Juni 2013

Småtärna 1280x969 72 dpi0003
Småtärnorna i Smedsgård 2009 --------- Foto: Thomas Andersson/N

Det känns lite tomt denna juni. Småtärnorna är borta. För första gången sen jag flyttade till Smedsgård på 90-talet syns inga småtärnor ute på stranden.
Enstaka par solohäckar på andra ställen längs kusten, men den stora kolonin i Smedsgård finns inte längre.
Småtärnorna har hållit till i Smedsgård åtminstone sen slutet av 1960-talet. Höjdpunkten inföll 1995, då beståndet uppskattades till 25 häckande par. Sen dess har det långsamt men obevekligt gått utför.
En junidag för femton år sen knackade jag på hos Gunnar Pettersson, ornitologen och konstnären som i många år bodde vid änden av Suddeväg i Galtabäck. Gunnar visade mig kartskisser han gjort över tärnkolonin i Smedsgård, och hur den kunde skyddas med ett lagom tillskuret beträdnadsförbud. Länsstyrelsens naturvårdare hade sett kartorna och var intresserade - det fanns genomtänkta planer på ett naturreservat längs hela kustremsan från Morup till Galtabäck.
Men därav blev intet den gången. Länsstyrelsens administration gjorde andra prioriteringar.
Hade tärnkolonin överlevt om myndigheterna följt Gunnar Petterssons maningar? Frågan kan ställas, men den går inte att besvara. Inte heller vet vi om kolonin har chans att återuppstå. Småtärnan är en nyckfull krabat som gör sina egna prioriteringar. Dessutom ligger Smedsgård nära nordgränsen för artens utbredning i Europa.
Men jag saknar dem, de intensiva och snabbvingade fåglarna som brukade störtdyka i lagunen.

1
JUNI Full sommar nu, accentuerad av värmeböljan och en klarögd himmel. Det grönskar till och med under vattnet.

IMG_6272
Grönsakshavet

Det är mycket tal om skurar och åska. Ett mindre mullerväder ligger på eftermiddagen en bit inåt landet, men orkar inte ut till kusten. Åskan kan vi vara utan, med lite mer regn skulle inte skada.


2 JUNI Vaknar halv tre på natten av att vinden vänder till väst. I gryningen har havet stigit till +-0 centimeter. Det är 14 grader varmt, med himlen formlöst grå. Känns behagligt efter solstekandet.

Flera skärfläckor ruvar, spridda på stora reveln. De ligger nära den korridor genom spärrzonen där Utterosfolket kan gå ut till stranden. Tillfälliga skyltar manar nu till aktsamhet. Applåder för detta.

fläckvarning
Gå inte här!

Texten, som är undertecknad av Carina Lundqvist på länsstyrelsen, lyder så här:
”Det ligger flera skärfläckor och ruvar vid denna passage. Äggen kan kläckas inom ca 10 dagar och ruvningen är inne i en känslig period.
Vänligen undvik att gå ner här under dessa dagar.
Varje ägg/unge som överlever är viktig för skärfläckornas fortlevnad utmed Hallandskusten.
Vi hoppas på överseende under denna korta period. Snart går det bra att gå här igen.”


Cyklar till Galtabäck och hittar en ståtlig karavan i kanalen ut från Lerjan: två ådor med 26 ungar! Applåder för dem också.

galtaejdrar
Ejderutflykt

Som synes tillämpas systemet med kommunala dagmammor även i fåglarnas värld. Om ni kontrollräknar ungarna så stämmer det inte: de övar redan dykning och några är under vattnet. De flesta verkar vara en dryg vecka gamla, men de två som simmar sist i kön är uppenbarligen lite äldre.


3 JUNI Ännu en vällvillig sommarmorgon, med obesvärat solsken och en uthärdlig nordvästvind. Havet på -8 centimeter och på väg neråt.
På morgonen sitter minst femtio ejderhannar hopkrupna på stenarna på Sälarevet. Ser lustigt ut. Är på väg ut till havs för att rugga. Flera kullar med helt nykläckta gräsänder. En del gäss i reservatet, mest grå, några vitkindade. Under förmiddagen landar 30 kanadagäss vid lagunen. Lite besynnerligt att höra deras trumpeter i juni .
Noterar att de inre lagunerna kring bryggan i Utteros nu fylls med gröna trådalger. Vet inte om det har nån betydelse, men det ser lite slemmigt ut.

slemmigt
För mycket kväve?

Havet faller två decimeter på sju timmar. Vet inte vad det beror på.

2_ringhals-1



4 JUNI Nordlig vind i dag, lite svalare. Havet på -22 centimeter. Går ut för att inspektera soptunnan strax norr om Sälarevet.

