November 2013

hösthimmel
Höstens himmel

Frostens månad är här. Mörkret har gripit makten, naturen har packat in sina utsmyckningar, bönderna har hämtat hem korna. Nu gäller det att hålla ut. Minns hur året började. De första gravänderna kom den 28 februari, strandskatorna inte förrän den 16 mars. Dit är det långt, mycket långt.



1
NOVEMBER Tio grader igen, mulen novemberhimmel, hårdföra vindar från sydväst. Havet på +23 centimeter. Med vågsvallet blir det för mycket för att vada över lagunen. Går en vända längs badstrandens imposanta algvallar, och begrundar deras förbluffande sortiment av färskvaror:

algkompott-01
Algkompott - ett

algkompott-02
Algkompott - två

Också strandängen stormvallar gömmer på överraskningar, levererade direkt från havet. Detta verkar ha varit en räv:

rovtänder
Att bita i gräset

Och dessa glättiga flöten har tillhört en fiskare som heter Andersson:

anderssons
Fiskepynt

Möter också levande varelser: tre snösparvar i strandrågen som förebud om kommande vindar, och en impertinent gröngöling i en tall strax innanför reservatet. Sen regn.


2
NOVEMBER Termometern fast på tio, avklingande duggregn, kulingen bortblåst. Havet på +30 centimeter. Efter hand en mild, disig och behagfull höstmorgon. Cyklar till Lisered. Inget skjutande i dag. Flock om ett par hundra vitkindade gäss, möjligtvis samma som övernattade i Smedsgård. Ett tjugotal sälar synliga, en handfull ejdrar, sträckande trastar.

Stormen i måndags avsatte synliga markeringar. Havet nådde långt upp på uddens stränder och fyllde på de nästan uttorkade våthålorna med saltvatten. Dessutom hävde det in den havererade lysbojen från stenarna till sandstranden:

boj ohoj
Oh boj!

Jag besökte den senast den 21 april, när det gick att vada ut till manicken. Efter det skickade jag ett mejl till de danska ägarna, men fick inget svar. Bojens tvilling i Utteros är numera bortforslad.

Trafikdödad grävling vid Lilla Björkäng :

grävlingdöd
Sov i ro

Klockan 14 har havet retirerat till +22 centimeter. Dags att vada ut till trädet.

Stranden ser ut som ett slagfält, fullt med fallna tångkrigare. Trädet ligger långt inskjutet under stängseltråden, men har inte rivit ned den. Det är inte lika monumentalt som när det låg i vattenbrynet. Jag har svårt att visualisera förloppet. Trädet måste vara fruktansvärt tungt, och ligga djupt i vattnet när det flyter. Det satt fast i sanden på det gamla stället, men måste ha liksom vickats loss av vågorna. När det väl lossnat från underlaget har det seglat inåt, och gått på grund. Det verkar ha hakat i stängseltråden, eftersom två av stolparna dragits åt sidan. Det finns inga som helst spår i sanden efter seglatsen. Den gamla platsen ligger under vatten, men jag tvivlar på att där finns några märken kvar.

inträtt
Inträdet

En underbar eftermiddag, för övrigt, med en blek men vänligt inställd sol över Kattegatt:

bleksol
Klockan 14.39

Men ännu återstår ett olöst livsmysterium att grubbla på: var i helskotta är den blå tunnan?


3 NOVEMBER Kulingskurar igen. Sju grader i gryningen, havet på +20 centimeter, väta från ovan. Morgontidig havsörn på Sälarevet, dito kitesurfare på badstranden.
De enorma madrasserna med röda och bruna alger präglar reservatet just nu.

algbältet
Svårvandrad strand

Tången har till och med sköljts in över stora reveln, som stod under vatten i måndags.

reveltång
Blötmark igen

Algvallarna kommer snabbt att jäsa till en mindre fräsch gröt. Sen bestämmer vindar och vattenstånd om gröten ska sköljas ut till havs igen, eller bli liggande på stranden. Säkert gömmer sig allehanda strandgods under madrasserna. Det mest intressanta jag hittat hittills är en (tom)flaska litauisk vodka, en ny obs för lokalen för min del.

bajoru
Lietuviska degtine

På kvällen hundväder.


