April 2018

tiaminsbrist
Vitaminbrist?

Fåglar och fiskar dör av vitaminbrist, fast ingen vet varför.
Mest uppmärksammat är laxsjukan M74 i Östersjön, och den dramatiska nedgången i ejderbeståndet de senaste decennierna. Bägge tycks bero på brist på vitamin B1, även benämnt tiamin. Jag skrev om fenomenet på sidan 31 i
Tidvatten. Gåtan har inte lösts sen dess. Däremot har den breddats.
En stor
vetenskaplig studie häromåret, ledd av professor Lennart Balk i Stockholm, visade att tiaminbristen härjar runt hela norra halvklotet, och drabbar, förutom ejder och lax, arter som blåmussla, ål och öring, och säkert många fler. Problemet uppträder sporadiskt och kan tidvis mildras, för att sen slå till igen. Ingen vet hur det går till.
Tiamin finns i en mångfald växtplankton och alger. Fåglar och fiskar kan inte själva tillverka eller lagra tiamin. De måste ständigt få i sig vitaminet med födan. Något verkar ha gått snett i växtriket. Det finns inte tillräckligt med tiamin. Det är ett mysterium.

Tiamin fungerar som hjälpmolekyl i en rad elementära livsprocesser. Bristen visar sig i flera helt olika sjukdomar, defekter och beteenderubbningar. Det gör att problemet är svårt att kartlägga, och det råder inte enighet inom forskarkåren.
Lennart Balk och hans team riktar misstankarna mot kemikaliesamhället:
”Decennier av forskning har visat att, för att undvika giftiga effekter på växter och djur, måste mänskligheten sluta släppa ut beständiga föroreningar i miljön”, står det i den vetenskapliga studien.
Så ser hypotesen ut. Något vi inte borde göra har rubbat vitaminbalansen. Men, som sagt, ingen vet säkert.




1 APRIL
Grå påskmorgon, nollgradig, med en överkomlig vind från nordost. Havet på -16 centimeter.

Ett av våra vårtecken - stränderna bitvis perforerade av strandskatorna:

hålen
Vårhålen

De står i kolonner vid Sälarevet, vilande, väntande på den vidare nordresan. Det såg precis likadant ut när jag var nyinflyttad för 20 år sen, liksom det gjort varenda vår sen dess. De står alltid på samma ställe. Det är förstås inte samma fåglar, men traditionen lever:

strandraden
Vårraden

Blå kärrhök över strandängen, på väg norrut. Hona, och sålunda inte blå. Inte heller är gräset grönt:

blåhök
Färglöst

Sångsvanarna har omgrupperat. Bara ett tjugotal i lagunen, de stora skarorna i och vid Uttran. Svanmassorna bjöd på stort skådespel igår kväll. Med snön borta hade de följt gässens vana att beta inne på slätten. Strax efter klockan tjugo kom de tillbaka, på bred front mellan Morup och Galtabäck. Under en kvarts timme fyllde de luftrummet, tutande i staccato med sina ljusa men kraftfulla röster. Jag tror de snart ger sig norrut.

Liksom igår anländer sångsvanarna strax efter klockan 20. De är inte lika många, men evenemanget är magiskt nog ändå, inte minst tack vare den spektakulära kvällshimlen:

aftonsvanarna
Klockan 20.10



2 APRIL Högtrycksväder igen, av det angenäma slaget. Minus sex grader, molnfritt och stilla. Havet på -16 centimeter, med issörja i vattenbrynet.

Långfredagens fruktlåda har gått till sjöss igen:

sjöfrukt
Fruits de mer

Dess tvilling står kvar bland strandskatorna på Sälarevet:

sälalådan
Sälalådan

Möter en skrubbskädda, utslängd från nån fiskebåt. Dess kubistiska form är slående, i kontrast mot de runda spättorna:

skrubban
Platichthys flesus

Det här exemplaret gör skäl för namnet, med benknölar i hela ansiktet:

skrubbet
Skrovligt

Sångsvanarna ropar oavbrutet, exalterat och nästan stridslystet, som om vårens hormoner nu hotar att koka över. Det här kompaniet har övernattat i lagunen:

sångarna
Vårkonsertörer

Nästan alla gässen har gett sig av, vilket förstärker sångsvanarnas dominans.