4:6 2013
Utterostunnan

Hon är omnämnd på sidan 70 i ”Tidvatten”, i dagboksnotisen från den 16 april:
”Mycket lågt vatten nu, minus 30 centimeter. Den gröna soptunnan som Gudrun blåste till ut havs (hur nu det gick till) sticker upp ur vattnet för första gången på länge, helt fylld med sand: på väg ner i istiden.”
När jag skrev det trodde jag att tunnan snart skulle slukas av havets botten. Jag hade fel. Här är historien i korthet:
Gudrun härjade med oss alla i januari 2005. Jag gissar att soptunnan blåste i ån nånstans från en tomt nära Uttran. Hon skjutsades ut i havet av störtregnet, men blåste sen iland igen. När jag såg henne första gången låg hon ännu frisk och grön i vattenbrynet:

21:3 2005
21 mars 2005

Med tiden sveptes hon i sand av vågorna. Så här såg hon ut den 16 april 2009, när jag gjorde dagboksnoteringen till ”Tidvatten”:

16:4 2009
16 april 2009

Det såg verkligen ut som om hon var på väg ner i istiden. I december 2012 var hon bara en vag strandprofil, ett oansenligt härbärge för havstulpaner:

21:12 2012
21 december 2012

Här är en annan vinkel från januari i år:

13:1 2013
13 januari 2013

Men sen hände något. Den 1 maj stack hon plötsligt och oförfärat upp igen, och hälsade våren med en triumfatorisk krans kring hjässan:

1:5 2013
1 maj 2013

Och här ligger hon idag, mitt i reservatet, bleknad, algprydd och utan handtag, men ännu ovan jord, som ett vind- och vågslipat monument över den hiskliga Gudrunstormen för åtta år sen:

IMG_6363
4 juni 2013


Titta här:
dubbelörnarna
Unga örnar

Det blev dubbelt i år. Havsörnsparet som gett sig till att häcka i Halland har fått två präktiga ungar i det nya boet. Dags att mäta, märka och folkbokföra dem.
Ringmärkning av havsörnar är en ömtålig angelägenhet, som bara får utföras av ett fåtal licensförsedda ornitologer. Bjarne Modig heter mannen som klättrar upp i det unika halländska boet, som finns i Falkenbergs kommun, men som i övrigt har hemlig adress. Det ligger i en gran, liksom fjolårets, och är enligt alla kännare mästerligt byggt.
Ungarna är stora. Bjarne Modig gissar att de är åtta veckor gamla, och att bägge är honor. De kacklar lite oroligt, med en läte som påminner om höns, när Bjarne Modig klättrar upp, men i övrigt håller de sig förvånansvärt lugna. Föräldrarna syns inte till. Bjarne Modig tar mått på ungarna och förser dem med ringar runt benen. Han har gjort det hundratals gånger förut, i örnbon runtom i landet.

bjarne-02
Örnmönstring - ett

bjarne01
Örnmönstring - två

Åtta veckor: i så fall kom de ur äggen i början av april. Ruvningstiden är i snitt 38 dygn. Alltså värptes äggen i andra halvan av februari.
Man kan nu klicka sig tillbaka till februari och kolla: två obsar av örnparet i Utteros, den 19 och 23 februari. Sen bara ensamma örnar, och i april inga alls. Stämmer gott.
Om tidtabellen är korrekt kan ungarna flyga ur boet inom tre veckor. Sen har de en lång utbildningstid framför sig, men förr eller senare kommer de att landa på Sälarevet…



5 JUNI Bara fyra grader i gryningen, men klar himmel, klen vind och havet på -30 centimeter.
Kollar skärfläckorna på stora reveln från utkikspunkten på Åsenvägen och får bevittna fåglarnas reaktion på en överflygande pilgrimsfalk. Alla skärfläckor, tärnor, strandskator, vipor, rödbenor och fiskmåsar utrymmer blixtsnabbt reveln, men sansat, utan panik. Men falken var inte hungrig. Hittar lite senare vad som ser ut som ett av dess offer - en slagen strandskata utanför badbryggan.

strandskatan
Falkoffer?

Gravand med sex dagsfärska ungar i lagunen. Också en mera patetisk grupp, bestående av tre ådor med en enda unge.



6 JUNI Sol, stillsam sydvästvind, havet på -20 centimeter. Samma väder varje dag, precis som i vintras. Men medan Centraleuropa dränks i regn dras vi med försommartorka, med alltmer apatiska åar och gräs som sätter ax i förtid.

Men även torka kan vara vacker. I förra veckan låg det gult tallpollen överallt. En del hamnade i havet och sköljdes upp på stranden i bruna bårder, som nu torkat till delikata strukturer:

pollenett
Frömjölsmönster - ett

pollentvå
Frömjölsmönster - två

Cyklar till Träslövsläge i det muntra vädret. Allra längst in i det innersta hörnet av hamnen upptäcker jag en fiskande småtärna. Lyckas få den på bild:

läjettärna
Läjettärna

Det finns som sagt enstaka småtärnor här och var längs kusten. Ornitologerna har inventerat stränderna i Lyngaområdet, och hittat fyra häckande par. I och med att de finns kvar i trakterna finns också hoppet att de återvänder till Smedsgård/ Utteros ett annat år.


