November 2015

IMG_4207 kopia
Vattenhjulen

Detta är en sten på Sälarevet. Hitom den finns skum samlat i två ovala celler på vattenytan. Cellerna roterar, den vänstra moturs, den högra medurs, som två kugghjul. Man ser små vågor till vänster om stenen, som visar hur vinden driver rotationen. Samma mekanism finns till höger, även on det inte syns lika tydligt.
Det som fascinerar åtminstone mig är att det här rörelsemönstret är stabilt. Jag har stått länge och tittat på de bägge skumcellerna, som envetet snurrar på, samspelt men åt var sitt håll. Skummet naggas i kanten, men löses inte upp. Jag har spelat in fenomenet, och laddat upp ett åtta sekunder långt videoklipp på Youtube, som
kan beskådas via filmsidan.
Det är så här de stora havsströmmarna uppstår: Golfströmmen, Humboldtströmmen, Aghulasströmmen och många flera. Inom de geografiska ramarna driver vindarna cirkulerande vatten, som ständigt fladdrar i sina detaljer, men vars storskaliga mönster kan vara stabila i miljoner år.
De snurrande vattenhjulen på Sälarevet var bara en tillfällig nyck, ett kortvarigt hydrodynamiskt experiment. Det organiserades av vattnet självt, i en elegant uppvisning av naturens påhittighet. Av en slump fick jag syn på det.







1 NOVEMBER Åtta grader, disgrått och dystert som det anstår en novembermorgon. Havet på -5 centimeter, men vinden, vriden åt sydväst, bådar om stigande nivåer.

Möts av en bedrägligt färggrann syn på Sälarevet: en nästan uppäten grågås, sannolikt dödad av en havsörn när jag inte tittat:

rödgås
En blodröd grågås

En annan makaber syn är tumlaren, illa perforerad av trutar och måsar:

tumlaren
Tumlarkadavret

Strax intill ligger, helt bisarrt, tumlarens tarm:

tarmen
Trutdraget

Tarmen är sju meter lång. Gissar att en trut dragit ut den. Den finns en bildserie den 15 september 2014 som visar samma sak med fjolårets tumlare.





2 NOVEMBER Elva grader, gråheten kompletterad med duggregn. Lätt västvind, havet på +4 centimeter efter en topp på +20 under natten.

Mysteriet djupnar. Tumlarens tarm har flyttats 60 meter västerut, mot vattnet. Den är fortfarande rakt utdragen till sina fulla sju meter:

strandtarm
Strandtarm

Det kan vara en mänsklig nyck, men det finns inga andra fotspår än mina egna. Har sett flera havstrutar intressera sig för kadavret. De är kraftfulla krabater som nog kan tänkas dra iväg med en tarm, men i så fall varför? En gåta är vad det är:

tarmvred
Tarmvred

Som tröst i hösttristessen ståtar min häck med sommarens sista vresros:

sista rosen
Novemberblomma





3
NOVEMBER Åtta grader, med en timid sydvind och dimma. Havet på -3 centimeter. Ingen soluppgång idag. Sikten ungefär 500 meter, men den fuktmättade stillheten gör strandvandringen behagfull.

Två döda fiskar i vattenkanten. Den första får jag till en vitling. Den är lite skadad vid sidofenans bas, sannolikt av ett fiskeredskap, men där finns rester av den svarta fläck som är vitlingarnas kännemärke:

vitling
Merlangius merlangus

Detta måste vara en rödspotta, med knölar bakom ögat. De röda fläckarna är nästan bortfrätta, men kan anas på bukfenan:

rödspätta
Pleuronectes platessa

Flaskpost idag igen. Dock är innehållet bara en abstrakt barnteckning, utan signatur eller begripligt budskap:

flasknytt
Flasknytt

Tumlartarmen kvar där den låg igår.

Blå kärrhök jagar över strandängen. Ser den fånga och äta upp en sork. Läckert!