3 APRIL
En hårsmån under noll, med blågrå moln och en ovänligt sinnad sydostvind. Havet på radikala -37 centimeter. Därmed ligger vattenlinjen 200 meter utanför kreatursstängslet, och 500 meter från min stuga.

Gör en kort visit på Sälarevet. Skrämmer iväg lite gräsänder och strandskator, men inga gäss. De har lämnat oss. Och sångsvanarna, som inte jagas, räds inte människor. Här är Uttran, en blygsam rännil just nu:

lilluttran
Torrtider

Detta är ett av Uttrans biflöden, en liten men livaktig tarm som rinner ut mellan Sälarevets bägge flyglar:

uttrantarmen
Lilluttran

Svansamling utanför stora reveln. Om jag inte misstar mig ligger där två tundrasvanar mitt i bilden. Lite mindre än sångsvanarna, med kortare hals och mindre gult på näbben. De har en lång resa framför sig, till Tajmyrhalvön eller ännu längre:

tundror
Svankongress

Passar på att besiktiga fruktlådan. Den kommer från Verzuolo i nordvästra Italien:

verzuolo
Garnero enzo




4 APRIL
Väderskifte. Milda sydostvindar har blåst upp under natten. Fem grader i gryningen, mörkt, mulet och regn. Havet på -27 centimeter.

Inget fotoväder, men här är iallafall en slipad och sliten blåmussla som avslöjar sin inre färgskala:

blåskaligt
Blåttlagd

Ett sextiotal sångsvanar i lagunen. Får se om de utnyttjar sydvindarna till att dra iväg.

Går ut igen mitt på dan, när havet stigit till +2 centimeter och en stel sol silar genom diset. Här är Törlans gap:

gapet
Aprilhav

De trötta stränderna livas av tarebladens trasiga stilleben:

tareruin-01
Taretrasa - ett

tareruin-02
Taretrasa - två

Rödbena på strandängen.






5 APRIL Grått som i november. Sex grader varmt, dimma, med sporadiskt duggregn och en enveten sydvind. Havet på -14 centimeter.

Här är vårt gråa hav med en lustig droppformad minirevel:

minirevel
Landkänning

En av strandens mest talrika medborgare har hamnat i dagsljuset, en olycklig belägenhet för sandormar. De kan gräva sig igenom sand, och de kan simma, men krypa klarar de inte. Kanske har de haft en svår vinter, med ständigt lågvatten och återkommande isinvasioner, men de har förstås varit med förr. De hör till de allra äldsta djuren, med anor från tidigt Kambrium:

havsborst
Arenicola marina

Sångsvanarna försvinner nu.




6 APRIL
Hårda västvindar hela natten. Detta är det reningsbad vi väntat på. Efter månader med envist lågvatten har havet nått +40 centimeter. Men det har sitt pris - den stora infotavlan vid reservatets sydgräns har blåst omkull igen:

kollaps
Ovälkommet

Två plusgrader i ottan, klar himmel, vindbyar upp till 20 sekundmeter. Havet på +30 centimeter i soluppgången, men förväntas retirera snabbt. Här är en stackare som inte hann undan, eller vad det var den inte hann:

sprattus
Sprattus sprattus

Ett tiotal bläsänder i lagunen.

Tre timmar senare kan jag vada ut till haveristen:

haveriet-02
Blåsningen - ett

Det är, inte oväntat, fotknölarna som tappat greppet. Sand är ett försåtligt medium, stranden en dynamisk miljö:

haveriet-01
Blåsningen - två







7 APRIL Knappt två grader, snålblåst från sydost, himlen merendels klar. Havet på -32 centimeter, vilket innebär ett rejält återtåg efter gårdagens västanväder, det som välte reservatsskylten.