7 JUNI Sju grader i gryningen, vindstilla, havet på -20 centimeter.
Lagunen just nu helt avsnörd från havet. Här är dess norra mun:

strypt
Urvattnat

Ett helt annat perspektiv: uppe vid Ängarna har man börjat bevattna potatisen med Uttranvatten:

blå pumpen
Blå pumpen

Lite om torsk nu. Jag har ödslat en del hjärnmöda åt den nya fiskepolitik som EUs ministerråd och Europaparlamentet enades om för nån vecka sen. Vad kan den tänkas betyda för torsken i Kattegatt?
Jag har lite svårt för EUs svulstiga språk, men kärntanken är att fisket i Europa från 2015 ska följa de vetenskapliga rekommendationerna, vilket låter förträffligt. Det är ingen ny idé. Alla inblandade länder åtog sig samma sak redan 1982 när FNs havsrättskonvention sjösattes.
Men EUs politiker tycks nu har insett att det är allvar. Europas fiske befinner sig i ett beklämmande tillstånd, trots en hel rad reformer på senare år. Samtidigt importerar vi stora mängder fisk från stater som följt FN-konventionen, som Nya Zeeland och Alaska.
Problemet kan illustreras med detta enkla diagram från veckans nummer av tidskriften Nature. Den röda linjen visar EUs totala fiskefångst sen 2003, i miljoner ton. Den blå linjen anger de vetenskapliga råd som politikerna fått. Som synes har fångsterna mer än halverats på bara tio år, som en direkt följd av att politikerna inte lytt råden.

nature

Gör man ett likadant diagram för torsken i Kattegatt blir det ingen blå linje alls. Under hela perioden har forskarna konsekvent rekommenderat att fångsten begränsas till noll kilo torsk. Politikerna har pytsat ut kvoter ändå. Den redovisade fångsten blev 11 000 ton.
Frågan är om råden verkligen kommer att följas 2015.
Det är inte alldeles enkelt. Ger man sig ut på sjön för att fiska rödspotta eller havskräfta brukar man få upp en del torsk på köpet. I EUs reformförslag sägs uttryckligen att uttagsbegränsningarna ska fastställas utifrån det mest sårbara beståndet. Det innebär att man kan tvingas krympa fisket efter andra arter för att rädda torsken, vilket kan bli mycket kontroversiellt.
Och att slänga tillbaks torsken i havet blir inte längre tillåtet.
Man ska minnas att EU-byråkratin först och främst ser fisket som ett näringspolitiskt ärende. Den ekologiska vinkeln finns med, men mest som retorik. Men det är den som är avgörande för Kattegatt. Torsken har i alla tider varit den dominerande arten, den stora, livsdugliga rovfisken vars leverne styrt balansen i havet. När torsken nästan är borta är balansen rubbad. Att återställa den är ett tungt projekt som kommer att ta många år, förutsatt att EU verkligen väljer att lyda vetenskapen. Vi får se.


8 JUNI Väderskifte. Tolv grader, blåsigt från sydväst, himlen full av cumulusmoln. Dock är de av den torra sorten. Enligt SMHI kan det bli regn på torsdag.

junimoln
Stackmoln över stora reveln

Jag är nu illa oroad för silvertärnorna. Aktiviteten runt häckplatsen har mattats markant den senaste veckan. I dag händer inget alls, vad jag kan se. Räv? Mink? Kråkor?

En vacker dag sen.


9
JUNI Mulen men vindstilla morgon, 12 grader varmt och havet på -14 centimeter. Blir mobbad av silvertärna ute på stranden.

silvermobbarn
Där flyger en tärna

Efter långt och troget spanande hittar jag två ruvande tärnor i sanden, precis utanför grässvålen på stora reveln. Lite riskabelt läge. Visserligen inom förbudszonen, men just här demolerades skyltarna av vinterisen. Har sett både joggare och cyklister passera här i helgen.

gräskanten
Där ligger en tärna

Om tärnor som värpte den 16 maj mist äggen har de lagt nya. De två vid gräskanten kan höra dit. Vet inte. Har härmed tappat överblicken över tärnorna, vilket kanske är lika så gott. Som ett memento hittar jag minkspår ute på stranden...

minkfot
Här gick en mink



10 JUNI
Markdimma på natten, morgonen kylig och fuktdrypande men ohyggligt vacker. Havet på -9 centimeter. Lagunen består just nu av en rad pölar.

pölarna
Vattenbrist

Har för mig att det ligger ovanligt mycket blåstång på stranden i år, som exotiska frukter i läckert gula knippen.

fucus
Fucus vesiculosus

Hejdar dam som promenerar i den förbjudna zonen med två lösa hundar. Utländsk turist.
På eftermiddagen sol, friska vindar och en ny hund lös i reservatet.



