Augusti 2013

augustianka
En annan anka

Augusti är månaden då landskapet långsamt påbörjar befrielsen. Sommarens möte med civilisationen har varit bjärt och påträngande. Nu stundar återställandet, förruttnelsen, det förströdda städandet. Det tar sin tid, men om en månad eller två tillhör revlarna, lagunerna och strandängarna åter den vilda naturen.



1 AUGUSTI Blåsig morgon med havet på +14 centimeter och himlen full av teatraliska stackmoln.

cumulus
Augustimorgon

Högre upp, nära stratosfären, ligger ett helt annat skikt med cirrusmoln i mäktiga räfflor.

stratos
Spår i skyn

Idag upphör tillträdesförbudet. Vandrar runt stora reveln för första gången sen den siste februari, när det ännu låg isflak överallt. Nu är det torkan som präglar revelns gräsmarker och gölar.
Besiktigar sandblottorna där silvertärnorna försökte häcka i maj. Ser perfekt ut.

sandblotta
Här låg bogroparna

Jag vet inte varför tärnorna misslyckades, men jag har mina aningar. Jag har sett en massa spår av mink i den blöta sanden på stränderna i år. Det sprang också minkar på stora reveln i vintras och gjorde ofrivilliga avtryck i snön.
Men det är bara en delförklaring. Det har funnits mink i området så långt jag kan minnas, för att inte tala om kråkorna. Men förr, när tärnkolonin var yvig och högljudd, blev alla inkräktare effektivt bortmobbade. Det fanns alltid tillräckligt många fåglar närvarande för att mobilisera det kollektiva försvaret. Numera, med bara ett fåtal tärnor kvar, fungerar det inte.
Jag tror detta är nyckeln. Tärnorna lever farligt på de öppna stränderna. Alla störningar genom åren har försvagat kolonin. De har blivit för få, och därmed efter hand ännu färre. Jag vet inte om detta går att vända. Man kan hoppas.

Fiskmåsarnas bägge ungar verkar vara vid god vigör.



2 AUGUSTI Värme igen. Nitton grader på morgonen, mulet men uppklarnande, havet på -2 centimeter. Tar en ny runda på stora reveln, där torkans spår verkligen är beklämmande att skåda. De många gölarna, som sällan hinner torka ut, är nu täckta av ett tunt lager rödfärgat mineral som blivit kvar när vattnet dunstat bort. Korna har satt sina egna spår i den stelnade dyn:

göltorka
Urvattnat

Tar mig en titt på stenen som flöt iland i vintras. Så här såg den ut i våras när den börjat smälta igenom sitt isflak:

24:3
24 mars

I dag omges den av en vördnadsfull tuva spretigt gräs:

2:7
2 augusti

Två korpar flyger över.

Hundfrågan förses med ständigt nya lager av komplexitet. Jag har tidigare skrivit om hur förbudsskyltarna vid Varbergs kommunala bad plockats bort. Motiveringen var att turisterna inte skulle mötas av negativa budskap. Däremot förväntades de studera de lokala ordningsföreskrifterna, där förbuden redovisas i detalj. Men efter protester från den badande allmänheten har förbudsskyltarna sedermera återkommit i form av klisterlappar.
I Björkäng fanns ett tag skyltar som meddelade att hundar var tillåtna på den södra delen av badstranden. Uppenbarligen var de tillkomna på campingens eget bevåg.
I dagens Hallands Nyheter klagar signaturen ”Badande inlandsbo” på att Björkängs camping hänvisar sina hundägande gäster till den södra badstranden, trots att där råder hundförbud om somrarna enligt kommunens ordningsföreskrifter.

Campingens ägare, Sonja Nilsson, har skrivit ett svar. Här kommer ett utdrag:
-----
”Campingföretagarna har årligen flera möten med tjänstemän från kommunens Gata/Parkförvaltning, där vi diskuterar och även ekonomiskt bidrar till att våra fina stränder städas och underhålls.
Jag har haft uppe frågan att kunna använda den södra delen av stranden där kitesurfarna håller till, som ett område öppet för hundägare att promenera och även bada med sig hund. Svaret jag fått är att kommunen inte äger frågan eftersom det är markägarna som ansvarar för den södra delen av stranden.
På markägarnas
årsmöte i mars diskuterades frågan om tillåtelse för hundbad på det nämnda området, alla markägare var positiva och tycker det är en god idé att styra bort hundar och dess ägare från naturreservatet norr om Björkängs camping.
Efter att
kommunen plockat ner skylten med hundförbud satte vi upp skylten att hundar var tillåtna söderut från anslutningsvägen bortom parkeringen, samt i vår välkomstbroschyr där vi skrev att det är förbjudet för hundar att vistas i naturreservatet.
I kommunens förordningar finns inte detta förbud, men vi vill säkerställa att våra campinggäster inte stör fågellivet i reservatet. Vi har från i år arrenderat marken söder om campingen bara för att kunna erbjuda alla hundägare en plats att få promenera och känna glädje i umgänget med sin hund.
När det nu visat sig att kommunen ansvarar för stranden ända fram till Törlans utlopp så har vi tagit bort skylten.”
----
Den slutsats jag drar av detta är att stor förvirring råder. Campingens ambition att styra bort hundarna från reservatet bör givetvis applåderas. Det är i själva verket ett åtagande som campingen gjort för många år sen, i förhandlingarna kring utbyggnadsplanerna.