4 NOVEMBER Nio grader, ett hutlöst blåsande natten igenom. Havet hastigt upp till +53 centimeter. Cyklar bort till Törlan, som vid högvatten mynnar i ett vackert delta:

törlanmun
Törlans Δ

En kort bit uppströms är flödet dämt av flera kilo äpplen:

höstfrukt
Vattenfallfrukt

Flock om nio gravänder i lagunen. Fel årstid.
Två havsörnar på en tångbank norr om stora reveln. Den ena äter med energisk näbb på något. En hel skolklass med hungriga kråkor väntar otåligt.

Vid 15-tiden passerar Sigyn söderut, på väg från Ringhals med avdankade uranstavar.

sigyn
Sigyn utanför Sälarevet

Jag skrev en mindre drapa om Sigyn den 3 juni 2012, där jag nämnde att hon hösten 2013 ska ersättas med ett nybyggt fartyg, med namnet Sigrid.
Sigrid sjösattes för nästan precis ett år sen vid varvet i hamnstaden Galati i Rumänien. Hon borde vara klar för leverans.
Jodå. När jag söker på
marinetraffic.com hittar jag Sigrid i Marmarasjön. Hon tycks ha lämnat Galati i fredags och passerade Istanbul idag på morgonen. Rimligtvis är hon på väg till Sverige. Inom kort få vi se henne utanför Utteros.

sigrid
Här kommer Sigrid



5 NOVEMBER Nio grader, blåsigt och opålitligt, med trasiga moln och aggressiva regnskvättar.

höstmoln
Höstångest

Det turbulenta vädret avspeglas också i havsnivån, som råkat i galopp. Är uppe på +54 centimeter i gryningen.

5_ringhals-3

Har hittat den blå tunnan på Vildrosvägen 59. Exakt hur den hamnat där den står nu vet jag inte, men adressen stämmer med vindriktningen under orkankvällen.

tunnorna
Ett vackert par

Tunnan strandade utanför Smedsgård den 3 augusti 2012. I många, försiktiga etapper har den arbetat sig inåt mot civilisationen. Jag kommer att sakna den. I och för sig hör plasttunnor inte hemma i ett naturreservat, men den här har, liksom det seglande trädet, blivit en markör för de små och stora krafter som oavbrutet bearbetar strandlandskapet.

Ett kvarts varv senare är molnen lika melodramatiska, men nu kolorerade. Här kommer en skur med hallonsaft:

hallonsaft
Klockan 16.07


6 NOVEMBER Fem grader, vått men stilla. Havet på +32 centimeter. Ger mig bort till Sik, där havet nådde halvvägs till landsvägen under stormen, och fyllde alla hålor, fåror och skonor med saltvatten. Dock fortfarande navigerbart för en människa med stövlar.
Grågäss överallt, i smågrupper. Enstaka beckasiner. Letar efter det träd som länge legat strax söder om Törlans mynning, men hittar bara splittrade träbitar. Som väntat mindre tångvallar än i reservatet, fast här är några rödalger som lyckats lägga sig i rät vinkel:

ortogonalt
Alggeometri

Den här strandsträckan får sin egen karaktär av vassen, visuellt behagfull en stillsam höstmorgon som denna.

höstvass-02
Höstvass - ett

höstvass-01
Höstvass - två

Har fått sju millimeter regn det senaste dygnet.


7 NOVEMBER Åtta grader, nyfriska vindar, teatermoln över Kattegatt. Havet på +25 centimeter. Har skaffat nya stövlar, en decimeter högre än de nu uttjänta, och borde klara det. Klafsar ut genom tångbältet. Därutanför är vattnet svart av söndermalda rödalger, men jag tar mig ovätt ut på den yttre stranden - varvid tvåtusen gäss går i luften. Nå, det var en havsörn som satte sig på Sälarevet.
En ny blå blickfångare har seglat iland, dock i för dåligt skick för att duga som riktkarl i vinter:

blå burken
Blå burken

Ända sen stormen har jag från mitt stugfönster sett ett svart schabrak som dinglar på en stängseltråd, långt ut på stranden. Nu når jag dit. Det är inte plast, utan en yvig kärve sågtång som redan hunnit torka.