4 NOVEMBER Sju grader, mulet och vindstilla, men med ljusare grådis än igår. Havet på -2 centimeter. Smyger bakorm gässen ut på stora reveln, och hittar minnessaker från sommaren 2014:

sälminne-01
Sälben - ett

Efter ett år under vindarna är sälskeletten splittrade, tvättade och blekta. De spridda spillrorna ligger som små abstrakta skulpturer i det liknöjda gräset:

sälminne-02
Sälben - två







5
NOVEMBER Sex grader, sträv sydostvind, tråkgrå moln och ett osympatiskt duggregn. Havet på -9 centimeter.

I höstens generösa skörd av rödalger har jag hittat flera exemplar med gröna bladspetsar. Fenomenet har en intressant förklaring:

rödgrönt-01
Rödgrönt - ett

Alla alger och växter försörjer sig på att samla solljus och förvandla det till kemisk energi. Nyckelämnet är klorofyll, ett pigment som är bra på att absorbera rött och blått ljus, men som reflekterar grönt ljus. Det är därför växter oftast är gröna.
Gröna landväxter har funnits i 460 miljoner år, rödalger i 1 200 miljoner år. Rödalgerna har utnyttjat försprånget till att skaffa sig ett mer sofistikerat system för att fånga in ljus. De har kompletterat klorofyllet med andra pigment, som absorberar ljus som landväxterna inte kan utnyttja. De blir därmed mer ljuskänsliga och kan växa i förhållandevis djupt vatten, där solljuset är försvagat.
Men om rödalger utsätts för starkt solljus blir det för mycket absorberande. För att inte överhettas kopplar de då bort de kompletterande pigmenten, och låter det gröna klorofyllet sköta ruljangsen på egen hand. Det är så rödalgerna blir gröna.

rödgrönt-03
Rödgrönt - två

rödgrönt-02
Rödgrönt - tre

Regnet har fortsatt hela dagen. Mätaren säger 12 millimeter, meteorologerna att det blir mer nästa vecka.









6
NOVEMBER Nio grader, obetydlig sydvind, novemberdis. Havet på -6 centimeter.

Gårdagens regn har mjukat upp den intorkade tumlaren, som synbarligen hade blod kvar i kroppen:

tumlarpöl
Död och röd - ett

Mera makabert: Vadar ut till Sälarevet, där söndagens döda grågås nu bara är ett skelett, med vingar och armar separerade från huvud och ryggrad:

gåsvingar
Död och röd - två

Jag skrev den 10 september om gässens tandliknande benlameller i näbben, som de repar gräs med. Syns bra här:

gåshuvud
Död och röd - tre





7
NOVEMBER Fem millimeter under natten, fortsatt dugg i gryningen. Tolv grader, småblåst från sydväst, morgonen hukande under novembers gråskalor:

07.48
Klockan 07.48

Havet på +14 centimeter, ögat letar kulörer på den blöta stranden. Här är dagens klo:

krabb
Krabbarm

Detta är prologen till ett ovädersdygn, som i sin tur är förspel till en vecka mättad med väta och atmosfäriskt tumult. Närmast har vi en klass 1- varning för blåst intill stormgränsen den kommande natten, med åtföljande högvatten. Så här tänker sig SMHIs datorer den nära framtiden:

väderbus lördag
En vass vindtopp väntar vid fyratiden på natten till söndag

Under dagen höjs flaggan till stormvarning klass 2 för Halland, plus klass 1-varning för vattenstånd på 80-100 centimeter.







8
NOVEMBER Freja var namnet. Hon är värst mellan halv tre och tre, med stormstötar som slungar smattrande meteoriter mot stugan. De kommer från sydväst, alltså rakt utifrån Kattegatt. Sen avtar regnet, vinden börjar vrida mot nordväst och vi strandbor kan somna om.
I gryningen nio grader, klar himmel, nordvästvinden allt annat än mojnad. Regnmätaren på fyra millimeter, kullblåsta soptunnor överallt. Havet på +22 centimeter, efter en höjdare på +64 klockan tre.
Freja har fejat, sopat och slipat stränderna, men troligen finns gott om tång ute i vattnet:

frejdat
Stormrensat

Råkar på en hjärtmussla med samma sällsamt vackra blåa färg som en viss sorts klassiskt kinesiskt porslin:

hjärtblå
Blåmussla

Massvis med grågäss och gräsänder på stora reveln, bara få vitkindade.