Det är för varmt.


3 AUGUSTI Nitton grader i soluppgången, en svalkande sydostvind, havet på -2 centimeter. Meteorologerna lovar kännbart väderskifte i eftermiddag. Lite regn vore inte fel.
Hittar den blå tunnan vid lagunens landsida. Den tog sig dit under natten till onsdagen (tror jag), när det blåste friskt från väster och havet klättrat upp till +18 centimeter.

tunnan
Ny position

Det råkar vara exakt ett år sen tunnan gick på grund utanför Smedsgård. Den bar då spår av en lång seglats över Kattegatt. Vid högt vatten drev den försiktigt in över stranden, och nådde sent på hösten lagunens ytterkant. Där blev den stående över vintern, fylld med regn/is och därmed för tung för att rubbas av vädret. Här är en bild från den 4 december, med tunnan lysande blå i snön:

vintertunna
Vintertunnan

Men under den torra våren dunstade innehållet bort igen, tunnan tappade tyngd och gjorde sig därmed åtkomlig för vindarna.
Jag saknar den. Den blå tunnan har varit ett förträffligt riktmärke, sedd ur min subjektiva synvinkel. Nu ligger den dold i kanten på strandängen, tålmodigt väntande på nya äventyr.

Segel långt ute strax före åtta. Det är Gladan, försvarets skolfartyg, som inlett höstterminens färd till Frankrike, via Varberg.

gladare
Ne de´ä lörda´

Fartygen ute på Kattegatt kan följas på marinetraffic.com. Gladan har som synes snyggt och prydligt kryssat sydvart från Öckerö. Det går för övrigt att läsa om livet ombord på skutans blogg (”maten är jättebra”).

glad04


Flopp igen: Kallfront passerade. Vinden vreds. Havet steg. Åska åskade. En tiondels millimeter regn föll till marken.



4
AUGUSTI Sjutton grader i gryningen, lätt vind från sydväst, havet på + 16 centimeter. Luften känns frisk efter gårdagens kallfront, som visserligen inte skänkte regn, men som drev bort den kvalmiga värmevågen.
Hittar fågelrester på stranden, fragment av skelett, renätna och ursaltade ben och fjädrar på väg att smälta samman med sanden. De sen länge döda fåglarna har i mina ögon en slags ömtålig skönhet som inte är enbart abstrakt. Titta här:

slett-01
Tidsbild - ett

skelett-02
Tidsbild - två

skelett-03
Tidsbild - tre

Det ligger alltid skräp på stränderna, främmande föremål som ryckts ur sina sammanhang. Men de döda fåglarna hör hemma här, bland tången och musselskalen; deras trasiga och slitna skick speglar tidens obevekliga gång. I de lite längre tidsskalorna hör de dessutom samman med oss strandflanörer.
Alla som ätit kyckling vet att fåglarnas skelett är mycket lika dem vi själva går omkring med. Fåglar har revben och skuldror, armbågar och vrister, knän, tår och anklar. Ändå är vi bara mycket avlägset släkt, med en gemensam anmoder för 320 miljoner år sen.
Den grundläggande arkitekturen för ryggradsdjur uppfanns i den dimhöljda Kambrium-epoken för 500 miljoner år sen. Konstruktionen trimmades sen av oräkneliga generationer fiskar.
För 380 miljoner år sen kom en fisk på idén att använda sina fenor till att kravla upp på land, ett projekt som visade sig vara mycket lönsamt, och som ledde till att ryggradsdjurens extremiteter utvecklades till mångsidiga verktyg. De fyrfota landdjuren kunde sprida sig över jorden.
Vid vägskälet för 320 miljoner år sen delades de upp i en gren som ledde till dinosaurierna, en annan som så småningom blev däggdjur.
För 230 år sen uppstod de första fåglarna på dinosauriegrenen. Deras skelett har sen dess präglats av flygandets krav på extremt lätta, men starka och elastiska konstruktioner. Och där är vi idag. Så här ser en modern fågel ut innanför fjädrarna:

sparvhök
En avfjädrad hök

Bilden föreställer en sparvhök och är hämtad ur boken ”The Unfeathered Bird”, skriven och framför allt illustrerad av den engelska ornitologen Katrina van Grouw.
Katrina van Grouw har arbetat i många år med att dissekera fåglar vid Naturhistoriska muséet i London, men hon har också en konstnärlig utbildning. Ur den kombinationen har hon framfött en unik och helt underbar bok, med hundratals lätt absurda men anatomiskt korrekta bilder på avklädda fåglar, en porträttsamling som fått många med mig att se på fåglar med fräscha ögon.
Boken är alldeles ny, utgiven av Princeton University Press.



5 AUGUSTI Klockan 05.34 möter jag en utter på stranden utanför Smedsgård.

Jag befinner mig vid det havererade trädet. Uttern har redan upptäckt mig och är på väg ut i vattnet. Den förflyttar sig med uttrars karaktäristiskt kutryggiga, guppande gångart. Jag slås av hur stor den är, som en räv, ungefär. Som alla som går i vattnet vid våra flata stränder tappar den fart strax innan det blir djupt nog att simma. Nå, den vet hur man gör, och försvinner snabbt ut i dyningarna. Tyvärr har jag inte kameran redo. Vad jag hinner med är den här bilden:

uttersim
Där simmar den

Här är en delförstoring:

utterrygg
Utterryggen

Jag stegar upp avståndet: 57 meter från trädet till uttern. Den befann sig fyra meter från vattnet. Spåren är förbryllande. Jag kan se hur den släpat sin våta svans i sanden när den klev upp på land, men det ser ut som om den gått sidledes på något konstigt sätt. Eller har den rivit i sanden med klorna?

spåren
Utterklorna

Begriper verkligen inte vad den hade för sig. Den kan inte ha varit många sekunder på land. Det var en lyckosam slump att vi möttes.
(Vinterns utterspår i snön såg helt annorlunda ut. Jag skrev om dem den 13 och 14 december.)