ridå
Havsdraperi

En bit utanför Sälarevet finns en sandrevel som jag först varsnade den 26 oktober 2012, då den hade en elegant bumerangform. Den överlevde vinterns isinvasion, och fick av vindarna en kurvig yta. Så här skrev jag den 5 maj i år:
”Revelns höjd har gjort att den sluppit isflaken, vilket hjälpt till att ge vinden fritt spelrum. Men den dag havet stiger över halvmetern kommer ytan snabbt att nivelleras och reveln kan återfå en mera hydrodynamisk profil.”
Nu, äntligen har den fått sin överhalning. Den är åter strömlinjeformad, som en valrygg, men den har ingalunda eroderats ned. Vid högvatten blir den en liten refug för gässen.

ö
Ö

Sen kommer regnet.



8 NOVEMBER Nio grader och sydvästblåst, men helt oförhappandes en blå himmel. Havet på +35 centimeter, efter en topp på +49 under förnatten. Tar en tur i reservatets norra delar, som nu åter är vackert våta tuvmarker.

soltuvor
Soltuvor

Möter snösparvar, hör gluttsnäppor. I lagunen sju gravänder.



9 NOVEMBER Ingen soluppgång idag. Sju grader varmt, en tillfällig ostlig vind pressar ut havet till +17 centimeter. Denna för november låga nivå avtäcker en svärm av mycket stora tångbuskar som fastnat i det på grunda vattnet. De har alla släpat på kraftiga stenar, flera kilo tunga. Förbluffande att de kommit så långt som de gjort.

tungt lass
Den nådde inte ända fram

Känner svaveldoften från den begynnande förruttnelsen i algdepåerna. Förargligt nog är de som mest massiva vid lagunens södra tratt, just där jag brukar vada ut till stranden. Jag får passa mig. Tyvärr glömmer jag aldrig mitt missöde för några år sen. Så här beskrev jag det på sidan 189 i ”Tidvatten”:
”Står denna dag på näsan i Norra Lyngen. Blåsten härförleden har föst ihop väldiga bälten av tång och alger, som snabbt jäser till en tjock, rödbrun välling. I stiltjen blir nedbrytningsprodukterna kvar vid stranden, vattnet ser ut som mjölk. Jag min dåre försöker gå ovanpå tångmattan och drattar framstupa i den hala, stinkande sörjan. Har svårt att komma loss, stövlarna sugs fast i förruttnelsen. Måste ha sett ohyggligt komiskt ut. Cyklar hem med dy upp till midjan. Detta var en marinbiologisk upplevelse av rang.”

Sen regn och ruskigheter. En kuling från sydväst skjutsar upp havet igen. Når +52 centimeter klockan 14. Regmätaren visar 10 millimeter.


10 NOVEMBER Sju grader, halvklart, en godtagbar västvind. Havet på +4 centimeter. Har därmed fallit en halv meter sen igår.
Lördagens högvatten och våldsbenägna vindar har stökat om på stranden igen. Man kan se det här: havet till höger, lagunen till vänster. Stängslet löper längs en höjdrygg. Vågorna har med full vattenkraft spolat rent på stranden och skyfflat in de ymniga strängarna med rödalger i lagunen.

efter kulingen
Efter kulingen

Hittar en gammal bekant: trådskulpturen som jag skrev om den 16 januari och den 13 juli:

trådskulpturen-01
Stål & tång - ett

Den har flyttat sig igen, flera hundra meter. Jag har svårt att tro att den kan flyta, men tången som hängt sig i tråden kan säkert agera segel när det stormar och få hela konstruktionen att rulla iväg. Samtidigt har algsträngarna berikat konstverket med sina egna påhitt.

trådskulpturen-02
Stål & tång - två

Ensam kustpipare på stranden. Det har varit glest mellan dem i höst. Gravänderna kvar i lagunen.
Klockan 16.20 står plötsligt en duvhök på lagunens hitsida. Enormt upprörda känslor bland reservatets kråkor och kajor. Inget händer, men episoden är en påminnelse om att duvhökar väcker mer skräck än någon annan rovfågel.



11 NOVEMBER Stjärnklar natt med Mars i öster och Jupiter rätt upp. Fallande temperatur, frostangrepp i gryningen. Havet på +12 centimeter och alldeles stilla. Magiska minuter på stranden med morgonrodnadens kulörer skiftande runt kompassen. Solen går upp klockan 07.43, men stiger inte över den faktiska horisonten förrän flera minuter senare.