9
NOVEMBER Tio millimeter regn under natten, i gryningen klarväder, nio grader, frisk västvind. Solen gör en originell entré:

strålsol
Halvljus

Havet på +18 centimeter. Som väntat åter tjockt med alger på stränderna:

algstrand
Frejas skörd

Bland rödalgerna lyser en klorofyllfylld havssallad, lite ovant i november:

grönsallad
Grönsakligt

Fyra gravänder i lagunen.

Vädersnusk på eftermiddagen, med kuling och högvatten. Havet passerar halvmetern vid sextontiden och börjar välla in över strandängen.
Havet på +72 centimeter klockan 19. Kan inte se det, men hör ett mäktigt brus.








10 NOVEMBER Mörker, mörker. Tio grader, vinden har tröttnat under natten men havet kvar över halvmetern. Hela deltat står under vatten, Utteros platta stränder har återgått till havsbotten. Cyklar bort till Sik, men det är lika illa där. Dalsänkan innanför stranden är full med vatten, i vilket simmar hundratals grågäss. Gäss också på strandängen utanför min stuga, både grå och vitkindade.

Och så har min gärdsgård besök av två härdiga småfåglar, som alltid på senhösten:

rödhake
Erithacus rubecula

Rödhaken och gärdsmygen är utpräglade skogsfåglar som under höstflytten har för sed att stanna till i ens trädgård, förutsatt att den inte är alltför välskött. Jag ska citera ur Lundaprofessorn Sven Nilssons ”Foglarna”, tryckt 1835:

Rödhaken: ”Som flyttfogel lemnar denna art oss mycket sent, och vanligen försvinna ej de sista ur Skånes trädgårdar förr än stark frost i slutet af December eller i Januari bortjagar dem. Stundom blir en eller annan qvar under hela vintren…. Rödhake-Sångaren är liflig, munter och snabb i alla sina rörelser. Ständigt flyger han från buske till buske eller hoppar från gren till gren….”

Gärdsmygen: ”Om hösten infinner han sig i trädgårdarne i städer, byar och torp, och qvarblifver där hela vintren. Han har då sitt tillhåll i täta häckar och andra busksnår samt i gärdsgårdar mellan stenar… Han är en munter och liflig fogel som ständigt är i rörelse, hoppar och genomkryper alla hål, vinklar och springor. Stjerten bär han alltid upprätt och de korta vingarna låter han litet nedhänga.”

gärdsmygen
Troglodytes troglodytes

Gammal havsörn vid elvatiden på en av de kobbar som lyckas höja sig över högvattnet.





11 NOVEMBER Tio grader, en frisk men uthärdlig västvind under en molnig men ljus himmel. Havet på +30 centimeter, fortfarande för högt för reservatets yttre strand. Vandrar bortåt Törlan. Enorma mängder rödalger har sköljts upp av de senaste dagarnas högvatten:

rödstrand-01
Rödstrand - ett

Rödalger är svåra att fotografera. Bilderna blir för mörka eller för ljusa, utan mellanläge. Jag skrev den 5 november om de sofistikerade uppsättningar av pigment som rödalgerna håller sig med för att absorbera ljus. Jag tror att det är förklaringen till kamerans bekymmer, men exakt hur det fungerar vet jag tyvärr inte.

rödstrand-02
Rödstrand - två

Möter en gammal bekant: en mobil biofilmbärare! Plastmojänger som denna invaderade stränderna förra året. Gåtans lösning kom den 10 mars i år.