En underbart frisk sommarmorgon, elva grader varm och med havet på +2 centimeter.
Närmre Sälarevet finns just nu en mystisk men välformad sporre av sand, 20 meter lång, rätt ut i havet. Sandsträndernas lekfullhet upphör aldrig att överraska.

sporren
Hur blev det så här?

Flock om 75 vitkindade gäss på stranden. Duvhök mot söder, lågt över strandängen.


Sommartoppen:

kvintett
Fem på en gång


6 AUGUSTI Lite blåsigt idag från söder, 17 grader varmt i ottan, havet på -2 centimeter. Över Kattegatt mörknar molnen, mäktigt muller hörs vid åttatiden. Enligt SMHI kan vi se fram emot kraftig åska under eftermiddagen.

Maneter igen på stranden. När de torkar in under solen dras deras efemära protoplasma samman, och skapar därvid manetanatomiska kartor i den alltid lika samarbetsvilliga sanden.

manetmönster-01
Manetanatomi - ett

manetmönster-02
Manetanatomi - två

manetmönster-03
Manetanatomi - tre

En del tordön under förmiddagen, plus fyra millimeter regn.
Blåsig eftermiddag. Kitesurfare i reservatet till långt efter solnedgången.


7 AUGUSTI Blåsigt men milt, havet på +13 centimeter. Mycket mörk morgon, med svarta moln över skogslandet; ljusning bara över havet, som om solen av pur lättja tänkt gå upp där den gick ner igår.

soluppgång
Klockan 05.28

Min son, som bor i Luxemburg, har mejlat en bild från fiskdisken i en av matkejdan Auchans butiker. Den föreställer ett paket med ”salicorne fraiche”, alltså färsk glasört, av samma sort som vi har på stränderna.

salicorne
Passar till fisk

På paketet finns ett tillagningstips, som jag återger som en liten fransk läsövning så här i änden på sommarlovet:

”Plonger la salicorne dans une casserole d'eau fraiche non salée. Ebouillanter, égoutter, poivrer et faire revenir l'ensemble avec quelques gouttes d'huile d'olive. Ajouter une petite cuillère de crème fraiche, deguster avec un pavé ou filet de truite poêlé!”

Alltså: förväll glasörten i osaltat vatten. Ta upp den, krydda den, och fräs den med några droppar olivolja. Lägg på en klick crème fraiche och servera till stekt forell!
Det första momentet, förvällningen, är troligen till för att minska sältan. Det kanske behövs för den glasört som säljs i Luxemburg och som gissningsvis är plockad i Bretagne eller Normandie, men så förskräckligt salt är den inte hos oss. Man kan steka den direkt i smör eller olja. Själv föredrar jag dock att äta den rå, när den är riktigt spröd och krispig.
Minns att man inte får plocka växter i reservatet. Men det finns ju fler stränder, och det är gott om glasört i år. Så här ser den ut:

salicornia
Salicornia à la Smedsgård



8 AUGUSTI
Det regnar! Det är inte bara en skur. Det är äkta, blöt nederbörd från ovan, 7 millimeter fram till klockan tolv. Och det kan komma mer. Prognoserna antyder att värmeperioden nu byts mot en regntid.

dilldroppar
Dilldropp

Regn är vad vi behöver. Titta här: Utanför stugraden i Smedsgård finns en bred gångstig som bukar vara grön, men som nu har en säregen rödbrun kulör. Stigen ingår i naturreservatet, fast vi som bor i stugorna, tack vare länsstyrelsens välvilja, tillåts klippa den, var och en utanför sin lilla tomt. Själva strandängen är, som synes, fortfarande väsentligen grön, men mindre frodig än den brukar, och utan väta i hålorna.

brynt gräs
Brynt gräs

En halv millimeter till under dagen, men inte mer.


9 AUGUSTI Sensommarväder idag, efter gårdagens höstkänning. Lite blåsigt från väster, havet på +4 centimeter.

Utanför stora reveln finns en upphöjd sandbank som vid högvatten utgör en friliggande revel. Den formades under vatten i höstas, men hör till de strandpartier som låg ovan isen i vintras och därvid modellerades till ett småkullrigt minilandskap av vindarna. Jag döpte den till ”Utterosön” den 5 maj. Sen dess har den nivellerats betydligt, men utgör fortfarande en tydlig relief.

augustiön
Utterosön i augusti

På dess västra spets ståtar just nu en ung men livsduglig planta strandkål, en pionjär som hittat den nyskapade ön och vet att utnyttja näringen i dess tånghögar. Detta är ingen ovanlig växt vid Hallandskusten, men jag har inte sett den i reservatet förut.

strandkål
Crambe maritima

Strandkål går att äta, kokt eller rå, och anses synnerligen nyttig. Särskilt engelsmän verkar vara begivna på strandkål, som de kallar ”sea kale”. Kale är ett gammalt skotskt ord för kål, gissningsvis övertaget från vikingarna, som säkert förstod sig på strändernas ätligheter.