Det börjar med apelsinfärg i öster:

07.31
Klockan 07.31

Sen växer i väster ett band i rosa pastell, som gradvis övergår i en blå bård över havet:

07.41
Klockan 07.41

Sist sprider sig färgskalorna norröver:

07.48
Klockan 07.48

Entusiastisk eldgivning från Morupshållet. Cyklar dit: kråkskjutning pågår. Åttio sälar synliga i solskenet.
På eftermiddagen sångsvanar i lagunen.

sångsvaneri
Det är en familj



12
NOVEMBER Väderbus hela natten (och tre timmars strömavbrott). Åtta grader i gryningen, 15 sekundmeters sydvästblåst, ösregn. Vettigt folk håller sig inomhus och lyssnar på Haydn. Men jag har ett bekymmer.

Igår morse, när det var så överjordiskt vackert, såg jag långt utanför badstranden en burk eller tunna som gått på grund. Det gick inte att ta sig dit, men åtta timmar senare, vid 16-tiden, hade havet retirerat en hel decimeter, från +12 till +2. Tack vare mina nya stövlar kunde jag vada ut och ta den här bilden:

burk-ett
Jotun uppochned

Burken stod hårt i sanden, men jag kunde böja mig framåt och fotografera baksidan:

burk-två
Marine pollutant

Jotun är en stor norsk koncern som tillverkar färg. Just den här burken verkar innehålla eller ha innehållit en giftig, grön variant. Händelsevis är den del av baksidestexten som är läsbar dansk. Så här står det bland annat:
”Giftig for organismer der lever i vand, kan forårsage uønskede langtidsvirkninger i vandmiljøet.”
Okej, den här burken bör uppenbarligen inte stå mitt i vågsvallet utanför Björkängs havsbad. Idag klockan sju är havet nere på -7 centimeter, nästan en decimeter till sen igår. Jag tar på mig sydvästen och cyklar bort. Jag vadar ut, välter burken och släpar in den till stranden. Den är förfärligt tung, men nu står den på ett ställe som bör vara säkert. Jag vet förstås inte om den fortfarande innehåller färg eller bara havsvatten.

burk-tre
På rätt köl

Ser flera snösparvar fladdra upp när jag cyklar genom campingen.

Dagens samlade blöta: 20 millimeter.


13 NOVEMBER Blåsigt, åtta grader men öppen himmel. Havet på +30 centimeter. Den vildsinta galoppen fortsätter:

5_ringhals-3
Notera hur resolut tidvattnet lägger sina astronomiska perioder ovanpå lufttryckets och vindarnas kaotiska kurvor.

Nå, högvatten och kulingvindar kan rensa upp bland algmassorna. De senaste dagarna har det legat en tjock välling av jäsande tång och skvalpat i de grunda områdena. Idag kan man se hur samma tång, eller en del därav, föst samman till en smal remsa längs den höjdrygg som löper parallellt med stranden en bit ut i vattnet. Ser lite besynnerligt ut:

strandrand
Strandranden

Solsken. En välförtjänt kompensation för heldagsregnet igår. Cyklar bort till grinden vid Åsenvägen och råkar få sen en gammal havsörn flyga över stora reveln. Den landar på en av stenarna intill bryggan i Utteros, den som beträdes på egen risk. Örnen syns som en liten prick mitt i den här bilden:

solörn
Mitt i reservatet

Jag glömde nämna att Sigrid gick genom Gibraltar sund i går. Sigrid är det nybyggda fartyg som inom kort ska börja skeppa förbrukat uran från Ringhals till mellanlagringen i Oskarshamn. Hon ersätter alltså Sigyn. Jag skrev om saken senast den 4 november. Här är en bild på Sigrid från en provtur i Svarta havet i somras:

startbild
Bilden har jag knyckt från skb.se

Tyvärr har jag ingen tidtabell för Sigrid, men liksom Sigyn torde hon vara lätt att upptäcka från Utteros, tack vare den framtunga profilen.