reningsverk
Avloppsrenare






12 NOVEMBER Kulingarna är här igen, rakt västliga. Tio grader i gryningen. Efter en natt med nio millimeter regn bjuder himlen på en spektakulär ljussättning just som solen försöker gå upp:

ljusramp
Klockan 07.49

Havet på +42 centimeter. Bältet med rödalger har sen igår kompletterats med en grön bård. Jag har nämnt detta förbryllande fenomen förut - ålgräset kommer alltid på sladden:

rödgrönt
Rödgrönt

Dagens färgfägnad är en förfluten pumpa:

pumpa
Cucurbita maxima







13
NOVEMBER Kulingen sydlig idag. Tio grader igen, himmel av pärlemor:

pärlemor
Smygande soluppgång

Havet på +33 centimeter. Får åter nöja mig med att ströva längs rödalgerna. Ut mot havet ligger de nu hoptryckta till en bastant vall, på sina ställen en halv meter hög:

algvallen
Algvallen

Rödalgerna börjar snart jäsa, men så länge de är färska erbjuder de en del koloristisk ögonglädje:

rödalg
Chockrött

Det ihärdiga högvattnet är lite frustrerande. Jag vet fortfarande inte vad stormen Freja ställde till med i reservatet. Dagligen ser jag havstrutar ute på stora reveln hugga i något som bör vara tumlaren, men jag kommer inte dit torrfotad.





14
NOVEMBER En natt full av rysligheter. Värst är en smattrande storm- och skurattack vid fyratiden. Bara fem grader i gryningen, under en nästan klar himmel. Blåsten rakt västlig, tämligen återhållen. Havet, som passerade halvmetern igår kväll, står nu på +73 centimeter. Så här ser det ut vid reservatets sydgräns, där jag brukar börja mina morgonpromenader:

koppla hunden!
Koppla hunden!

Högvattnet väntas bestå minst ett dygn framöver, med en topp på +80 centimeter sent i eftermiddag. Strandängarna en vacker syn när solen stiger, med grågäss överallt: Också en hel del vitkindade, plus gräsänder, flera storspovar och minst en gravand:

strandvatten
Blötlagt

Men titta nu här - en tofsvipa! Den 14 november! Den ingår en gruppresa om minst tre vipor:

höstvipa
Hösttofs

Så här ser det ut hela dan. Gäss i massor spatserar eller simmar på de översvämmade partierna av strandängen och äter gräs:

vattenbete
Med huvet i havsvattnet

Särskilt grågässen tycks föredra att beta under vatten. Det betyder att de får i sig en massa salt.
Människor kan inte dricka havsvatten. Våra njurar klarar inte att avlägsna allt saltet. För sälar, som har effektivare njurar, är det inget problem.
Fåglar har lika klena njurar som vi. Istället har de speciella körtlar, placerade ovanför ögonen, som utsöndrar överskottssaltet.
Körtlarna kopplas på när de behövs. Experiment har gjorts med tamgäss som aldrig druckit annat än färskvatten. Ger man dem en saltdos börjar körtlarna rinna.
Körtlarna har i och för sig varit kända i hundratals år, men deras funktion upptäcktes först i slutet av 1950-talet, av den förträfflige norske fysiologen Knut Schmidt-Nielsen.

Havet på +75 centimeter klockan 16. Troligen vänder det där.




15 NOVEMBER Havet sänks långsamt under natten, men står ännu i gryningen på +38 centimeter. Sju grader, vinden bister men slaknande, himlen öppnas under morgontimmarna och blir hoppfullt ljusblå.

Gårdagens väder har skottat upp veckans algbälte i tjocka vallar, men under natten har det ersatts av en ny omgång, och fler leveranser väntar ute i vattnet:

mera alger
Tar det aldrig slut?

