

Havet på +7 centimeter. Det har retirerat 30 centimeter sen igår, och lämnat kvar en del snopna konstruktioner:

höjdaris-01
Ishätta - ett


höjdaris-02
Ishätta - två

Men det är lördag. Små fågelspejande sällskap smyger på stränderna:

skådarna
Gulbenans vänner