14 NOVEMBER Åtta grader, åtta sekundmeter från sydväst och en dyster himmel. Havet nu nere på +1 centimeter: mycket strand att vandra på. Där ligger idag en helt ny madrass, med mest rödalger. Den är mellan en och två decimeter hög och mellan fem och tio meter bred. Tar det aldrig slut? Man får känslan av att bottnarna töms på växtlighet, men det här är förstås naturliga processer.

bården
Dagens strand

Dagens visuella upplevelse är annars det gula skummet utanför madrassen. Jag tröttnar aldrig på att betrakta dessa finurligt formade slingor, veck och virvlar.

skum-01
Skum - ett

skum-02
Skum - två

skum-03
Skum - tre

Här är en annan liten överraskning. En kvast med sågtång, med tillhörande stenankare, har hamnat i utflödet från bäcken som utgör reservatets sydgräns. Strömmen har virvlat med sig sand, som i kvastens skugga lagt sig i en prydlig minibank, formad som en bägare. Sådan är strandens kreativitet denna gråa torsdag.

tångström
Strömkonst

Örnparet på Sälarevet halv tio. Kitesurfare i reservatet klockan tolv.
Pilgrimsfalk på Sälarevet klockan 14.



15 NOVEMBER Fortfarande åtta grader. Uthärdliga västvindar, mulet men torrt. Havet på +14 centimeter. Går en stillsam runda på stora reveln, som fått sin andel av tångmattorna. Här är lagunens norra mynning, med en röd boj som legat på Sälarevet sen i somras:

prick
Utlopp

Det jäser i alla svackor:

algjäsning
Kretslopp

Samtidigt är mer tång under leverans med vågorna:

insegling
Inlopp

Antalet gäss har minskat radikalt den här veckan. Har en känsla av att de vitkindade flyttat till Holland nu, eller vart det är de flyttar. I gengäld fler kanadagäss.



16 NOVEMBER Tio grader, blåst från Kattegatt, himmel med gluggar. Havet på +11 centimeter. Tar, som omväxling, en tur till Smalasudde, där stranden är mera maskulin och havet mer metalliskt.

sudde
Suddestrand

Mängder med gyllengula brödsvampar här efter stormen, mer än på någon annan strand i Natura-området. Har sen många år en liten summersignal i bakhjärnan som larmar när jag ser en kantarell. Den tutar för fullt.

strandsvampar
Halichondria panicea

Jag skrev en miniessä om detta osannolika djur den 3 november 2012. (Jag hade totalt glömt den själv, men hittade den med Google.)



17
NOVEMBER Mild och blåsig månskensnatt, molnfri morgon. Havet på +27 centimeter. Väljer Sik, möter torsk. Den ligger i vassen, 20 meter från vattenbrynet, är decimeterstor och rimligtvis tappad av en fågel.

torsk
Gadus morhua

När solen stiger är stranden full av färger. Särskilt rödalgerna ikläder sig en mångfald skiftande kulörer, som tyvärr är nästan omöjliga att fotografera. Här är två exemplar av den alg som kallas söl och som islänningarna äter som gröt (sölvagrautur). Den lila varianten är speciellt vacker.

söl-01
Söl - ett

söl-02
Söl - två




18 NOVEMBER Sent igår kväll föll tempen under noll, månen lös hejdlöst, gässen disputerade högljutt ute på stranden. Under natten har detta sceneri höljts i dimma, termometern är uppe på +4 grader, en kylig sydostvind blåser. Havet på +3 centimeter, under en massiv och lite deprimerande gråhet.

gråtväder
Gråtväder

Nå, detta är november. Vi befinner oss på samma breddgrad som Tunungayualuk och Gora Natjikinskaja. Men det finns färger ännu. De här pråliga trålarna har legat på stranden i flera år. I somras var de nästan begravda i sand, men oktoberorkanen tvättade fram dem igen:

glädjetrålar
Glädjetrålar

Mera färg: en triceratops!

triceratops
Triceratops horridus


19 NOVEMBER Sju grader, regn, lätt västvind, havet på +30 centimeter. En allmän höstödslighet har brett ut sig:

regellöst
Laglöst land

Nå, helt öde är det inte. Förutom kråkorna, knölsvanarna och gräsänderna kan vi ännu glädja oss åt några småtroppar grågäss och kanadagäss. Storspovarna håller igång som vanligt, gravänderna simmar i lagunen, hägrar letar i våthålorna och skarvarna sitter uppradade på Sälarevet. Den normala tågordningen är att reservatet fylls på med kanadagäss i november. Den stora frågan är hur de senaste isvintrarna påverkat fågelbeståndet, men den kan knappast en hemmaskådare som jag besvara. En annan fråga är om vi ska få ännu en isvinter.
(En fotnot till bilden: så vitt jag sett var det bara två av reservatets pappskyltar som blåste ned under orkanen.)