11
JUNI Fullt högtryck nu. Fyra grader varmt i soluppgången, havet blankt, himlen blå.
Två svarta svartsnäppor i lagunen, sannolikt på väg söderut efter årets häckning nånstans i Norrland. Vi har nått den vändpunkten i kalendern när flyttfågelsträcket gör helt om.
Ett gravandpar med sex ungar, mindre än ett dygn gamla. Måste har kläckts nånstans i reservatet. Märkligt.
Går en runda på stranden norr om Uttran. Kan se den ruvande silvertärnan nu.
En vilsen prutgås kliver oroligt i vattenbrynet. Den mår inte bra, men är vacker ändå. Borde vara på Grönland vid det här laget.

prutgås
Branta bernicla

Råkar på ett ensamt ägg i en bogrop mitt ute i den flacka sanden. Strandskata. Deras val av bostadsområde kan vara högst förbryllande. Vet inte om hon övergett sitt ägg.

strandägg
Förlorat ägg?

Cyklar till Norra Lyngen. Bara tolv sälar. De har annat för sig. Småtärnorna innanför Fårarevet mycket aktiva.
Också här gravänder med purfärska småttingar, i ett oklanderligt radband mellan mor och far. Jag ber om ursäkt för den undermåliga bildkvalitén, men det ser onekligen lustigt ut:

gravrand
Gravandsradband



12 JUNI Mulen morgon, blåsig från nordväst. Havet på -10 centimeter.
Skärfläckekolonin på stora reveln har fått fram sin första unge. Fler bör vara i faggorna.
Gudingskocken kvar på Sälarevet. Trevlig syn.

ejderrevet
Ejderrevet

På väderkartorna ser detta ut som sommarens sista dag, eller åtminstone den välsignade försommarsolens: regn och blåst anländer vid midnatt. Blåsten kan vi vara utan, men regnet behövs: våtmarkerna törstar. Gärna också högvatten för att fräscha upp det just nu tämligen dammiga deltat.

intorkat-01
Torkkonst - ett

intorkat-02
Torkkonst - två



13
JUNI Jodå, regn faller, och i ymniga mängder. Får 10 millimeter fram till klockan åtta, och mer är på gång.

regnet
Ingen morgonrunda idag

Det var inte oväntat. I lördags, alltså den 8 juni, skrev jag: ”Enligt SMHI kan det bli regn på torsdag”. Denna pricksäkra prognos kom egentligen från de europeiska meteorologernas gemensamma organ ECMWF, uttytt ”European Centre for Medium-Range Weather Forecasts”, i Reading i England, vars superdatorer visat sig vara synnerligen kapabla.
Det har väckt enorm uppmärksamhet i USA att ECMWF lyckades förutsäga orkanen Sandys oväntade vänstervridning i höstas. När Sandy var på väg norrut längs USA:s ostkust spådde de amerikanska meteorologerna att hon efterhand skulle ge sig österut över Atlanten. Men enligt ECMWF skulle hon i stället gira tvärt västvart, rakt mot New Jersey, vilket var precis vad hon gjorde. Européernas överlägsna prognoskonst har skakat om de amerikanska självkänslorna.

Här kommer en annan nyhet:

claesson

Det är Hallands Nyheter, som i dag har en helsida om de uteblivna småtärnorna i Utteros. Den är skriven av HN:s miljöreporter Anders Claesson, en av utteros.se:s många läsare. Tyvärr går det inte längre att länka till HN, men jag vill peka på att sidan innehåller ett löfte från länsstyrelsen:

karin h

Länsstyrelsen är uppenbarligen medveten om den bristfälliga skyltningen i Utteros, men skyller, med viss rätt, på de begränsade resurserna. Här är ett utdrag ur artikeln:

citatVi har ju över 150 naturreservat i Halland och en budget på drygt åtta miljoner som ska räcka till allt, säger Karin Hernborg, reservatsförvaltare på länsstyrelsen.
Hon anser att det är viktigt att satsa på bra informationsskyltar.
– Det finns brister i några reservat när det gäller skyltningen. Det är helt klart. Men för oss handlar det
hela tiden om att prioritera och se vad som är viktigast.
Utteros ses som ett prioriterat reservat och där ska det bli bättre framöver.
– Mina kollegor tittar på alla möjliga sorters skyltar och markeringar som kan användas. Det finns till exempel en typ av bojmarkeringar som flyter och visar var tillträdesförbudet gäller ute i vattnet, säger Karin Hernborg.

Flytande skyltar låter som en intressant om än inte okomplicerad idé. En av reservatets egendomligheter är att havet flyttar på sig hela tiden, och att folk promenerar där det för tillfället är strand, och inte där skyltarna står. I förrgår, när himlen ännu var blå, såg det ut så här vid gränsen mellan campingen och reservatet:

skyllt
Ser ni skylten?