Så här gick det till. Klockan fem på fredagsmorgonen var nivån +38 centimeter. På kvällen klockan 21 hade den rasat till -50 centimeter. Det gör 88 centimeter på 17 timmar! Här är kurvan från Sjöfartsverkets mätare i Varbergs hamn:

varberg fredag

Det betyder att våra platta stränder, som i månader legat ödsliga och hyvlade av vindarna, under några timmar förvandlades till havsbotten. Händelsevis kan jag dokumentera hur gårdagens vågor modulerade sanden, eftersom jag i förrgår, torsdag, tog några bilder på våra trognaste riktmärken. Här är brevlådan i förrgår:

lådan5:4
5 april

Här är den idag:

lådan 7:4
7 april

Detta är vår vän vattenlåset i torsdags:

låset 5:4
5 april

Och här lördagslåset:

låset 7:4
7 april






8 APRIL Meteorologerna har utlovat en vacker vårdag. Ser ut att stämma. Två grader i gryningen, solklar himmel, lättvind från sydost. Havet på -10 centimeter:

06.17
Klockan 06.17

Detta är inte vad man väntar sig finna på en sandstrand:

bufo-01
Bufo bufo

Det är en helt vanlig padda, så vitt jag förstår. Hur den hamnat i havet kan man spekulera kring. Det är vår i groddjurens värld. Det finns paddor på strandängen, men exakt hur de övervintrar är svårt att veta. Jag vänder på krabaten. Den har på undersidan ett magnifikt mosaikmönster av hudknölar, som inte är och inte bör kallas vårtor:

bufor-02
Paddmagen






9 APRIL
Åtta grader i ottan, lågmäld sydostvind, dis beslöjar den uppstigande solen:

06.32
Klockan 06.32

Havet på -15 centimeter. Stranden ett växlingsrikt ruinlandskap belamrat med avdankade alger:

socker
Sockeralg

blåalger
Blåalg

carragen
Förtjockningsalg

På väg ut till stranden möter jag sädesärla. Ejdrar ojar sig långt ute till havs.






10 APRIL
Fyra grader i gryningen, mycket moln och en fientlig nordostvind. Havet på -13 centimeter.

Möter vilsesimmad fisk som med stor frenesi försöker gräva ned sig i sanden:

fisken
Underbettsfisk

Så fort skylten blåst ned återvände hästarna till reservatet:

hästhoven
Hovmärkt





11 APRIL Strax över noll grader, totalklar himmel, ostvinden byig och brutal. Havet på -8 centimeter.

Efter fredagens hastiga högvatten har stranden återgått till stand-by-läge, med livlös tång jämnt spridd i sanden:

ökensanden
Torrlagt

De kolsvarta kvastarna har legat där sen i höstas, uttorkade och djupfrysta i flera vändor. Det är mest sågtång, men med enstaka kvistar av ektång:

ektången
Halidrys siliquosa

Men så plötsligt står man inför en frappant syn som denna, en frodigt chockrosa buske av ribbeblad, nyss levererad av tidvattnet:

rödchock
Delesseria sanguinea







12 APRIL
Någon plusgrad, fortsatt ostvind, en molnpalissad i öster sätter färg på gryningen:

morgenröte
Klockan 06.01

Havet på -33 centimeter. Samtidigt med detta extremt låga vattenstånd har vi en torrperiod som stryper flödet i åarna. Dags att titta på Törlan. Det som normalt är åmynningen ligger nu långt från havet. Deltats ena tarm, den som löper parallellt med stranden, har torrlagts. Huvudfåran löper ut till höger:

torrlan
Törlantorka





13 APRIL
Vinden har hårdnat. Den kommer stötvis, i bryska attacker, som väcker mig flera gånger under natten. Fem grader i gryningen, tom himmel, havet på -20 centimeter.