Blå kärrhök över strandängen, en utfärgad hanne. Bland de rovfåglar som besöker Utteros hör blåhökshannarna till skönheterna.

På tal om skyltar ligger en ny boj utanför Galtabäck. Det är ett så kallat ostmärke. Från Smalasudde ser det ut så här:

ostmärket-01
Ostmärket - ett

Och genom tubkikaren från mitt stugfönster:

ostmärket-02
Ostmärket - två

Här är Sjöfartsverkets illustration:

c103_6

Ostmärket är svart med gult band. Trianglarna i toppen är vända från varandra. Märket ska passeras i samma väderstreck som namnet anger. Vi får väl se om någon gör det.

Klockan 15 kommer en havsörn söderifrån, tätt över havet, och landar på Sälarevet. Strax därpå blottas en ljusrand över havshorisonten. Det har nästan slutat regna. Mätaren står på 7 millimeter.

glimt
Hela Anholt står i lågor

Sigrid har gått in i Rotterdam.



20 NOVEMBER Silvermorgon, stilla, genomskinlig, med två osynliga frostgrader och havet på +16 centimeter. Men titta här. Vad är det för streck över himlen?

väderstreck-01
Väderstreck - ett

Zoomar in. Det är inte flygplansstrimmor.

väderstreck-02
Väderstreck - två

Kollar satelliterna. Himlaränderna visar sig ingå i ett storskaligt mönster som sträcker sig från Finska viken till Biscayabukten.

528c62087c026

Tidig havsörn på Sälarevet. Fem myrspovar på en sandrevel.

De geometriska molnen ligger kvar. Här är vi klockan 14.39:

väderstreck-03
Väderstreck - tre

Och från ovan:

528cb6a6c5d9b

I solnedgången är hela himlen bandad. En fantastisk syn som inte går att fotografera.

väderstreck-04
Väderstreck - fyra



21 NOVEMBER Detta är kontrasternas höst. Igår silverstillhet, idag en ettrig, kall och våt nordan. Det är två grader över noll under en dunkel himmel. Havet nere på -20 centimeter. För första gången efter ovädren kan jag vada ut till Sälarevet. På vägen ser jag en skräcködla äta upp en båt borta i Galtabäck: det är en väldig kran som lyfter Galten ur vattnet för vintervilan. Samtidigt en neurotisk ormvråk som förgäves letar efter uppvindar över stranden.
Nå, Gudruns soptunna, generöst uppvaktad med buketter, har ännu nosen över ytan:

gudruntunnan
Borde kanske tömmas

Sälarevet är ingalunda belamrat med alger. Det är bara sågtången som med sina ankarstenar hållit stånd mot vattenkrafterna. I sanden en underbar orgie i vågmönster, räfflor och strömlinjer, som om stenarna omgärdas av hemliga kraftfält. Här är tre exempel:

revräfflor-01
Revräfflor - ett

revfäfflor-02
Revräfflor - två

revräfflor-03
Revräfflor - tre

Vid stranden ett gäng flinka gråsiskor klängande i renfanornas fröställningar:

siskflock
Carduelis flammea

Havsörn på Sälarevet tjugo i tolv. Strax efter 15 kommer havsörn flygande från stranden rakt över min stuga. Råkar titta ut genom fönstret precis då.



22
NOVEMBER Metallmorgon igen. Två grader plus, vindlöst, med uppluckrade moln och havet på -10 centimeter. Stranden påminner om sistlidna vinter när havet hävde upp hiskliga isflak och sen drog sig tillbaka. Nu har vågorna istället byggt höga fästningsvallar av alger, som tack vare lågvattnet ligger absurt långt från strandlinjen. Jag stegar upp 80 meter från tången till vattenbrynet.