Klockan 12 är vi uppe i 19 millimeter regn. Samtidigt passerar havet +- 0 centimeter, på väg uppåt. Prognosen säger +20 centimeter i morgon.
Kitesurfare i reservatet.


14 JUNI Blåsigt, mulet, 14 grader. Har fått en millimeter regn under natten. Därmed stannade dygnet på 20 millimeter. Havet på +18 centimeter: trädet ligger i vatten för första gången på länge.

trädhögt
Utträdet

Rådjur igen, skuttande i den nu vattenfyllda lagunen.

rådd-02
Capreolus capreolus

Skäl att vara orolig för silvertärnorna som ruvat vid stora revelns gräskant. Vattnet når dit redan på morgonen, och är på väg uppåt mot +30 centimeter. Kan inte se dem.


Här kommer en inlaga om ett av naturens till formatet minsta underverk - kalkflagellaterna. Titta på den här skapelsen:

cocco8
Emiliania huxleyi Foto: Alison R. Taylor

Kalkflagellater är en sorts växtplankton som omgärdar sig med ett externt skelett, konstfullt konstruerat av snidade kalkplattor. Den vanligaste arten heter Emiliania huxleyi, men går under smeknamnet Ehux. Den finns i sagolika skaror i världens alla hav, Kattegatt inte minst.
Ehux blommar så här års, under de ljusa försommardagarna. Kalkplattorna fungerar då som mikroskopiska speglar i vattnet. Sett från satelliterna blir havet turkost. Här är en bild från 2004, när blomningen var ovanligt prålig:

coccolithophoride_040531

Ehux är fruktansvärt liten. Förstoringsglas räcker inte för att se den. Det var inte förrän elektronmikroskopet kom till i början av 1950-talet som marinbiologerna upptäckte algens förunderligt eleganta konstruktion.
Det är en remarkabel organism som florerat i haven i hundratals miljoner år. Skalen har de lämnat efter sig. De berömda vita klipporna i Dover är uppbyggda av sanslösa massor Ehux-kalk.
Ehux förmåga att frodas nästan överallt, även i mycket näringsklena hav, har länge förbryllat vetenskapen. Nu finns en nyckel. Ett stort internationellt forskarlag har, efter tio års trägen möda i laboratorierna, lyckats kartlägga Ehux DNA. Resultatet kan man läsa om i tidskriften
Natures nätupplaga.

Ehux visar sig vara utomordentligt väl utrustad, genetiskt sett. Den har över 30 000 gener, mot människans 23 000, och flexibilitet därefter. Den har till exempel en hel verktygslåda med skyddsmedel mot starkt solljus, vilket förklarar blomningen i juni. Den har en mängd mekanismer för att hushålla med fosfor och och kväve, som det ofta är ont om i det öppna havet. Den kan för egen maskin framställa nästan allt den behöver, däribland en mängd nyttigheter som vi själva får i oss om vi äter fisk som ätit djurplankton som ätit växtplankton. Omega 3 är ett exempel.
Det finns ett intressant undantag. Ehux är självförsörjande på nästan alla sorters vitaminer, men inte B1. Vitamin B1, även känd som tiamin, är det ämne som spökar i Östersjön: tiaminbrist tycks ligga bakom de sjukdomar som härjar bland laxen och ejdrarna.
Jag skrev om tiamin i ”Tidvatten” på sidan 53:

”Tiamin fungerar som hjälpmolekyl i en rad för oss alla väsentliga livsprocesser. I havet tillverkas det av växtplankton. Via djurplankton förs det uppåt i näringskedjorna till fiskar och fåglar.
Men det finns många sorters växtplankton. Liksom vi måste djuren i havet äta en rätt sammansatt föda för att få i sig vitaminer.
Forskarna har upptäckt att kiselalger är goda tiaminproducenter, medan flagellater är dåliga. Övergödningen av havet har visat sig gynna flagellaterna men missgynna kiselalgerna.
Ekologiprofessorn Pauline Snoeijs har pekat på den här obalansen i planktonsamhället som en möjlig orsak till att fåglar och fiskar får för lite tiamin. Hon varnar samtidigt för att detta bara är en hypotes: sambanden i havet kan vara ohyggligt komplexa.”

Att Ehux kan göra nästan allt utom tiamin låter som en pusselbit, men var den hör hemma vet jag ingenting om. Ehux finns inte i Östersjön, vilket i sig är en gåta. Jag ska inte spekulera. Det är som Pauline Snoeijs säger: sambanden i havet kan vara ohyggligt komplexa.


15 JUNI Vacker sommarmorgon igen, med sol och lättsamma västvindar. Havet passerar nollan under morgonen, på väg nedåt.

Men vattnet nådde +28 centimeter igår. Det blev för mycket för det här ägget, som seglat iväg ur någon bogrop på stranden.

