Kattegattleden

Jag skrev en sväng om Kattegattleden den 25 juni 2012. Jag har nu flyttat över det materialet till den här sidan, som jag kan tänka mig att fylla på när det händer nåt nytt i ärendet.

kattegattled?
Läge för cykelbana?

Trafikverket har nu knäsatt en delförstudie för Kattegattleden, den fyrtiomila cykelbana som ska gå från Helsingborg till Göteborg via Utteros, och som våra myndigheter hoppas ska bli ”en turistmagnet som på sikt lockar 25 000 cyklande turister årligen”. Just nu gäller det delsträckan Stranninge-Ås, vilket väsentligen är detsamma som Lynga-Galtabäck.
En del av oss har varit ganska skeptiska mot projektet, som lanserats med den verbala flåsighet som folk hänger sig åt när de hoppas på EU-bidrag. (”Kattegattleden – en strategisk satsning på destinationsutveckling”, ”Kattegattleden - en tillväxtmotor för Halland”, ”Kattegattleden - ett lyft för upplevelsenäringen”). Men det kommersiella stuket har bleknat efterhand. Regionstyrelsen i Halland har tvingats tacka nej till fyra av de fem miljoner som EU beviljat för ”landsbygdsutveckling” längs leden, med hänvisning till ”svårigheten att i tillräcklig omfattning mobilisera lokala drivkrafter för privat finansiering.”

Kvar är själva cykelbanan. Den ska bli tre meter bred, skild från biltrafiken och gå nära havet. Det är det sistnämnda som kan bli ömtåligt.
Det går, enligt Trafikverket, alldeles utmärkt att bygga cykelled från Morup till Ås längs med landsvägen. På trånga ställen kan man helt enkelt göra både landsvägen och cykelbanan en smula smalare.
Men Trafikverket, eller konsulterna som snickrat ihop förstudien, tycks föredra en annan variant. De vill gärna dra cykelvägen från Sik, ner över strandängen mot Björkäng, genom Björkäng och vidare längs Vildrosvägen och Smedsgårdsvägen till Utteros stugby. Detta blir givetvis billigare, eftersom man då nyttjar vägar som redan finns.
Men det är inte raka spåret, eftersom vägarna inte hänger ihop. Alternativet kräver att man bygger cykelbanan, dels tvärs över gården Smedsgårds ägor, dels rakt genom en flik av reservatet (den på bilden ovan), vilket åtminstone jag tycker väldigt illa om.

Från Utteros och norrut blir det också knepigt. Det behövs en cykelbro över Uttran. Placeras den väster om bilbron gör man intrång i reservatet.
Tyvärr har länsstyrelsen, i sin skötselplan för reservatet, redan öppnat för det ingreppet. Man talar om en p-plats för 4-5 bilar norr om Utteros stugby vid Persbörsvägen. Sen står det så här i skötselplanen:
”Att anlägga en bro över Tvååkersån, nära den allmänna vägen i nordost, är tänkbart. Detta för att kanalisera promenader i denna del av naturreservatet. Leden bör då gå från parkeringen, över åkermarken och Tvååkersån och rakt norrut mot grusvägen.”
Denna formulering har Trafikverket anammat.
Nåväl, detta är ingen katastrof, men man bör minnas att reservatet definitivt inte kommit till för att locka ut turister på strandängarna.
Förstudien är en samrådshandling, och därmed den första etappen i en flerstegsprocess. Jag har lagt ut Trafikverkets karta med de olika alternativen på
kartsidan. Det hela ska stå klart till sommaren 2014, vilket låter optimistiskt.

Lite vid sidan om har jag noterat två intressanta detaljer i förstudien. Den ena lyder så här:
”Som kuriosa kan nämnas att stränderna söder om Björkäng utgörs av marsk, en jordart som är sällsynt i Sverige, men vanligare i Tyskland och Nederländerna. Marsk bildas oftast där det finns påverkan av tidvatten som gör att jordarten får en sammansättning av både organiskt material och sand.”
Detalj nummer två är en karta som pekar ut ”målpunkter som är viktiga för besöksnäringen”. En av målpunkterna är reningsverket i Morup.

målpunkt flör turistnäringen
Halländskt turistmål

-------------
Trafikverket är nu klar med vad man kallar en ”beslutshandling” för Kattegattleden. Den avgörande punkten tycks vara följande kryptiska formulering:

”Med hänsyn till inkomna synpunkter och yttranden föreslår Trafikverket att projektet drivs vidare med arbetsplan och inledande skissfas för en gång- och cykelväg mellan Morup och Ås längs väg 768. Möjligheten att nyttja enskilda vägar avgörs inom projektet för Kattegattleden och de inblandade kommunerna.”