Mycket brödsvamp nu:

brödgult
Brödgult

Också osedvanligt många strandkrabbor:

strandkrabba
Carcinus maenas






16 NOVEMBER Håller ögonen på vattenståndet, som under arla morgonen ligger en bit under prognosen. Tumregeln är +20 centimeter. Högre än så klarar inte mina stövlar om jag vill vada ut i reservatet:

5_ringhals

Det vänder vid +20 klockan sex! Samtidigt är regn på väg in från Kattegatt. Jag skyndar ut i första gryningsljuset och skrämmer upp pinsamma mängder gäss. Förlåt, förlåt.

Det är sju grader varmt, med en hårdnande sydvind, som trycker upp vattnet igen. Men jag hittar det jag söker - tumlaren:

tumlat
Tummelplats för trutar

Den är nästan renäten nu. Den flöt iland den 28 oktober, och såg redan då skamlöst oaptitig ut. Av stormen Freja blöttes kadavret upp och lyftes in över stora reveln. Där har det legat i åtta dagar, nästan alltid omgivet av glupska havstrutar, vars snille jag inte ifrågasätter, men vars smak är måttlöst främmande för mänskliga munnar.

Strax intill ligger det kulörta fiskenät som flöt iland den 19 januari i år, och i vars maskor prästkragarna blommade i somras. Det har länge legat på stora revels ytterkant mot havet, men har nu av samma hav forslats flera meter inåt:

färggarn
Novembernylon

Två strandskator på en revel, ihop med en storspov.





17
NOVEMBER Sju grader i gryningen, frisk blåst från sydväst, himlen belamrad med grovhuggna moln. Havet gör en ny framstöt eller uppstöt på +54 centimeter, och fortsätter oförtrutet att mata in rödalger i den ständigt skiftande strandkanten. Enstaka svårtolkade budskap följer med:

höstrött-01
Hösten är röd - ett

höstrött-02
Hösten är röd - två

Höstens första snösparv, för min del. De fyra gravänderna på plats i lagunen.

Även den globala hösten är mild. NASA har just redovisat planetens medeltemperatur för oktober, som var den högsta månadssiffran i modern tid. Här är ett diagram över samtliga månader sen 1880:

CT-egYtUwAAcDzC.jpg-large
Staplarna visar avvikelse från medeltempen för perioden 1951-1980





18
NOVEMBER Regn i mängd under natten, i gryningen bara ett dugg. Svag vind från nordost, som omväxling. Sex grader, himlen öppnas under morgontimmarna:

nordostmorgon
Blånad

Havet på +23 centimeter, men som det är våglöst kan jag vada ut i reservatet. Sanslösa mängder gäss, nervösa och högröstade.

Dagens färg är lila. Algerna testar de spektrala gränserna med extrema färgexperiment:

alglila-01
Avantgardealger - ett

alglila-02
Avantgardealger - två

alglila-04
Avantgardealger - tre





19 NOVEMBER Apväder natten lång, med kulingbus och tio millimeter skurregn. I gryningen sex grader, kraftfull västvind, snabbt skiftande himmel.

Havet på +33 centimeter. Tar en titt på Törlans mynning, som haft en del fuffens för sig i höst, som alltid i oväderstider. Så här ser hon ut i dag:

törlanhöst
19 november 2015

Och här en bild från den 17 december förra året, när havet stod på ungefär samma nivå (+29 centimeter):

törlanmunnen
17 december 2014

Fram till helt nyligen var hösten utomordentligt torr, med ynkligt lite vatten i Törlan. Stormen Freja och hennes efterföljande kulingar öste in sand som täppte igen mynningens högra tarm. Men sen har det regnat. Törlan har fått ny vattenkraft och börjat erodera bort sanden igen, från insidan. Här är en närbild, som visar hur hårt åvattnet just nu gnager på stranden:

törlanerosion
Erozonen

Man bör minnas att den högra tarmen är äldst. Den vänstra är ett verk av stormen Emil, i januari 2012, som banade en fåra, i rakt sydlig riktning, genom strandvassen. Jag vågar inte gissa vad som ska hända härnäst.