ägghaveri
Förflutet ägg

Jag är inte helt säker på arten, men tyvärr stämmer både mått och mönster bäst med silvertärna. Och ägget ligger bara 150 meter från gräskanten där två silvertärnor ruvade häromdagen. Sånt händer. Det är nog inte för sent att värpa om.

Förbryllande nog har den blå tunnan vält. Vet inte hur det gått till.

tunnhaveri
Vräkt burk

Tre bläsänder i lagunen, hannar. Ungstararna börjar bilda flockar. Dags att dra åt södern. Kitesurfare i reservatet.

Väderbus på väg från väster, med kuling, regn och högvatten:

prec_nordeuro-8

Det blev 6 millimeter regn och två åsksmällar.


16 JUNI Blåsig natt men utan regn. Sen en vacker cumulusmorgon med uthärdlig vind. Termometern på +12 grader, havet på +12 centimeter.
Hittar till viss förskräckelse en bogrop med fyra ägg på stranden, långt utanför spärrzonen. Detta kan knappast fungera.

fyrlingar
Förhastade ägg

Det blir inte bättre av att det ligger en död ejder bara nån meter bort.

ejderdöd
Vad kan ha hänt?

Liksom igår har vi ett gäng om sex-sju kitesurfare som åker fram och tillbaka inne i reservatet. Detta handlar inte om tillfälliga övertramp, utan om gossar som medvetet väljer Smedsgård, trots att det är gott om utrymme på den för surfarna avsatta badstranden.

reservatsdrakar-01
Reservatsdrakar - ett

reservatsdrakar-02
Reservatsdrakar - två

reservatsdrakar-03
Reservatsdrakar - tre

På eftermiddagen bråkväder, med skurar, vindstötar och åska. Havet upp till +19 centimeter. Surfarna far hem.
Kan i kikaren se den döda ejdern ute på stranden. Har bevakat den hela dagen för att kolla om föräldrarna till äggen strax intill går dit. Det gör de: skärfläckor. Äggen är mycket lika silvertärnornas, men en aning spetsigare, vilket stämmer om man jämför med gårdagens snedseglade ägg.

Dagens många skurar levererar fyra millimeter regn.


17 JUNI Vinden har mojnat under natten, molnen avdunstat, havet retirerat. Tack vare de senaste dygnens oväder är stranden nu uppdaterad med fräscha och frodiga brunalger. Här en praktfull bukett sågtång:

sågtång
Fucus serratus

Och här en nyskördad skräppetare:

skräppetare
Laminaria saccharina

Inga spår av bogropen med de fyra äggen: gårdagens höga vågor nådde ända fram. Den döda gudingen, däremot, är kvar. Den blir trutmat i dag.



18 JUNI
Högtryck igen, sommarlovsväder. Solen upp 04.15, havet på -2 centimeter. Står på stranden utanför Smalasudde och ser randiga cirrusmoln formeras och upplösas på norra himlen. Under fötterna har jag ett likadant, men mera statiskt mönster.

molnvågor
Vågad himmel

sandvågor
Vågad strand

Den som läst novemberkapitlet i ”Tidvatten” vet att jag är fascinerad av hur tillvaron ibland kan bli räfflad, med matematisk precision. Strandmönstret bildas när vattnets energimättade vågor rullar över den motspänstiga sanden. Himlamönstret måsta ha ett liknande ursprung: lätt, varm luft rör sig över kallare och trögare luft. Friktionen i gränsskiktet river upp turbulens som organiserar sig i distinkta virvlar. Den varma luften är lite fuktig. I mönstrets vågdalar kyls den ned av den underliggande luften, varvid fukten kondenseras till iskristaller.

En mycket död sälunge i vattenkanten.

sällik
Phoca vitulina



19
JUNI Grå men mild och vindstilla morgon med ett lätt regndugg. Havet på -3 centimeter, på väg nedåt.
På stranden har en ny skörd av alger tryckts samman till en färggrann bård i vattenbrynet. Fyra kärrsnäppor, på okänd resa, rastar i Smedsgård.
strandbården
Dagens grönsaker


camp-02

Björkängs camping har fått klartecken för den expansion som planerats i många år, formellt genom att miljööverdomstolen avslagit överklagandena från grannskapet. I Hallands Nyheters Varbergsupplaga är detta dagens stora nyhet.
Sakligt sett handlar utbyggnaden framför allt om en större klunga småstugor vid Västkustvägen, på hyfsat avstånd från reservatet. Det finns också planer på att hålla igång campingen året runt, något som oroar mig en del.
Att ärendet tagit lång tid har gagnat naturens intressen. När det rullade igång 2001 hade de kommunala planbyråkraterna i Varberg föga förståelse för att fågellivet på stränder och strandängar kunde påverkas. Men sen dess har vi fått både Natura 2000-förordnandet och reservatet. Campingen har tvingats bekosta rejäla miljöutredningar, som prövats i särskild ordning av länsstyrelsen.
De konsulter som gjort utredningarna har haft helt klart för sig att naturen stressas av alla campinggäster som rör sig i området, med eller utan hund eller surfbräda. Campingen har åtagit sig en bunt åtgärder som ska lindra störningarna. Om detta räcker återstår att se, men campingägarna är åtminstone medvetna om hur landet ligger.
Sett i ett längre perspektiv finns det förstås all anledning att vara pessimistisk. Trycket på området har länge varit för stort. Fåglarna överger oss. Fler turister underlättar inte.