Idag är det säsongsstart för campingen. Tyvärr har vi återfått det beklagliga läge där gränsen mellan campingen och reservatet är omarkerad. Den stora skylten, som fungerade utmärkt förra sommaren, ligger slängd i gräset. Länsstyrelsen har i stället planer på att placera ut stora stenar längs gränslinjen, men dem har vi ännu inte sett:

tavlan
En riktig tavla

Själva stranden är förstås föga inbjudande just nu:

stranden
Frånlandsblåst

Och fågellivet går på sparlåga. Inga gäss, inga sångsvanar, ett sviktande antal strandskator. Glädjespridarna just nu är viporna, som har fullt upp med sitt på strandängen:

vipdyk02
Vanellus vanellus

Gräset börjar antyda att det nu är villigt att grönska.








14 APRIL Åtta morgongrader, ostanvinden något nedskruvad, klar himmel men med disiga horisonter. Här går solen upp över Nackhälle:

kl06.17
Klockan 06.17

Havet på -17 centimeter. Manet igen. Var kommer de ifrån, kan man undra:

bränt
Cyanea capillata

Sädesärlan, som häckade under mitt plåttak förra sommaren, har återvänt:

ärlan
Motacilla alba

Med eld och lågor ska kotulan bekämpas:

eldbegängelse
Eldbegängelse

Kotulan är en anspråkslös liten ört från Sydafrika, som alltför framgångsrikt breder ut sig i våra våtmarker. Jag skrev därom den 25 oktober i höstas. Det finns ett livaktigt bestånd av kotula på norra delen av stora reveln. Växten ses av naturvården som ett hot mot den inhemska mångfalden. Därför försöker man bränna bort den. Så här såg det ut i höstas:


oktober
Oktoberkotulan






15 APRIL Dimma. Åtta grader, duggregn och stiltje. Havet på -29 centimeter.

En större flock ejdrar ligger nånstans ute på Kattegatt. Kan inte se dem, men deras spelläte ljuder oavbrutet genom dimman. Hör också strandskator från alla håll. Här är två som bildat par:

stranddimma
Dimskator

Den senaste tidens hårda vindar har flyttat mycket sand. Kring varje kvarglömd tångkvast har det samlats en liten hög i vindskuggan, prydligt orienterad i öst-västlig riktning:

sandskugg-03
Läläge - ett

sandskugg-01
Läläge - två

sandskugg-02
Läläge - tre

Söndagen ger två millimeter regn. Bra. Men vi behöver mer av den varan.







16 APRIL Mera dimma. Åtta grader, vindfritt, havet på -22 centimeter. En ensam spov spejar ut i tomheten:

dimspov
Solospov

De yttre revlarna, vanligtvis under vatten, har under högtrycket krupit upp till ytan och därvid förlänats distinkta former:

rät revel
Rätlinjigt

Fortfarande flockar av vitkindade gäss, flygande i till synes slumpmässiga riktningar:

vitkinder
Gåssextett

Okej, detta ser komiskt ut. Mindre lustigt är att de nedrivna kablarna innehåller mitt bredband, och därmed min kommunikation med utteros.se. Exakt hur detta gick till vet jag inte, men vi har flera byggen i området just nu, som servas av riskabelt höga lastbilar. Mirakulöst nog har stolpen blivit hängande i kablarna, i stället för tvärtom:

stolpskott
Snedband







17 APRIL Dimman har tätnat till tjocka, sikt runt 50 meter. Sju grader, vinden västlig, havet på -16 centimeter:

tjockan
Kortsynt

Ser inte en enda fågel, men hör desto fler. Ejdrar igen på havet. Lärkor i höjden, högljudda rödbenor på strandängen, strandskator i vild spelflykt överallt. Begriper inte hur de orienterar sig i dimman. Också mycket måsar nu:

måsarna
Fjädren

Det ordnar sig:

fixarna
Kabelfixarna







18 APRIL Sju grader, helmulet och disigt, men dimman har packat ihop. Vind från sydväst, havet på -20 centimeter.

En hel del någorlunda färsk sågtång i strandkanten:

aågtång
Blåsigt

Är inte längre säker på att söndagens eldande syftade på kotulan. Det är höjdpartierna som är avbrända, inte de mellanliggande sänkorna där kotulan härjar:

nybränt
Utbrändhet

Hittar en vårprimör på komposten. Rödplister, tror jag, men minns att blommor är en av de många saker jag inte är bra på. Av historiska skäl ligger min komposthög i naturreservatet:

plister
Lamium purpureum







19 APRIL Nio grader i morgonväkten, stiltje, lätt dimma som tidvis tätnar. Havet på -28 centimeter.

Har en gåta som länge gnagt mig: Var är Gudrun? Soptunnan som blåste i sjön den 8 januari 2005, och sen dess legat som ledfyr på Sälarevet, försvann i slutet av förra sommaren. Hela hösten och vintern har jag har gått runt och spanat, förgäves. Men här är gåtans lösning:

tunnsyn
Där är hon!

Gudrun har helt enkelt grävt ned sig till hakan i sanden:

nedgrävd
18 april 2018

Här är en jämförbar bild från april för två år sen:

14:4 2016
14 april 2016

Men begravningen är inte en enkelriktad process. Sanden kommer och går. För fem år sen var Gudrun lika deprimerad som idag:

22:2 2013
22 februari 2013

Man kan spekulera om framtiden. Uttran kryper sakta men obönhörligt söderut. Om allt går enligt planerna kommer hon att nå Gudrun inom en någorlunda nära framtid. Då ändras villkoren radikalt, Gudruns soptunna kan grävas upp igen. Här en påminnelse om det ståtliga begynnelsen:

21:3-2005
21 mars 2005

En helt annan sak. Igår kväll landade en stor men nervös flock vitkindade gäss i reservatet. I morse kunde jag inte hitta dem - förrän de plötsligt uppenbarade sig i dimman under min morgonpromenad. Stugan i mitten, med tänd ytterlampa, är min enkla bostad:

morgongässen
Smedsgårdssyn

Kentska tärnor och småspovar över havet, som en påminnelse om att våren nu är långt framskriden i fåglarnas värld.

En ohyggligt vacker afton. Strax före klockan 19 kommer två tranor flygande norrifrån, på låg höjd över reservatet. De landar i lagunen, men blir snart bortskrämda av hammarslag - en granne bygger Attefallshus just nu:

tranparet
Trankram

Otroligt nog återkommer tranorna tio i nio, till precis samma ställe. Solen har nu gått ned, det är ännu svårare att fotografera. Men det är en ljuvlig kväll i april. Tranorna börjar dansa. Bara lite tveksamt, men ändå - trandans i lagunen:

dansen-01
Trånande tranor - ett

dansen-02
Trånande tranor - två

dansen-03
Trånande tranor - tre







20 APRIL Upp för arla transpaning. Här är de, klockan 05.23. De har övernattat i lagunen:

tranmorgon
Tranmorgon

De går runt en stund och plockar i sig nåt, vad vet man inte. Strax efter sex ger de sig av, i rakt nordlig riktning. Kanske hör de hemma uppe i bokskogen. Råkar få en absurdistisk bild just som de lyfter:

lyftet
Klockan 06.01

Kan bli ännu en vacker dag. Tio grader i ottan, klart, lätt fläktande från söder. Havet på -30 centimeter.