20 NOVEMBER Kalluften är här. Hela natten smyger termometern runt nollan, som en misstänksam katt. I gryningen en lätt vind från nordost, himlen bara tidvis klar, havet på +14 centimeter. Grossvis med gäss i hela reservatet. Cyklar bort till Sik istället. Stor skönhet där:

sikgryning-01
Siksilver - ett

Molnranden över horisonten är byggd av två skikt, på olika höjd och avstånd. När solen stiger separeras de av ljuset:

sikgryning-02
Siksilver - två

Enorma mattor med rödalger även här:

sikalger
Sikalger - ett

Där strandvallen är låg har havet hävt in algerna i våtmarkerna innanför:

våtmarksalger
Siksilver - två

Grågäss överallt, men inga vadare. Ensam skarv torkar vingarna vid Törlans mynning:

sikskarv
Sikskarv

Minusgrader från 17-tiden. SMHI vinkar med snöflingor i lördagsprognosen, men bara små mängder.






21 NOVEMBER Minus fyra grader i gryningen, en nästan omärklig vind från ostnordost, molnen i stråk tvärs över himlen, från öster till väster.

Solen går upp klockan 08.05. Den förebådar sig själv med en mästerlig färgfest i öster. Här är inledningen och slutfasen, med 12 minuter emellan:

07.37
Klockan 07.37

07.49
Klockan 07.49

Havet på +1 centimeter. Gässen ligger hopade i åmynningarna, som alltid kalla nätter. Lätt isbildning i strandkanterna, rimfrost på sågtången:

istång
Istång

En hel del lördagsskjutande i grannkommunen. Säl på ett av skären utanför Sälarevet.

Havsörn på Sälarevet vid lunchdags, den första på mycket länge. Den verkar äta lunch, den med.





22 NOVEMBER Noll grader, helmulet, en nedrig nordanvind. Havet på -22 centimeter, en nivå som, i trots mot den ovänliga vinden, lockar ut mig på Sälarevet, där isen hukar i sandräfflorna:

räffelis
Men vi slapp snön

Många kanadagäss. De brukat komma så här dags, när vintern börjar visa tänderna. Sångsvanar, en glatt joddlande storspov.





23
NOVEMBER Tio grader kallt i ottan! Inga vindar, himlen klar i öster, men bandad med molnstråk i väster:

väststråk
Arktisk gryning

Det första jag hör när jag kliver ur stugan är en flöjtande storspov på stranden och en kör av sångsvanar i Uttran. Havet på -16 centimeter. Ett segt isskikt på lagunen, inte hållbart att gå på. Stranden överdådigt pyntad med rimfrostiga alger:

rim-02
Nyrimmat - ett

rim-03
Nyrimmat - två

rim-04
Nyrimmat - tre

Skottlossning nånstans öster om Utteros. Megamoln av gäss flyr ut över havet.

Köldchocken blev kort. Plusgrader redan på förmiddagen.





24
NOVEMBER Sju grader. Kuling. Ösregn. Okej. Därmed gives tid för uppdateringar.

För det första: Höstens stränder har överhöljts av rödalger i enorma depåer, men förvisso finns även brunalger med i potten. Liksom alla andra växter lever brunalgerna på att samla solsken med hjälp av klorofyll, men liksom rödalgerna har de skaffat sig kompletterande pigment som gör dem extra ljuskänsliga nere i vattnet. ”Fukoxantin” kallas det bruna ämne som ger dem deras färg, och som absorberar det gröna ljus som klorofyllet inte kan utnyttja. Fukoxantin brukar figurera i hälsokostbranschen som näringstillskott och bantningspreparat, men huruvida detta är seriöst vet jag inget om. I vilket fall sker intressanta ting med brunalgerna när fukoxantinet bryts ned: de blir gröna. Det märks mest på på tarearterna, som här:

grönskande brunalg
En grönskande brunalg

För det andra: I Sik i fredags hittade jag en sandal som jag tyckte mig känna igen:

H2O
Dansk doja

Det stämde. En likadan, fast svart, låg utanför Smedsgård den 13 april i år. Har nu googlat mig fram till deras källa och ursprung. De tillverkas i Aarhus, på andra sidan Kattegatt, av ett företag som kallar sig ”H2O Sportswear” och som presenterar sig så här på sin hemsida:

H2O Sportswear blev etableret tilbage i 1982 af Jens Knud Lind. Den grundlæggende idé var at udvikle sportstøj i en enestående bomuldskvalitet, som samtidig havde en ekstrem høj grad af funktionalitet og holdbarhed. Med afsæt i klassisk skandinavisk design udviklede H2O Sportswear sit helt eget farverige og kendetegnende design med striber, en unik pasform og nyskabende designs. Kollektionen udviklede sig op i gennem 1980’er og 1990’erne til at indeholde både badetøj, regntøj og de populære badesandaler.

Just det. Badesandaler. De kostar 200 danska kronor.






25
NOVEMBER Fem grader, grått och blåsigt. Det har regnat nonstop i ett dygn. Inte ös längre, men ett ettrigt, finkornigt dugg som utan pauser smattrar mot ytterdörren. Okej, det finns regnkläder. Problemet är de optiska hjälpmedlen - glasögon, kikare, kamera. Jag gör ett försök.

Havet på +10 centimeter. Nästan ingen sikt, av soluppgången inte en skymt. Jag vadar ut i reservatet och söker upp tumlarskrovet:

fören
Fören

Det har splittrats i tre delar, visar det sig, spridda många meter av kråkorna och/eller trutarna. Blir vackert till våren, när alla köttrester är borta:

midskeppet
Midskeppet


aktern
Aktern

Bättring efter lunch. Kan cykla utan luva till Tvååker och köpa druvor.





26 NOVEMBER Stilla, stilla. Två grader, lätta disslöjor, på himlen en vacker om än inte helt pålitlig molnmångfald som långsamt glesnar. Havet på +12 centimeter, dess yta blankt kvicksilver:

kvicksilver-02
Hösthav - ett

Kanadagässen har tagit över reservatet. Många grågäss kvar, men utspridda längs kusten. De vitkindade har emigrerat:

k-gäss-01
Höstgäss

Havsörn på Sälarevet kvart i nio:

örnen
Höstörn

Sen ännu mera kvicksilver (vilken morgon!):

kvicksilver-01
Hösthav - två






27 NOVEMBER Tillbaks igen. Hårda vindar från sydväst, åtta grader varmt, lätta skurar. Havet på +15 centimeter, stranden har plötsligt fått breda bräm av smutsbrunt skum:

skumt
Nyskummat

Möter en havererad rödspotta:

rött
Skamfilad fisk

Och ett likaledes havererat ryskt mjölkpaket:

молоко
молоко

Glädjande nog är alla tre strandskatorna kvar i reservatet.

Klockan 14.15 råkar jag få syn på en fjällvråk jagande över strandängen. Ett ymnigt regn rinner över rutorna. Man ser nästan ingenting. Men entusiast som jag är försöker jag fotografera ändå. Jag knäpper av kameran 40 gånger. Här är de två minst usla bilderna:

fjösbent-01
Fjärran från fjällen - ett

fjösbent-02
Fjärran från fjällen - två

Fjällvråkar har fjädrar på benen, vilket föranlett den poetiska benämningen ”fjösbent vråk”. Svenska Akademiens ordbok gör följande analys:

FJÖSBENT fjø³s~be²nt, p. adj.; n. ==.
[sydsv. dial.
fjösbent (Skåne, Hall.); jfr ä. d. fjǿskbenet. Till d. dial. fjǿser, fjaeser, pl., tågor, testar o. d., av en stam fes-, som föreligger äv. i mnt. vese, tåga, frans, o. med avljud i fht. fasa, f., faso, m. (t. faser), tåga, fiber) i sht zool. om fågel: som har benen fjäderbeklädda ända till tårna. Fjösbenta Vråken (Falco Lagopus, Brünn.).