Väldiga flockar med ungstarar drar omkring. De är på väg söderut, men stannar till för att äta frukost. Av någon anledning är de särskilt förtjusta i Björkängs camping, där allt större gräsytor gapar tomma mellan husvagnarna.

starcamping
Starcamping

Brun kärrhök över strandängen, av allt att döma en årsunge.



10 AUGUSTI Mulen och kylig gryning, men en välvillig västvind föser först in varmluft från havet och sen bort molnen från himlen. Vattenståndet -6 centimeter.
Går en runda i reservatet norr om Uttran, skrämmer tyvärr upp en hel del gäss. Dymarkerna i nordost lockande för vadare så här års: gluttar, svartsnäppor, grönbenor och en del småvadare. Upptäcker att skärfläckefamiljen håller till här ännu: de tre ungfåglarna som passas av en förälder.

dymark
Tringamarker

På sina ställer ligger en filtmatta av multna alger, veckad av högvattnet. Ser lustigt ut. Försöker man lyfta den löses den upp mellan fingrarna:

algfilt
Strandfilten

Vakteln kvar i Rönnås. Vandrar runt i sin stora kornåker, men lämnar den inte. Verkar mer spelsugen nu än när jag först hörde den för tre veckor sen (den 20 juli). Intressant.

På sidan 121 i ”Tidvatten” finns en dagboksanteckning från den 17 juli: ”
Vaktelläte från öster, dock dränkt i trafikbuller.” Jag kollade aldrig upp den vakteln och var lite tveksam till att ta med den i boken. Men det vara samma åker som i år, och samma sena tid på sommaren. Ett märkligt sammanträffande, av den sort som extra relief åt mystiken kring vaktlarna.
Enligt Artdatabanken har allt fler vaktlar hörts i Sverige på senare år, men ingen vet vad de gör här. Det handlar om något tusental i hela landet. Det förekommer säkert häckningar, men de är nästan omöjliga upptäcka. Den hemlighetsfulla vakteln finns med på den svenska rödlistan som ”nära hotad”. Så här står det på Artdatabankens faktablad:

”De första vaktlarna anländer redan i början av maj men majoriteten först i början av juni. Åtminstone vissa år tycks även en andra flyttningsvåg komma i juli och tupparna kan spela långt in i augusti. Enligt tyska undersökningar sträcker hönan iväg omedelbart efter det att ungarna blivit flygga. Efter detta mellansträck kan hon åter skrida till häckning. Även årsungarna lär kunna fortplanta sig redan den sommar de kläckts (i fångenskap börjar vaktlar värpa vid 40–50 dagars ålder). De i Tyskland anträffade häckande årsungarna har möjligen kläckts tidigt på våren i Medelhavsländerna och därefter flyttat norrut för att häcka. Omfattningen av detta är okänd.”

Klockan åtta: pilgrimsfalk slår tofsvipa på stora reveln. Landar på lagunens strand och börjar äta. Flyttar efter en stund ut till sandbanken med strandkålen som jag skrev om igår. Skräms sen bort av promenerande dam, men tar med sig vipan, okänt vart.

falk
Falkfrukost

Vid solnedgången lätt åska och 4,5 millimeter vatten.


11
AUGUSTI Vaknar klockan ett av muller i mörkret och kraftiga blixtar. De horisontella åskvädren över Kattegatt hör till de stora sevärdheterna. Ovädret kommer inte nära, men pågår till klockan tre, eller så. En häftig tremillimeters regnskur.
I gryningen är himlen tungt lastad med monumentala moln. Det blåser från nordväst. Havet på +5 centimeter.

molnmorgon
Molnmönster

Mångfärgat skum i vattenbrynet imiterar molnen:

skummorgon
Skummönster

Gåsflockar drar omkring, många vitkindade.
Skur vid halv åtta, sen solsken.

Facit för dagen: 6,5 millimeter regn.


12
AUGUSTI Okej, sommaren är utfasad, det stadiga vädret förbytt i bus och turbulens. Väcks halv fyra på natten av en våldsbenägen vindby med smattrande regn: två millimeter.
Sval och blåsig morgon, havet på + 11 centimeter. Stränderna fulla av ilandflutna fjädrar, tusentals, i alla formar men med samma teckning i vitt, brunt, grått och svart. Gissar att de kommer från en flock av något slag, som legat och ruggat ute på Kattegatt. Märklig syn.

fullfjädrat-01
Fullfjädrat - ett

fullfjädrat-02
Fullfjädrat - två

fullfjädrat-03
Fullfjädrat - tre




13 AUGUSTI Mer blåst, 14 grader och småskurar. Havet på +16 centimeter. Spektakulära molnfigurer i flera dagar nu, pösande vaddsäckar uppstaplade i tre dimensioner, bestrålade av morgonsolen.

morgonmoln
Morgonmoln

Blåsandet har levererat nya, friska laddningar med ålgräs, sudare och sågtång.

morgontång
Morgontång

Måsungarna från 28 juli har växt till sig. Hittar bara en i dag. Kan flyga korta sträckor.

moronmås
Morgonmås

Många småflockar småvadare på stranden.