Det lilla kärret i reservatets bakficka lyser just nu vackert vitt av ängsull:

ullen
Eriophorum angustifolium

Tar en mikrotitt på ett av ullens frön med tillhörande hår:

närhår
Närull

På eftermiddagen ett sommarregn i mästarklassen: 18,5 millimeter, ur spektakulära moln.

havscigarr
Det regnar


20 JUNI Sjutton grader i gryningen, vindfritt, vått och disigt, med havet på +- 0. Går ut på stranden och blir attackerad av fyra aggressiva tofsvipor i reservatets nordligaste hörn. De har ungar i vassen. Förlåt, förlåt. Jag avstår från promenaden.

vipattack
Arg vipa

Sen solsken och värme, men SMHI varnar för grov åska hela dan i morgon.



21 JUNI Årets kortaste natt är varm och fuktig, gryningshimlen fylld av ljusa slöjmoln. Havet på +-0 centimeter.

endast gräs
Midsommarafton

Precis klockan 07.04 antar jordklotets axel sin minsta vinkel gentemot solen: sommarsolståndet. Denna dag går solen upp i Tvååker och ner i Galtabäck, åtminstone om man tittar på den i Smedsgård. Den börjar nu dra sig ut mot havet, så att vi, om några månader, åter kan besjunga solnedgångarna i Kattegatt.

Fjärilsvimmel på ängen ner mot stora reveln: små mörkblå rackare. Blåvingarnas taxonomi är en djungel, så jag ska inte ge mig in på någon artbestämning. Men de är vackra:

blåvingad
Blåvingat

En entusiastisk skur vid 18-tiden ger två millimeter regn. Mer oväder än så tycks det inte bli.


22 JUNI Vaknar klockan 01.20 av en ny, burdus skur, nu på tre millimeter, levererad av en kuling på sådär 15 sekundmeter. När dagen gryr är den mörk, molnig och vindpinande.

Intensivt kitesurfande i reservatet en stor del av dagen. Ett par gossar är ända borta vid Sälarevet och snurrar. En trist syn. Att surfarna i sin entusiasm hamnar en bit innanför gränsen är ingen katastrof, men Sälarevet är refug för en massa fåglar, särskilt en blåsig dag som denna. Kan se hur de flyr i panik åt alla håll.

surftvå
Två mot norr

surfett
Tre mot syd

Surfandet i reservatet, som började klockan 10, upphör vid 19.30.


23 JUNI Vaknar klockan två av en skur på sju millimeter. Gryningen är lite mer hoppfull, med ljusa strimmor i sydväst, lätta vindar och havet strax över noll.

blå gryning
Klockan 04.57

Det gångna dygnets blåst har levererat en helt ny och annorlunda omgång marin materia på stranden, med många sorgmodiga maneter och en hel del ålgräs i den av skurarna prickiga sanden.

manet
En nästan bortglömd manet

ålgräs
Endast ålgräs

Ytterligare sex millimeter regn under dagen, i småskurar. Framåt kvällen, när helgfirarna lämnat kustbandet, skiner solen igen.


24 JUNI De oberäkneliga skurarna gör livet surt för cyklister. Blir blöt i Sik under till synes välvilliga pastellmoln.

lurigat
Se upp - de regnar

Annars domineras luftrummet just nu av storspovarna. Möter ett par som vallar sin unge på ängen där Björkängs camping vill bygga hundra stugor, ett annat på strandängen utanför Persbörsvägen. Storspovarna hör till de kamrater som försöker skydda sin avkomma genom att dra uppmärksamheten till sig själva. Det är därför de beter sig lite provokativt just nu.

storspov
Rörelseoskärpa



25 JUNI Vacker morgon utan skurar, havet på -10 centimeter och en blygsam blåst från väst.
Det är just nu på modet att blanda moln av olika format, fason och struktur, och belysa dem från sidan för att skapa teatraliska effekter. Dagens föreställning är magnifik, och, som sagt, fri från väta. Dock måste man stiga upp tidigt.