22nov-01
Före detta hav

Den frilagda stranden är som alltid ren, stram och abstrakt. Här är ett knippe skönhetssyner från gryningstimmen:

22nov-02
Strandabstraktion - ett

22nov-03
Strandabstraktion - två

22nov-04
Strandabstraktion - tre

22nov-05
Strandabstraktion - fyra

Till och med ett trutkadaver blir dekorativt denna morgon:

22nov-06
Trutabstraktion

Havsörnparet på Sälarevet klockan tolv. Hör allt oftare sångsvanarnas klangrika lurtutande.



23 NOVEMBER Ett fartyg har legat för ankar utanför Galtabäck natten lång, med alla lampor tända. Det tindrar som en julgran. Tidigt på morgonen tänds en strålkastare i masten. Det verkar som om man letar efter nåt. Båten är dansk och heter Jens Sørensen. Ombord finns en lyftkran.

jens sørensen
Spökskeppet

Tyvärr är jag ute och cyklar när det händer som jag gärna velat se. När jag tagit mig ut på stranden ger sig Jens Sørensen av. Först långt senare upptäcker jag att det nya sjömärket utanför Galtabäck är borta. Aha! Strålkastaren. Lyftkranen. Jag kollar danska Søfartsstyrelsens hemsida. Stämmer. Jens Sørensen är deras skuta.

Lördagens morgon är annars en repris av fredagens: två grader plus och blanka vatten. Havet på -6 centimeter.

guldgryning
Guldgryning

När vattenståndet sjönk häromdagen upptäckte jag att bäcken som bildar reservatets sydgräns har proppats igen av alger. Man ser det på den här bilden. Bäckfåran löper i gatan genom vassen, men vattnet läcker ut åt vänster, in i reservatet. Den sortens oreda i våtmarkerna är alltid värd att uppmuntras.

gränsbäcksstopp
Ett litet snedsteg

Tar en tur till Norra Lyngen. Ser 90 sälar.

Medan jag betraktade Jens Sørensen i ottan passade Sigyn på att passera. Klockan var 05.30. Hon passerar igen 11.30, nu fullmatad med spillning från Ringhals. Sigrid, som snart ska ersätta henne, ligger fortfarande i Wiltonhaven i Rotterdam.

Havsörnparet på Sälarevet klockan 14.30. Sex gråhägrar i lagunen.



24 NOVEMBER Tre grader i gryningen, molnfri himmel men en barsk nordan. Havet på -11 centimeter.
Bergen av alger har inte säckat ihop i den takt jag väntat mig. Men på grunt vatten händer saker. Särskilt märkligt är utflödet från den grävda bäcken som jag skrev om igår, där tången och algerna fått en vit beklädnad som jag förmodar också är alger. Ser spännande ut:

bäcktång-01
Drunknad tång - ett

bäcktång-02
Drunknad tång - två

bäcktång-03
Drunknad tång - tre

En helt annan syn:

15.51
Klockan 15.51




25 NOVEMBER Minus fem! Istiden är här:

isbomb
Isutbrottet

Havet uppe på +10 centimeter vid midnatt, men faller till -10 i gryningen och lämnar efter sig fruset vatten långt upp på stränderna. Tunt isskikt i lagunen, algdepåerna har sjunkit ihop i nattens kyla.

isstrand
Isstranden

istång
Istången

Frejdigt flöjtande storspov, sjungande sångsvanar, en hel del kanadagäss vid Uttrans mynning. Nå, detta var bara en testistid. Enligt alla prognoser dör köldknäppen ut på onsdag. Och havets ytskikt är ännu åtta grader varmt.




26
NOVEMBER Klockan fem går jag ut på altanen. Det är åtta grader kallt. Jag hör sångsvanar i mörkret. Framför mig ligger ett väldigt himlavalv, fullt av punktljus: Jupiter, Orion, Tvillingarna, Cassiopeja, och en tynande halvmåne snett upp till vänster. Ute på havet finns ett annat lyktspel, med samma lyskraft som stjärnorna. Långt ut blinkar Grenåfärjan, som ska vara i Varberg 06.15. Nära kusten ligger inte mindre än nio fiskebåtar. De håller ofta till utanför Utteros om nätterna och trålar kräftor. Några kommer från Glommen, resten från Läjet. När trålen ska upp tänder de sina starka strålkastare. För oss strandbor skapar de trivsel om nätterna.