Vid 19.30 en tromb över Kattegatt. Det är bara en liten svans (en tromboid?) som knappt når ner till vattnet och snart löses upp. Men den ingår i ett av de mer osannolika himlaskådespelen i mannaminne. Svårt att beskriva. Över horisonten ligger monstruösa moln uppstaplade på en hylla. Under hyllan går blixtar ner i havet. Hela konstruktion glider långsamt söderut, men följs av ett ohyggligt blåsvart flak, fullt av dunder och väta.

19.29
Klockan 19.29

1928
Klockan 19.28

20.21
Klockan 20.21

20.58
Klockan 20.58

Det åskar. Måste stänga av datorn.

Åskan slår till i närheten och bryter strömmen. Avbrott i ett par timmar. Kraftigt regn: mätaren säger 16 millimeter, som ska adderad till morgonens två.


14
AUGUSTI Det har åskat hela natten. I gryningen mera molnspektakel.

05.39
Klockan 05.39

När mullrandet drar åt Skånehållet vid sextiden går jag ut på stranden, men vänder snart för att inte oroa gässen. Mycket småvadare. Pilgrimsfalk cirklar ett tag på hög höjd. Efter hand blå himmel.
Dock ligger hyllan kvar över havet, förstärkt under morgonen, men tromben och blixtarna nu utbytta mot en fredlig regnbåge.


regnbågshyllan
Havsregnbåge

Summan av dagens duggande är en millimeter.


15 AUGUSTI Grå och blåsig gryning, men himlen ljusnar efter hand. Har hört gäss prata hela natten, både grå och vitkindade. Småflockar promenerar lite överallt i reservatet. När solen gått upp ger de sig in över slätten, som nu börjar erbjuda nyskördade åkrar att beta på.

gässrodnad
Gåsrodnad

Havet på +2 centimeter. Det myckna blåsandet har föst upp breda bylten av brunalger, däribland mycket sågtång bebodd av spiralrörmaskar.

spirorbis-02
Sågtång i morgonsol, med bosättningar

spirorbis-01
Spirorbis spirorbis

Spiralrörmasken är en anspråkslös men framgångsrik gynnare. Själva masken ligger inne i röret, men sticker ut små tentakler för att filtrera ätbara partiklar ur vattnet. En av tentaklerna är försedd med en liten skiva som masken använder som lock till röret när den känner sig otrygg. Den lägger ägg inne i röret. Ur dem kläcks larver, som efter en tid släpps ut i det fria, för att snabbt utvinna kalk ur vattnet. Efter bara några timmar slår den sig ned och börjar bygga en egen spiral.
Alla spiralerna är vridna åt samma håll. Startar man i mitten och följer skalet mot öppningen rör man sig medurs. Men vår spiralrörmask har flera nära släktingar som är vridna åt andra hållet.

spirorbis-03
Under luppen

Kvart över nio stort larm hela vägen upp till Galtabäck. Låter som örn, men ser inget. Däremot ser jag hur enormt mycket gäss det redan finns längs kusten. De har kommit de senaste dagarna.

Framåt kvällen blåsigt. Kitesurfare i reservatet.


16 AUGUSTI Halvblåsigt, helmulet. Havet på +1 centimeter. I strandkanten voluminösa madrasser av chokladbrunt skum, som ligger ovanpå ålgräset. Segt, klistrigt och lite oljigt. Svårt att tvätta bort.

skummmadrass
Strandskummet

Men det är inte olja. Det är alger, hopvispade av vågorna.

mikromadrass
Mikroskummet

Det är skördedags. Jag har lyssnat i Rönnås efter vakteln, men har inte hört den sen regnet i tisdags. Har kanske flytt sin kos - det är trots allt ingen våtmarksfågel. Vart de tar vägen efter sommarvisiten i Sverige ingår också i det stora vaktelmysteriet.
Den här maskinen dundrar fram i Utteros, på en förhoppningsvis fågelfri åker strax norr om Uttran:

trösk
New Holland TX36



17 AUGUSTI Blåsig natt. Vinden mojnar i gryningen men ersätts av ösregn, som bara långsamt ebbar ut. Havet på +14 centimeter.
Sen en solig lördag.

Ibland kan naturen, i all sin bångstyriga komplexitet, överraska med elegant geometriska förenklingar. Hittar den här subtila konstruktionen på stranden. En torkad tångslinga sitter fast i sanden, medan dess fria ände roteras av vinden och ritar en perfekt cirkel. Ser ut som magi.

snurrett
Snurett

Har i mitt bildarkiv en likadan karusell, fem år gammal:

snurrtvå
Snurrtvå

Morgonregnet gav tre millimeter.


18 AUGUSTI Opålitlig morgon. Blir nerskvätt av skur med extra tunga droppar. Lyckas fotografera en, just när den träffar vattenytan:

dropp-01
Splash

Sydliga vindar, havet på +11 centimeter. Mycket maneter igen, havererade på stranden.

manetkvartett
Strandkvartett

Jätteflock gäss på den nyskördade åkern omedelbart öster om Utteros:

vindkraftsgäss
Gåskraft

Kraftig blåst, surfare i farten. Som så ofta är det nybörjare som kommer ösandes in i reservatet och inte vet hur man vänder. Mycket komedi att titta på, om man är på det humöret.

slutåkt
Slutkört

Mustiga skurar hela dagen. I solnedgången kommer en indragande från Kattegatt med färg som vore det apelsinjuice.

solskur
Solbränt regn

Summa för dagen: sju millimeter.
Havet på väg uppåt. Prognosen säger +35 centimeter under måndagsmorgonen.