28 NOVEMBER Rövarväder igen. Knappt sju grader, ymnigt regn, kulingstötar från väster. Havet på +34 centimeter. Vandrar bort till Törlan, iförd tät klädsel och med blicken mot vattenbrynet. Här är ett för dagen lämpat fynd:

skurväder
Skurborste

Mera otyg i faggorna. SMHI har lagt in en kortvarig men högoktanig orkan natten mellan söndag och måndag:

orkan?







29
NOVEMBER Goda nyheter. Gårdagens orkanvarning har nedgraderats till en stormvarning:

06.15

Stormen, som döpts till Gorm, har sin motor i ett illasinnat lågtryck som ska passera oss ungefär vid midnatt. Väderdatorerna, som ständigt spottar ur sig nya prognoser, har under natten flyttat dess bana en smula söderöver. Om detta räcker för att rädda min bredbandskabel återstår att se.

I gryningen sju grader, sydlig kuling, skurar. Havet, som igår kväll var uppe på +60 centimeter, har retirerat till +30. Men sen kommer det stora öset. Prognoserna säger +97 centimeter för kommande natt.

Fem gravänder i lagunen i dag. Här är en:

gravand
Våren är här!

Begår stranden i lugnvädret efter lunch. Nattens högvatten har skyfflat upp rödalgerna till bastanta strandbalar, och på den rensade sanden spritsat girlander av nyvispad äggvita:

havsvita
Skummet före stormen

Här kommer han:

gormen
Gormmätaren

Det blåser. Strax före klockan 21 tilltar vinden. Det regnar. Havet uppe på +83 centimeter, men verkar sen dra sig tillbaks igen.
Halv elva går jag och lägger mig. Blåsten är rå och brutal, men den har börjat vrida mot väst, vilket brukar betyda att det värsta är över.
Klockan elva stiger jag upp igen. Stormen helt besinningslös nu, hela stugan skakar. Det kommer grovt smattrande smällar från ytterväggen i köket. Vet inte av vad, men en rimlig gissning är att plåttaket på stugan börjat lossna. Tar på mig ytterkläder.
Halv tolv har stormen dämpats, bullret i köket har upphört. Jag går ut med en ficklampa och inspekterar stugan. Ser inga skador. Hör till min förvåning en större flock grågäss på nära håll, förmodligen skrämda av min uppenbarelse.
Klockan tolv lägger jag mig igen. Hör förvirrade rapporter på radion. Men Gorm har passerat, precis så hastigt som SMHI spådde, fast en timme för tidigt.





30 NOVEMBER Väcks strax före fem av förnyat stormande. Ser i månskenet att havet täcker det mesta av strandängen. Mätaren i Ringhals visar bisarra skutt:

2_ringhals

Som jag trodde vände nivån nedåt efter +83 centimeter klockan 21, men två timmar senare var den uppe på +112, följt av en dykning till +29, och sen upp till +80 igen. Vet inte om detta är rimligt. I vilket fall går dessa siffror inte att tillämpa på Utteros. Sannolikt var vattenståndet högre här, vilket kan förklara varför gässen låg och kacklade så nära stugan i mörkret.

Sju grader varmt när det ljusnar, som det varit hela natten. Besvärande hårda byar från väster, himlen ömsom mulen, ömsom klar. Havet på +92 centimeter, fortfarande grågäss mindre än hundra meter från stugan. Går ut.

gormat
Vinklat

Mest småskador i grannskapet. Den snedställda lekstugan verkar vara intakt. Hittar inga fel på mitt eget tak. Bullret igår måste ha varit ett akustiskt spratt i ventilerna. Värre är det med familjen Erikssons växthus:

växthuset
Kraschat

Nästan hela reservatet står under vatten, liksom halva Björkängs camping. Högvatten är alltid vackert att skåda, om än svårt att fotografera. Här är utsikten från mitt vardagsrum:

strandtomten
Hurdå strandskydd?

Ännu i skymningen står havet på +86 centimeter.

Därmed är månaden november avblåst.