November 2011

Storm 27 nov Glommens sten-006508
Den stora novemberstormen. Foto: Thomas Andersson/N

2 NOVEMBER Två havsörnar på revet klockan 10. Dimma, passivitet.

4
NOVEMBER Tre havsörnar. De har ett byte som satt fart på deras hittills hösttröga temperament. Tumlar om en del, bevakar varandra. I en makalöst vacker bildruta möts de med öppna klor i luften, alla tre på en gång. Tyvärr dimma, som vanligt denna höst.
Dock milda dagar och nätter. Sent om kvällen en fulländad spovdrill från stranden.


5
NOVEMBER Två havsörnar på kobben rakt ut. Kommer att tänka på syskonen från 2010. De sitter gärna tätt ihop, på ett sätt som vittnar om en intimitet som annars inte kännetecknar rovfåglar.
Rödhake utanför stugan, försiktigt höstknäppande.

7
NOVEMBER Två havsörnar, med en bit mat av okänd proveniens. Fortfarande starflockar.

Hösten är mild, disig och händelsefattig. Blåste och regnade gjorde det i september, nu har atmosfären intagit viloläge. NAO-indexet, som jagade oss i fjol med hot om arktiskt väder, har hållit sig på plus sen mitten av augusti. Det vore onekligen välgörande med en västkustvinter, utan isflak.

8
NOVEMBER Säl på yttre kobben. Två örnar på revet, en hel del kalasande.

10
NOVEMBER Varfågel på en av stolparna utanför stugan. Ny art för lokalen, som det heter. Brukar hålla sig borta från kusten.

15
NOVEMBER En minnesvärd novemberdag, för en gångs skull fri från dimmor, med havet spegelstilla och himlen utan minsta distraktion. På kvällen sångsvanar tutande bland de tjattrande gässen ute vid revet.

16
NOVEMBER Blå kärrhök i rosa gryning, svårt mobbad av tvenne kråkor. Sedan havsörn i morgonsol, bronsglänsande.

17
NOVEMBER Två statliga gubbar med minitraktor åker längs gränsen för det blivande reservatet och bankar ner stabila stolpar. Känns som en uppmuntran i höstmörkret. Vi väntar på regeringen.

21
NOVEMBER Konturlös höstdag, disig och doftfri, täckt av tyngande bly. Kvart i fyra uppdagas en helt oförutsedd glipa längs havshorisonten, där solen bryter fram som en bländande blodröd krevad. Märkvärdigt. Springan något smalare än solskivans diameter. En helt otrolig syn med det hopklämda brinnande klotet i ett i övrigt totalgrått universum.

24 NOVEMBER Väderskifte. Blåsigt från havet, en knivsudd regn. Havsörn till tidig attack, redan före soluppgången. Det är för övrigt inte mycket ljus som solen kan erbjuda dessa dystra dagar.
Höstens första fjällvråk strax efter nio i maklig takt från nordost, med ett brokigt följe av uppsluppna kråkor. Uppenbarligen väcks vråkens jaktinstinkt av strandängen: ett lätt ryttlande följer, dock utan resultat. Strax därpå en vacker blåhök, kontrastrikt tecknad hona eller ungfågel, på samma rutt. Börjar också jaga, tätt över tuvorna.
Örnen på revet. Mycket regn frampå dagen, tyvärr med början just som jag sitter på cykeln i Tvååker.

25 NOVEMBER Näsvist oväder på eftermiddagen, med stormaktiga vindkast och regnsmatter. Bara en prolog till kommande fasor, enligt SMHI.

26
NOVEMBER Kommande fasor kom under natten. Burdus blåst, havet på +83 centimeter på morgonen. Det blir mycket värre i morgon, säger SMHI.