19 AUGUSTI Nyfiken på det stigande vattnet kliver jag ur sängen jag i första gryningsljuset och spejar med kikaren. Blå tunnan! Den har lyfts på nytt av havet, och vaggar nu i lagunens vågor, synlig ovan strandängens kant.

blå gryning
Tittut!

Jag skrev om tunnan den 3 augusti, när den seglat över lagunen i en högvattenepisod på +18 centimeter. Nu är vi uppe på +34 centimeter. Går ut för att inspektera. Tunnan står snyggt förtöjd i en bukett strandaster. Det är mer vatten i den nu, tack vare regnen i augusti, men den är fortfarande fullt sjöduglig. Med lite tur kan den mycket väl ta sig in över strandängen och landa utanför min grind.

strandhugg
Strandhugg

I vilket fall är det gott att se strandängen äntligen bli våtmark igen. Även om högvattenpulsen bara är tillfällig stannar mycket väta kvar i ängens alla rännor och håligheter.

blötläggning
Blötläggning

På kvällen denna bisarra syn i reservatet. Panik bland fåglarna.

lågsniff
Han har en propeller på ryggen


20 AUGUSTI Enorma flockar kajor, kråkor och råkor övernattar på augustistränderna. När dagen gryr ger de sig in på slätten för att spisa spillsäd. Tjugo minuter före soluppgången möter jag den här skaran när jag cyklar förbi campingen:

the birds
Hitchcockfåglar i Björkäng

Femton grader varmt, västvindar, havet på +9 centimeter. Gårdagens högvatten har spolat stränderna, som nu visar upp ett förvirrat mönster av motstridiga räfflor.

vågförvirring
Vågspel

Reservatet vibrerar av ivrigt fågelliv. Förutom alla gässen är det högsäsong för arktiska vadare. Hittar kärrsnäppor, kustsnäppor, småsnäppor, strandpipare, kustpipare och sandlöpare, men det finns säkert fler. Plus skarvskaror på Sälarevet, högljudda spovar på stranden, gluttsnäppor i lagunen, beckasiner på strandängen. En jagande pilgrimsfalk passerar och sprider skräck.

När havet retirerat har den blå tunnan blivit stående på torr mark, fångad av strandbrinkens tuvor.

tuvburken
Fluctuat nec mergitur



21 AUGUSTI Femton grader hela natten, blåsigt från väster. Augustis stolta fullmåne dold bakom tunga moln.

05.07
Klockan 05.07

Femtio minuter senare skingras skyarna, solen stiger upp och gässen skyndar åstad till frukosten.

05.56
Klockan 05.56

Havet på +1 centimeter, och stigande. Tack vare skummet i strandkanten kan man se tidvattnet komma, även på en stillbild.

tidsskum
Det är månen!

Tar en cykelrunda i kvällssolen. Möter en jagande stenfalk i Rönnås. Den kommer farande som en projektil med bakåtfällda vingar, tätt över majsfältet. Det går för snabbt för mig - kan inte titta i kikaren när jag sitter på cykeln.


22 AUGUSTI Äntligen en stilla morgon, mild och mulen, med havet på -5 centimeter.
Flera hundra spovar har övernattat på stranden. I första gryningen börjar de ropa, med ett uppfordrande läte som efter hand blir allt mer intensivt. När det ljusnar lyfter de, flockvis, och flyger söderut över havet.
Reservatet så fullbelagt med gäss att jag avstår från stranden. Cyklar till Norra Lyngen istället. Där sitter två danska jägare och skjuter änder.

jakt-01
Skytt - ett

De är maskerade för att fåglarna inte ska känna igen dem, och använder ett slags lockpipa som frambringar ett knarrigt kvackande. Fler jägare håller till borta på Lisereds udde, också de danska. Ett frenetiskt smällande hela morgonen. Ser en del änder singla mot marken, men alla gäss har flytt.

jakt-02
Skytt - två

Kan bara se två sälar.


Hittar årets för min del första harkrank. Insekter är sällsynta denna torra sommar. Har sett tre myggor, två tvestjärtar och inte en enda geting. Dock bor ett gäng strävsamma humlor under altanen.

tipula maxima
Tipula maxima

Den vanligtvis våta strandängen kan annars frambringa en myckenhet insekter, med en besvärande myggplåga vissa somrar. Underskottet i år måste påverka småfåglarna. Stenskvättorna lyckades få fram två ungar, men de gav sig av när torkan var som värst.


23
AUGUSTI Kylig natt, åtta grader i gryningen, men nästan stilla. Havet på -7 centimeter.
I soluppgången en ensam trana på Sälarevet, lite malplacerad bland alla gässen. Den lyfter strax efter sex och flyger rakt norrut, vilket inte är riktigt vad man väntar sig av tranor så här års.
Ohyggliga gåsmassor. De flesta tycks befinna sig söder om Uttran, så jag cyklar bort till Suddeväg för att gå ut i reservatet från andra hållet. Här är en bråkdel av gässen på Sälarevet, zoomade från norr.


gässfrånnorr
Det går inte att räkna dem

Varje år blir jag lika överväldigad av de sanslösa mängder gäss som håller till i reservatet, och lika övertygad om att de är fler än i fjol. Jag roade mig med att spela in deras intensiva tjatter i mörkret sent i går kväll, som det låter på min altan. Ljudfilen finns här (inte säkert att det funkar med alla webbläsare).