Kylan mindre bitsk idag, fast den skapat mer frost och is i natt:

ismönster
Spontant ismönster

Går över isen i lagunens grunda ände (med dubbade stövlar) och lämnar sprickor efter mig:

sprucket
Brutalt ismönster

Havet på -19 centimeter. En säl sover på ett skär långt ut. Har säkert legat där hela natten. Kanadagässen vid Uttran väsnas i kylan. Hittar höstens sista maneter djupfrysta på stranden.

ismanet
Manetis

Sen en magnifik dag, en solig fortsättning på den stjärngnistrande natten.

solhav
Stilla havet

Eftermiddag: två stora flockar med (mycket grovt räknat) 1 500 blandade gäss, på fältet omedelbart öster om Utteros:

gåsblandning
Grönbete

Men hur blev det så här:

himlande
Klockan 15.45



27 NOVEMBER Så var den vintern överstånden! Idag sju grader varmt, hårdnande västvindar och ett envetet duggregn. Havet ännu på -1 centimeter, men väntas stiga framöver.

De här skiftena, från sol och sträng kyla igår, till värme och väta idag, bör rimligen skynda på de hemliga processer som bryter ned algdepåerna. Det ska bli intressant att följa. Nästan dagligen passerar jag den lackröda harven som står (kvarglömd?) vid badstrandens norra ände. Så här ser den ut i dag:

27:11
27 november

Och så här såg den ut för en månad sen:

28:10
28 oktober

Den 28 oktober var dagen för den stora stormen som SMHI döpte till Simone. Den döda sälen vid harven täcktes av tång och alger. Ligger den kvar där ännu?



28
NOVEMBER Hård blåst hela nattren, sju grader över noll, havet på +22 centimeter. Möter solen vid Törlans mynning, där ett nytt träd sträcker armarna ur havet.

solupp
Åmorgon

Det ser ut att ha kommit seglande ur ån. Här är det inzoomat:

nyträd
Kanske ett äppleträd

I dagens andra ände en sevärd solnedgång:

solned
Norwegian

Man kan urskilja strimmorna av minst tre flygplan över Jylland. De är alla på väg till eller från Oslo (Lissabon, Barcelona, Amsterdam, Alicante).




29
NOVEMBER Strax över noll, beklämmande mulet, men västvinden uthärdlig. Havet på +3 centimeter.

Mindre vattensamlingar börjar täckas av en blå hinna, som kommer från jäsande alger. Det blåa är järn, som alltid finns i små mängder i algerna, och som i rätt kemisk form blir blått. (Jag skrev en miniuppsats om järnet i havet den 18 november förra året.)

blått-01
Blått - ett

Av bilderna kan man få intrycket att det blåa är en spegling av himlen, men så är det alltså inte: snarare blir färgen särskilt slående en grådunkel dag som denna.

blått-02
Blått - två

Våtmarkerna är just nu verkligen våta, med alla hålor fyllda. På stora reveln, mitt i reservatet, ligger det till hälften dränkta kadavret av en plastbåt. Jag vet tyvärr inget om dess historia och ursprung. Så vitt jag kan minnas har båten alltid legat där. Den är inte vacker, men den kan ibland göra tjänst som riktmärke i det platta landskapet, särskilt när det är bäddat i snö.

båten
Båtmark

Vinterhämplingar på stranden, plockande bland tången.




30 NOVEMBER Det är allt snopet när man går ut för att se solen gå upp och den inte gör det. Kompakt molnmassa i dag, dock med en trång men hoppfull glipa ljus över havet.

västvart
Västvart

Två grader varmt, vindstilla. Havet på +16 centimeter, på väg uppåt. Tidig havsörn på Sälarevet skrämmer upp ett par hundra gäss, men inte mer. Fortfarande myrspovar på sandrevlarna.

På eftermiddagen havets yta magiskt stilla och okrusad. Ringarna på vattnet har jag själv frambringat med stövlarna.

tranquillitatis
Mare tranquillitatis

SMHI varnar för kuling till natten.