Fler kentska tärnor. En flock om mer än tusen vitkindade gäss betar på stora reveln. Här en stackars vårfågel som inte nådde ända fram:

haverist
Aprilhaverist

I strandkanten slingor av fjolårets ålgräs:

fjolårsgräs
Vårvisset

Så var det dags igen för kitesurf i reservatet. Som sagt, dem slipper vi aldrig:

surfduo
Istället för tranor




21 APRIL Vacker morgon igen. Sju grader, solklart, lite fladdrig vind från nordväst. Havet på -13 centimeter.

Stranden känns just nu som en slags marin loppmarknad, där uttjänta ting saluförs i en färgrik men sliten mångfald. Här en begravd blåmussla:

blått
Blått

En bit brödsvamp, ej längre i livet:

gult
Gult

Och ett fransigt fragment av vad som ser ut att ha varit en ballong:

fransigt
Rött








22 APRIL Sex grader, grått och disigt, med en lättsam vind från nordväst. Havet på -29 centimeter.

Cyklar tidigt bort till Sik, där vårtorkan ännu inte knäckt tuvorna:

tuvorna
Vårväta

Lika ödsligt här som i Utteros. Nästan inga fåglar. Det långvariga och extrema lågvattnet har satt sina spår. Röret uppifrån Lilla Björkäng mynnar normalt direkt ut i havet. Nu hänger det i luften, och har mejslat fram en egen liten bäck i sanden:

röret
Avloppsutlopp

Sikstranden ser städad ut. Bland de få fynden denna avgnagda hartass:

hartassen
Sudd

Också ett par blå ögon:

blå ögon
Blåögt

På kvällen flera luftmopeder över reservatet. Detta är värre än nånting annat. De grova siluetterna mot himlen vållar ofelbart panik bland fåglarna. Det är april - häckningstid på strandängarna. Det är så man kan gråta:

terror-01
Luftterrror - ett

Uppenbarligen pågår ett flygarjippo borta på badstranden. Jag cyklar dit och påpekar att strandängarna är fågelreservat, och att drakflygning är strängeligen förbjudet. ”Det visste vi inte”, säger gossarna.

terror-03
Luftterrror - två







23 APRIL Nattens utlovade regn blev inte av. Hade behövts till ärtorna jag sådde igår. Men visst, vädret har skiftat tonart, med blyblåa moln och kraftigt åskmuller utifrån Kattegatt, samtidigt som solen gör ett frustrerat försök att hävda sig i öster:

solen
Klockan 06.06

Åtta grader i gryningen, lite blåsigt från sydost, havet på -27 centimeter.

Nån vän av ordning har lyft den blå dunken, som legat fastgjuten på en revel sen åtminstone oktober. Men den är full med våt sand och för tung att bäras bort:

dunken
Upprättelse

Klockan åtta drar åskvädret in över Halland och ger två millimeter regn och stopp för internet.





24 APRIL
Åtta grader, frisk sydvästvind, lama försök till regn. Havet på -1 centimeter, vilket är så pass högt att den blå dunken hamnat till havs:

blåtthav
Havets blåhet

Svarta handen har stigit i land:

svarta handen
Crna Ruka

Vårens långväga fåglar kommer utmattade till Halland. Sista biten, över havet, är värst, särskilt om vinden är ostlig. Har hittat en del döda småfåglar i vattenbrynet på sistone. Detta liknar en stenskvätta:

haveristen
Havshaverist





25 APRIL
Sex grader, småfrisk sydvästvind, himlen mestadels mulen. Havet på +6 centimeter, och därmed uppe på normalnivå efter en lång säsong med lågvatten.