Skottlossning borta i Lynga även i dag. Ett gott skäl för gässen att välja Utteros.
Två bivråkar passerar, på väg söderut. Deras flyttdagar nu.


24
AUGUSTI Ännu en perfekt morgon, sval, vindlös och med breda moln som bländskydd mot solen.

morgonglans
Sensommarglans

Gör en nytt försök i Lynga, men det är lika illa idag: maskerade danska prickskyttar tömmer landskapet på fåglar. Får nöja mig med Lilla Björkäng, där björnbären nu mognar i det välvilliga vädret.

björnbären
Rubus plicatus

Men de lever farligt. Våtmarkerna i Sikområdet är nästan uttorkade efter den nederbördsklena sommaren. Man kan se hur agustiregnen klätt den blottlagda leran med med ett vagt skikt av grönsaker, men till att fylla hålorna har de inte räckt.

våtmarkstorka
Kustnära torka

Vi har fått 53 millimeter i augusti, och enligt prognoserna får vi inte mer. Det är den tredje lägsta augustisiffran under mina 16 år som kustbo. Värre är att den kommer efter en rekordtorr juli med bara åtta millimeter.

På tal om att leva farligt: hittar tre ihjälkörda igelkottar på landsvägen denna morgon.

igelkott (avliden)
Erinaceus europaeus

En liten flock ljungpipare på sandstranden.



25 AUGUSTI Fortsatt sommar, men idag med en sval vind från öster. Havet nere på -9 centimeter. Gässen har omgrupperat, som de gör ibland. Vet inte var de håller till idag. Kvar på stränderna har de lämnat drivor av dun, som på avstånd ser ut som vintermorgnarnas isskärvor.

stranddun
Dunrandad strand

Vadar ut till Sälarevet, som är fullt av skarvar och svanar, plus ett femtiotal vipor och ett tjog kustsnäppor.

Men titta nu här! Precis mitt i bilden ligger en liten säl, helt vit, utom i ansiktet. Har aldrig sett säl så långt in bland stenarna. Svårt att bedöma storleken, men gissar på en fjolårsunge. Den försöker sova, men blir störd av skarvarnas ihärdiga vingviftande.

sälunge
Sälarevssäl

Vi har nu ett begynnande småfågelsträck. Tidiga kamrater, som tornseglare, gulärlor och trädpiplärkor har redan gett sig av. Dessutom pågår en uppseendeväckande massutvandring av korsnäbbar. Dessa de djupa barrskogarnas fåglar kan nu höras flyktande över Utteros platta landskap. Som alltid följs sträcket av en massa sparvhökar, som enkelt kan plocka till sig mat ur flyttflockarna.



26 AUGUSTI Sju grader i gryningen, en svag ostan, himlen fri från moln. Dock en besynnerlig krumelur vid östra horisonten, strax ovan vindsnurrorna på Gummaråsen. Påminner om den 26 februari 2012, när Landvetter bomhotats och ett flygplan låg och cirklade över Vänern.

05.50
Klockan 05.50

När solen stiger upp 20 minuter senare har figuren fortfarande samma form. Vet inte vad det är.

06.09
Klockan 06.09

Havet på -10 centimeter. Flera vackra brännmaneter har fastnat på stranden. De är stora nu, uppåt en halvmeter tvärs över.

strandmanet
Cyanea capillata

Cyklar till Lynga: stillhet, tystnad. De danska jägarna har åkt hem. Ett försiktigt fågelliv bland stenarna, däribland en familj gravänder med fyra eller fem årsungar, dito knölsvanar med tre årsungar. Liksom maneterna är de stora nu, om än inte lika vackra.


27 AUGUSTI Åtta grader i ottan, klart och stilla, med vattnet på -7 centimeter. Vadar ut till Sälarevet, alltid lika betagande när havet ligger blankt och svaveldoftande mellan stenarna.

sälrevet
Vackert även utan sälar

På en del kartor kallas det Sälarevet, på andra Sälrevet. Jag föredrar den första varianten, som är lite mer melodisk. I KIna, däremot, säger man Sälrevet. Titta själva här:

kinarevet

Detta är inget skämt. En kines som önskar besöka Sälarevet vill rimligtvis hitta ett hotell i närheten. Han eller hon knappar då in Sälrevet på sajten www.triptv.cn, och får upp en lista på 39 hotell i närheten, ordnade efter avståndet. I topp ligger Björkängs vandrarhem, 2,6 kilometer från Sälrevet, följt av Hemanslycke Bed & Breakfast och Varbergs Kurort.
Samma info finns på en massa andra språk. TripTV är ett företag, med säte i Paris, som hjälper folk att hitta hotell via internet. Allt detta är begripligt. Mysteriet består i att någon fått för sig att upphöja Sälrevet till potentiellt turistmål, till och med för kineser. Något slags digital automatik har varit i farten, fast det är svårt att begripa hur.
En ledtråd kan vara den franska sajten
Noms Geographiques, som har en karta över Sälrevet med en källhänvisning till National Geospatial-Intelligence Agency, som är en av USA:s många spionorganisationer. De amerikanska säkerhetsagenterna, som ser och hör allt och alla, har koll också på Sälrevet. Och kineserna har hängt på...