27
NOVEMBER Mycket värre: SMHI har skruvat upp prognosen till orkan, med vattnet på +140 centimeter. Jag plockar fram stearinljusen.
Svårartad ovädersattack vid lunchtid, sen en stunds lättnad och faktiskt lite sol. Cyklar bort till campingen där havet kommer krypande in över asfalten: +80 cm.
Mycket liv i luften. Vilsna gåsflockar drar runt, trutar roar sig på det som var strandängen, änder kajkar i kanten. Som vanligt bildar stora revelns högsta parti en ås eller vall, höjd över vattnet. Bakom den lägger sig gässen, allt fler när det lider mot solnedgång.
Vattenlinjen nu några tiotal meter från stugan, helt i strid med strandskyddslagen.
Vinden alltmer muskulös. ”Hela huset svänger”, som det stod i Grands annonser förr i tiden. Lyckligtvis kommer vinden från väster, inte från sydväst som är värst. Vattennivån + 105 centimeter klockan 17, tyvärr i mörker. Toppar på 124 cm klockan 19.
Rapport om 36 sekundmeter på Nidingen klockan 20. Blåsten vrider nu mot nordväst. Sen börjar det försiktigt mojna, om det nu är rätt ord.
Jag tvättar fönstren för fjärde gången i dag: salt i grova lager, plus små tussar av rödalger på rutorna. Hör ständigt överflygande grågäss. De är nervösa, med all rätt. Hur de orienterar sig i mörkret och stormen är ett mysterium.

IMG_3914
Så här såg Törlan ut efter stormen den 27 november - vågorna hade proppat igen mynningen med prima sand.



28 NOVEMBER Dagen-efter, med vattnet ännu på +88, sol över havet och på altanen ett turkiskt mjölkpaket med påskriften ”Uht yarum yagli icme sütü”. Högsta vattenlinjen från natten exakt 14 meter från min grind, nu 30 meter till. Klockan tio gåslarm och en havsörn som följer den nya strandkanten. Håller andan ett ögonblick, men tyvärr fortsätter den norrut.
Överraskning vid Törlan: dess mynning har proppats igen med sand, vattnet har tvingats ta en ny bana inåt landsidan. Högst intressant.

berits verk
Det här ser knepigt ut.

Den sista torsken?

surveyen
Torsken i Kattegatt uppskattad med två olika varianter av yrkesfiskarna metod, och av ICES. Osäkerhetsmarginalerna är yviga, men resultatet detsamma. Tabellen är knyckt ur ”Havet 2011”.

Torsken i Kattegatt har minskat med över 95 procent sen 1970 och är nu världens kanske mest hotade bestånd.
Det budskapet har forskarna levererat i snart tio år. Nejnej, har yrkesfiskarna sagt. Det finns massor med torsk i Kattegatt. Det är bara forskarna som inte vet hur man gör när man fångar den och därför inte hittat någon.
Den här ofta ganska bittra kontroversen har nu fått sin upplösning. Forskarna och yrkesfiskarna har samarbetat i ett gemensamt projekt för att uppskatta tillgången på torsk.
Resultat: Forskarna hade rätt. De finns nästan ingen torsk kvar i Kattegatt.
Projektet, kallat ”torsksurveyen”, inleddes 2008. Både svenska och danska fiskebåtar har engagerats för att tråla torsk enligt metoder som yrkesfiskarna själva föreslagit, men som genomförts så att forskarna kunnat göra en överskådlig statistik av fångsterna.
Yrkesfiskarna hade tänkt sig att torsksurveyen skulle ge en mer realistisk bild än den som serverats av Internationella Havsforskningsrådet, ICES, i Köpenhamn. Framför allt hade de hoppat på att få högre torskkvoter.
Siffrorna för de tre första åren redovisas nu i
Havsmiljöinstitutets årsskrift ”Havet 2011”. Torsksurveyen har gett nästan exakt samma resultat som ICES. Och beståndet har fortsatt att minska under de tre åren.
Som synes uppskattades den totala mängden torsk i Kattegatt 2010 till ungefär 1 000 ton. Det ska jämföras med de årliga fångsterna under 1970-talet på 14 000 - 22 000 ton.

29 NOVEMBER Nio gravänder i lagunen.