Min tolkning är att Trafikverket böjer sig för det starka opinionen mot att dra in leden via grusvägarna i Björkäng och Smedsgård, men att Trafikverket ändå inte böjer sig för opinionen utan hoppas få igenom sin vilja ändå. Jag kan ha fel.
----------------


Den 6 oktober 2014 höll Trafikverket ett samrådsmöte om Kattegattleden. Jag var inte där, men enligt vad som rapporterats är huvudförslaget nu att leden byggs öster om landsvägen från Morup till Utteros stugby, för att där skifta över till västra sidan. Det blir alltså inget cyklande inne i Björkäng eller Utteros. Däremot låter det som om leden hamnar inne i reservatet mellan Utteros och landsvägsbron, men det är väl ingen katastrof.
Men det vackra projektet är försenat igen. Trafikverket talar om byggstart i början av 2016. Åren går. Vi cyklister har ingen hög prioritet i planeringsprocedurerna. Det hjälps inte att diverse regionala konsulter försökt piffa upp Kattegattleden med semantiska pösmunkar om besöksnäringar, upplevelseproduktion och kompetensutvecklingsprogram.

Den 13 oktober:
Trafikverket har nu lyckats lägga ut samrådsunderlaget för Kattegattleden på sin hemsida. Två pdf-dokument är relevanta:

Beskrivning + kartor Björkäng - Ås
Kartor Björkäng - Morup.


Maj 2015. Kattegattleden må dröja men nu har vi iallafall fått skyltarna:

nyskyltat
Upplevelseproduktion

Kattegattleden ska officiellt invigas med en ”event” i Halmstad den 6 juni 2015, vilket är en aning penibelt, eftersom etappen förbi Utteros inte ska påbörjas förrän våren 2016. Våra kreativa myndigheter har löst detta genom att helt enkelt måla en Potemkin-cykelbana på landsvägen, från Morup till Åh. Det innebär att bilarnas körbana minskat från åtta meter till sex. I gengäld får vi cyklister som mest en meter på vardera sidan:

skakkanten
Bullerbandat

Jag var först försiktigt positivt till detta påfund, men sen jag testat det en tid har jag bytt åsikt. Alltför många bilister tycks av de nya ränderna i vägbanan suggereras till att tro att de inte längre behöver lämna någon lucka till oss cyklister, vilket vållat mig en rad nära-döden-upplevelser, med utskjutande backspeglar vinande förbi på någon decimeters håll. Den fingerade cykelbanan har ofta sprickor och gropar, och i kurvorna är dess bredd mindre än en meter. Det krävs en hel del koncentration om vi cyklister ska lyckas hålla rak kurs till höger om de nya ränderna.


Januari 2016:

Vägplanen för Kattegattleden förbi Utteros finns nu på
Trafikverkets hemsida, under rubriken Aktuella handlingar.
Detta är slutversionen. Det blir inga ingrepp alls i reservatet. Cykelbanan ska byggas öster om landsvägen, från Morup ända till Uttran. Det blir en ny träbro över Uttran, öster om landsvägsbron. Den byggs
utan brostöd i vattnet och utan erosionsskydd, så att strandkanten finns kvar på vardera sida om vattendragen för passage av smådjur.” Först norr om den nya bron ska cykelbanan korsa landsvägen, vid vägkorset mot Tvååkers gata..
Också över Morupsån blir det en ny bro, av betong, utan brostöd i vattnet. Över Törlan, däremot, ”kommer körfälten på väg 768 att målas om på befintlig asfalt så att GC-vägen kan anläggas på befintlig asfalt och befintlig trumma.”

Och jodå, Trafikverket har tänkt på uttrarna. På sidan 56 i Miljökonsekvensbeskrivningen står det så här:

”Broarna som anläggs över Ramsjö kanal och Tvååkers kanal är anpassade för utter och smådjur som rör sig längs strandkanten, genom att en strandremsa lämnas på vardera sida om vattendraget där uttern kan passera torrskodd under bron. Inget erosionsskydd kommer att anläggas i vattendragen. Uttern kan därmed röra sig obehindrat längs vattendragen under de båda broarna. En sten för markeringsmöjligheter kommer att anläggas i strandkanten i anslutning till varje bro. Uttern kan då markera revir på stenarna och lockas inte att gå upp på GC-vägen för att markera revir, vilket annars ofta blir fallet.Kommunikationen med andra uttrar i området underlättas vilket främjar utterpopulationen i området. Vid den nya trumman bedöms uttern kunna markera revir ovanpå den utskjutande delen av trumman.”