28
AUGUSTI Åtta grader, svag vind som är på väg att bli västlig. Havet på +-0 centimeter. Lätta slöjmoln som möjligen förebådar det stundande väderomslaget.
Ger mig ut på stranden söder om Törlan. Slås som alltid av ödsligheten. Medan Utteros och Smedsgård myllrar av fåglar är här alldeles tomt. Det finns ett litet stenrev några hundra meter från åmynningen där det ibland sitter enstaka skarvar och trutar, men sällan mer.

törlanrevet
Stentomt

Jag vet inte vad denna märkliga kontrast mellan stränderna norr och söder om Björkäng beror på, men jag har två hypoteser.
Havsbottnen kan vara annorlunda och mindre produktiv här. Livet på stranden göds av och speglar livet under vattnet. Jag gissar att det lilla stenrevet inte fortsätter ut i havet, som Sälarevet gör. Länsstyrelsen gjorde bottenundersökningar längs de här stränderna för rätt många år sen, men så vitt jag vet har de aldrig redovisats. De nämns i reservatets skötselplan så här:
”Göransson P. 2007. Bottenfaunan vid Gamla Köpstads naturreservat och Natura 2000 området Galtabäck-Lynga strandängar 2007. Rapport till Länsstyrelsen i Hallands län. Utkast.”

Hypotes två: här finns en strandvall, som hindrar sikten inåt land. Gäss och änder kräver minst 200 meters fria vyer åt alla håll och vägrar att rasta här. De gör naturligtvis rätt: strandvallens vass kan agera gömsle för rävar, jägare och annat otyg.
Vassen växer i en smal bård, som i sig är intressant att begrunda. Vass är en aggressiv skapelse, som oförtrutet kämpar för att expandera ut över stranden, med hjälp av utlöpare som kan blir absurt långa. Jag hittar en som är åtta meter.

vass-01
Vassattack - ett

Från utlöparna skjuts färska skott uppåt och rotanlag nedåt. Men flera av den längsta tycks klara sig utan rotfäste. Att skicka näring och vatten längs en åtta meters rörledning låter som ett avsevärt transportproblem.

vass-02
Vassattack - två

Det verkar nästan som om vassen vet att det finns en näringsrik tångbank en bit bortom sanden.

vass-03
Vassattack - tre

Vass är inte populär bland naturvårdare - den kväver allt annat. Men i sig är det imponerande att bevittna dess okuvliga lust att ockupera nya marker.



29 AUGUSTI Väderskiftet är här, med mulna moln och blåst från väster. Havet har stigit till +6 centimeter. Siffermässigt är det ingen stor dramatik, men de ljuva sensommardagarna har flytt sin kos. Det kan rentav komma regn inom kort. Här är morgonens ståtliga soluppgång över Smedsgård, sedd från havet:

06.14
Klockan 06.14

Bönderna har jobbat hårt och bullrande för att få av säden under högtrycket. Nu ligger åkrarna vackert stubbiga och gyllene. På den här samsas de vitkindade gässen med kanadensarna.

gåsåker
Gåsåker


30 AUGUSTI Sexton grader hela natten, en uthärdlig sydvästvind, havet på +8 centimeter. Stränderna börjar se slappa och ostädade ut, beströdda med fragment av vad havet kasserat. Den dekadenta karaktären förstärks av alla döda maneter: lösa slemslamsor vaggande i vattenbrynet, ihop med civilisationens kvarglömda avskräde.

slutsolat
Slutsolat

manetdöd
Slutsimmat

piskefløde
Piskefløde

Kvart i sju börjar det regna. Sen skurar av och till under dagen. Summa: 4,5 millimeter. I morgon väderbus, lovar meteorologerna



31 AUGUSTI Sjutton gryningsgrader, småskurar och västblåst. Havet på +10 och stigande. SMHI erbjuder kuling till natten, med havet 30-40 centimeter över medelnivån. Kan bli bönhörd om den förslappade stranden: redan på morgonen fräscha bylten av skummande grönsaker.

morgongrönska
Dagens nyheter

Gigantiskt gåslarm vid lunchtid. Letar förgäves efter dess upphov.
Småskurarna ger en millimeter. Därmed blir slutsumman för augusti 59 millimeter. På eftermiddagen sol flödande över ett upprört och stigande hav. Vid 18-tiden börjar vattnet rinna in i strandängens hålor. Ser den blå tunnan vagga när nivån är +19 centimeter.

Kan meddela att reservatets egen lysboj numera ligger uppdragen vid badbryggan i Utteros. Den kom seglande över havet för ett år sen och låg den 23 augusti 2012 och blinkade utanför Sälarevet. Den har sedermera havererat på en sandrevel utanför Utteros. En likadan lysboj drev i land vid Lisereds udde, där den kapsejsat bland stenarna. Bojarna ägs av
Maritim Consult ApS i Aarhus, som inte funnit det lönsamt att hämta dem.

bojlandat
Lyser ej mer

Ett ryskt fartyg med maltesisk flagga ligger för ankar utanför Läjet. Hon heter
ШЕКCHA (Sheksna). Senast kända hamn: Varberg. Vet inte vad som pågår.

Efter solnedgången ett märkligt gyllene band över horisonten:

havsbandet
Röda bandet

Uppifrån satelliternas höjder ser det ut så här:

5222357c285f4
Blå bandet

Havet på +22 centimeter klockan 20. Lär fortsätta uppåt.