Jätteflock vitkindade gäss igen. Nåt slags larm tio i sex:

vitkinderna
Gåskaos

Får en känsla av att antalet stationära strandskator är större än nånsin. De lyckas häcka på kustslätten. Däremot färre rastande just nu:

strandskatorna
Uppställning

Hittar död ormvråk, insvept i makroalger:

vråk-01
Buteo buteo

Den har legat en tid i vattnet. Här är det blågula huvet:

vråk-02
En svensk vråk

Vi har nått ballongsäsongen. Man kan undra om de kommer från Danmark:

ballongen
Ballongblått










26 APRIL Sex grader, mulet med en vass västvind. Havet på +6 centimeter.

Ett magnifikt marmorerat marint skum ansamlas i vattenbrynet. Jag tröttnar aldrig på de här minutiöst vävda filtarna, mönstrade av sand och alger, och nogsamt anpassade till bottnens topografi:

skum-01
Havsväv - ett

skum-02
Havsväv - två

skum-03
Havsväv - tre

Ännu en storögd småfisk. Jag får detta till en storspigg. Man ser tydligt två av de tre ryggtaggarna:

storspigg
Gasterosteus aculeatus

Det här är ett ovanligt prydligt exemplar. Jag misstänker nu att någon eller några av de fiskar jag tidigare klassat som skarpsill i själva verket varit spiggar. Här en sidovy:

storspigg-02
Saltvattenspigg







27 APRIL
Sju grader, slaknande sydvästvind, himlen klarnande från havssidan. Gässen är vitkindade:

klarhet
Hoppets himmel

Havet på +2 centimeter. Med de nya vindarna följer en del gåvor från civilisationen, som detta gröna lock:

locket
Lock till vad?

Och här en bortblåst keps:

kepsen
Sjömansmössa







28 APRIL Sju grader, total stiltje, dimma och duggregn. Havet på -5 centimeter.

Cyklar bort till reservatets norra räjong. Otaliga flockar vitkindade gäss drar söderut. Vet inte vad de de håller på med. De kan ha övernattat i Galtabäck:

vårplog
Vårplog

Uttran vandrar vidare. Den här bilden är från dess norra strand, alldeles vid mynningen. Långt borta syns en svart prick. Det är den stora stenen, som tidvis markerat Uttrans utlopp. Efter stormen Gudrun, när ån flyttats från sin gamla fåra söder om Sälarevet, rann Uttran ut på andra sida stenen:

uttran
Strandvandring

Död vråk igen, vårens tredje för min del:

vråklik-01
Vråkvrak - ett

Kan det vara fågelinfluens? Virus av typen H5N6 cirkulerar just nu, och uppges ha drabbat några havsörnar och ormvråkar i Blekinge. Här är ett pressmeddelande från SVA.

vråklil-02
Vråkvrak - två

Trippelflötet jag hittade den 27 januari ligger kvar på samma ställe:

flötet
Treenighet






29 APRIL Sju grader, halvklart, svag vind från nordnordväst. Havet på -6 centimeter.

Man kan bli förbluffad. Detta är ett spår av vildsvin. I nattens mörker har det promenerat på sandstranden utanför Smedsgård. Tyvärr kan jag inte följa dess väg, eftersom det bara finns avtryck i våt sand. Kanske är det vanligare än man tror:

grisfot
Svinfot

Allt fler fräscha alger nu, omsorgsfullt utportionerade i smakfulla stilleben:

algkompott
Salladsbuffé






30 APRIL
Åtta morgongrader, gråtfärdig himmel, vinden ostlig, liksom den märkligt nog varit nästan hela april. Havet följdriktigt på -20 centimeter.

Gåsmorgon. Mellan 3000 och 4000 vitkindade på strandängen utanför min stuga. En helt sanslös syn. Detta är ett utsnitt:

valborgsgässen-02
Valborgsgässoafton - ett

Skulle tro att detta är de långväga gässen, på väg till Novaja Zemlja, efter en vinter i Holland. De är kvar till tio i sju, när en morgontidig vandringsman skrämmer bort dem.

valborgsgässen-01
Valborgsgässoafton - två

Själva stranden tämligen tom. I vattenbrynet filtar av söndermalda alger, där tidvattnet ritat rikt förgrenade minideltan:

algdelta-01
Flödesmönster - ett

aögdelta-02
Flödesmönster - två

Eftermiddagens åskväder ger mycket oväsen och tio millimeter regn.