04.43
Klockan 04.43

Den unga storspov som igår gick på campingens utbyggnadstomt, vallad av vaksamma föräldrar, ligger i dag krossad på landsvägens mittlinje.

spovdöd
Den hann inte undan



26 JUNI Grått, vått och stilla, med havet på -9 centimeter. Cyklar till Norra Lyngen. Inte en enda säl synlig. Vet inte riktigt vad de har för sig. Inte mycket fågelliv heller. Nejden kring Morupsåns mynning, som under våren sjuder av bevingade aktiviteter, känns alltid lite ödslig fram på sommaren. Dock är landskapet innanför strandzonen uppfyllt av en frisk och frimodig frodighet:

stopp
Stopp för vegetarianer

Dessutom är detta rapsens gyllene dagar:

raps
Mera margarin

Vid elvatiden börjar det förebådade regnet långsamt falla. Fram till klockan 21 har jag fått 11 millimeter.


27
JUNI Ännu en behaglig morgon under en himmel full av överdrivet barocka men skurfria moln. Havet drar sig tillbaka till -15 centimeter, vinden vrider mot sydväst.

himla kaos
Vädervirrvarr

Strax för sju flyger en havsörn norrut, en bit utanför stranden. Det var länge sen sist. En väldig sky av trutar, vipor, gravänder med mera går i luften över Utteroset. Ser inte om örnen landar eller fortsätter bortom Galtabäck.
Just nu blommar en av reservatets eminenta skönheter: fläderbusken strax söder om landsvägsbron.

fläder
Sambucus nigra

Frågan är hur flädern ska klara skötselplanen. Den växer i Skötselområde 2, om vilket sägs, på sidan 10: ”Det ska enbart få finnas buskar och enstaka träd vid parkeringsplatsen.” Jag är inte säker på om detta betyder att buskar och träd bara får finnas vid parkeringsplatsen, eller att det vid parkeringsplatsen bara får finnas buskar och träd. Det är enbart att hoppas.

Kitesurfare i reservatet.


28 JUNI Ännu en morgon med mäktiga moln men vänliga vindar, från söder idag. Havet på -7 centimeter.

05.37
Klockan 05.37

Stenskvättorna som lagt ägg i min stenmur har nu släppt ut ungarna.

skvättunge
Skvättättling i det fria

Inte bara skvättor. Det vimlar av småfågelsmåttingar just nu. Ser flera sävsparvar och hämplingar med ungar i grönskan.
Hittar också en skärfläckefamilj med årsungar som hukar vid lagunens hitsida. Dem har jag missat, vilket är lätt hänt. Gränsen mellan strandängen och lagunen bildar en brant kant, genomskuren av fåror och erosionskanaler som ger goda gömslen, helt utan insyn från mitt håll. Där finns säkert vipungar och rödbenor också.



29
JUNI Sydostvind i dag, havet på -3 centimeter, himlen åter belamrad av regnstinna moln.

regnhimmel
Ovädershimmel

En flock om 40 grågäss ute på stranden, ett tiotal gluttsnäppor i lagunen. Den uppspolade sågtången har av någon mystisk orsak antagit en ovanlig tegelröd färg.

tegeltång
Röd brunalg

Passerar under min Tour du Jour ett fält med blommande bondbönor, också det en ovanlighet. När jag själv odlar bondbönor brukar folk undra vad det är för en konstig växt. Men det är en klassisk gröda, ibland utpekad som alla bönors moder, lättodlad, nyttig och mättande.
Jag har en hypotes: under första världskrigets bristdagar var bondbönor med potatismos en ständigt serverad middagsrätt. De som var barn på den tiden, det vill säga min egen föräldrageneration, vägrade för all framtid att äta bondbönor, som beskrevs som sega, smaklösa och mjöliga. Det var så bondbönor avfördes ur det allmänna medvetandet.
Men man ska göra som fransmännen: koka bondbönorna i olja. De blir då i sanning läckra.

bondbönor
Vicia faba

Vid halv åtta börjar det regna. Vinden vrider till sydväst, havet stiger. Prognosen säger +28 centimeter vid midnatt. Ruskkänsla i luften.

Regnmängd: 8 millimeter. Mycket blåsig eftermiddag och kväll.




30 JUNI Ovädersnatt med kuling och skurar, havet upp till +25 centimeter. Finalen vid halv sex ett bländande postmodernistiskt skådespel med blyblå bakgrund, ullgråa moln, en glödvit sol och regnbågar över den marsipangröna strandängen. Fint.

05.42
Klockan 05.42

Tio minuter senare har himlen ljusnat. Man ser nu att regnbågen är dubbel.

05.52
Klockan 05.52

Flera småflockar med kärrsnäppor ute på stranden. Det är gamla, färggranna fåglar, på väg söderut, som sökt skydd för väderbuset.

Nio millimeter i regnmätaren i dag. Därmed slutade månaden på 98 millimeter, en helt normal junisiffra. Som vanligt har vårens torka i viss mån kompenserats. Så här ser det ut, efter den mycket nederbördsfattiga vintern:

april 28 mm
maj 45 mm
juni 98 mm

Torra vårar och våta somrar är det gängse mönstret för den här delen av världen, och det är på väg att förstärkas i takt med att den globala atmosfären får en högre fukthalt.