Januari 2016


januari 2016
Chrysoperla carnea

Nu handlar det om överlevnad. Vi vet att det kommer en vår i mars, men först måste vi traska oss igenom vargmånaderna januari och februari.
Vi råkar bo i en zon på jorden som så här års är vänd bort från solen. När molnen skingras på januarihimlen blir det kallare, inte varmare som om sommaren, ett elementärt astronomiskt faktum som ingen kan ändra på.
Insekten på bilden delar samma predikament. Det är en guldögonslända, och den sitter på insidan av mitt fönster och tittar ut mot strandängen. Den tillhör ordningen Nätvingar, en uråldrig insektsgrupp som fanns på jorden långt innan dinosaurierna kom till. Guldögonsländor är vanliga gäster i sommarstugor. De gömmer sig på hösten i någon vrå eller springa, i hopp om att överleva till våren och blommorna.
Något i sländornas inre maskineri gör att de lätt tappar tålamodet kring jul, och kryper fram ur gömslena. Men ack, det är för tidigt. Först ska vi huka oss igenom januari och februari.



1
JANUARI Dimma i dag. Sydvinden har slaknat, två plusgrader, havet på +7 centimeter. Cyklar bort till reservatets nordhalva, som jag inte besökt på länge. Tänkte spana in Uttrans position från den sidan, men havet står för högt och dimman är för tät. Får nöja mig med att begrunda den av vågornas våld svårt härjade norra reveln:

raseri
Raseri - ett

Enda dramatiken är den här havsutsikten strax utanför reservatet:

raseri-02
Raseri - två

Hör många gäss i dimman.






2 JANUARI Kylan kommer från Ryssland. Temperaturen faller långsamt på småtimmarna, med växande vind från sydost. I gryningen minus två, mycket mulet, havet på -8 centimeter. Genomför en kort, heroisk visit på stranden. Ingen is i den plågsamt bistra blåsten. Just som jag kommer hem till stugan fylls himlen av kanadagäss. Årets första havsörn landar på Sälarevet. Klockan är 08.49, vilket råkar vara exakt när solen förmodas gå upp:

08.50
God morgon

Trafikverket har en annons om Kattegattleden i dagens Hallands Nyheter. Enligt den finns nu ett förslag till vägplan med miljökonsekvensbeskrivning för vår sträcka, alltså Morup -Ås. ”Synpunkter kan lämnas senast den 29 januari ”, står det i annonsen, som anger att handlingarna finns på trafikverket.se/halland, vilket de inte gör.






3 JANUARI Fyra kallgrader, samma pinblåst som igår, men under en halvöppen himmel. Havet på -37 centimeter, kantat med vita frostränder:

iskantat
Ismorgon

På stranden en seg och halkfri havsis:

istång
Istång




4 JANUARI En vackert upplyst båt har under natten legat utanför Träslövsläge, i väntan på hamnplats i Varberg. Hon heter Industrial Dart, och är registrerad i Antigua Barbuda, som är en östat i östra Västindien. Men hon ägs av den amerikanska fartygskoncernen Intermarine, med huvudkontor i Houston. (”As a forward-thinking marine logistics and ocean transport provider, we bring together our vast global infrastructure and industry expertise to meet the comprehensive needs of breakbulk, heavylift, dry bulk, and project cargo customers.”)
Namnet Industrial Dart är lite udda för en båt. På I
ntermarines hemsida finns en lista över hela flottan, däribland Industrial Glory, Industrial Revolution, Industrial Chief och Industrial Eagle.

dart
Dart in the dark

Minus fem i gryningen. Den bitande vinden nedskruvad, himlen helklar, havet på radikala -54 centimeter. Härliga tider. Jag sätter dubbar på stövlarna och kliver ut över lagunens is.

Längs stranden har havet lagt ut en 8-10 meter bred, kritvit vintergata av plisserad issörja:

vintergatan-01
Mot söder

vintergatan-02
Mot norr

vintergatan-03
Sälarevsrondellen

I vattenbrynet ligger massor med runda vinterlimpor, bakade av is och sand:

isbullar
Isgodis - ett

Detta mystiska fenomen har vi sett förut. Jag kan ana hur det uppstår, men bara ana.
Dagens bullar ser på närhåll snarast ut som bakelser, av modell
petit-choux:

isbalkelse
Isgodis - två

Industrial Dart kvar dagen lång. Här är hon kvart i fyra:

dartgäss
Dart in daylight

Observera den svarta randen strax utanför stranden. Det är kanadagäss. Av någon anledning lägger de sig där och inte i Uttran. Det var likadant i morse. En gissning är att vattnet en bit ut från land, tack vare strömmarna, är varmare än åvattnet.




5 JANUARI Sex under noll, molnmodulerad himmel, samma grymma ostan. Havet upp en halvmeter, till -3 centimeter. Det har därmed rivit upp gårdagens breda strandväg:

gatras
Överflödat

Havet har under natten försökt stånga sig in i Lagunen. I norr är isen uppblött och slaskig ungefär hundra meter in från mynningen. I söder har havsvattnet istället strömmat in under isen. Där flödet hejdats av tångruskor har vattnet filat upp vakar. Där finns ett tiotal hästskoformade hål i isen, orienterade i strömriktningen:

lagunvak
Mot strömmen

Flera tusen gäss nu. Ser flock efter flock lyfta mot den färglagda himlen. De har gott om lättfångad föda på den snöfria slätten. De flesta nöjer sig med vallåkrarna omedelbart öster om Utteros:

himlagäss-01
Frukostflygare - ett

himlagäss-02
Frukostflygare - två

Industrial Dart kvar utanför Läjet.

Väderprognosen ser förfärlig ut, med tösnö och/eller regn till helgen, följt av köld igen nästa vecka. Det är den sortens spektakel som kan hölja hela landskapet i en vass och oframkomlig isskorpa. Nå, vi får se. Det är bara tisdag ännu.





6 JANUARI Nio grader kallt (okej, det håller sniglarna i schack). Oklanderligt klar himmel, ostvinden ytterligare försvagad, havet på -31 centimeter.

Kölden och den snabbt växlande havsnivån samproducerar ett svindlande vackert arktisk minilandskap, i soluppgången färgat i rosa, lila och guld:

pastellis
Ishavsmorgon

Sandormar har vi i miljoner, men man ser dem sällan, bara deras konstfärdiga stukor. Här är dock en stackare som fastnat i isen:

isorm
Arenicola marina

Också i lagunen har isen tagit intryck av det skiftande vattenståndet:

iscirkel
Cirkulerat

Industrial Dart kvar ännu.




7 JANUARI Minus tio. Den förfärande vinden ökar på nytt, himlen blå med dimsjok drivande från horisonterna, havet på -19 centimeter. På bara några dagar har vi fått en vinterkust av klassiskt snitt, med runda flak infrusna i den strandnära isen:

morgonflak
Flakkust

På havets blottlagda bottnar ligger frostsprängda knippen av sågtång och ektång:

djupfryst
Frystorkad tång

Industrial Dart kvar. Hon har nu tillbringat fyra sysslolösa nätter utanför Läjet. Kostar pengar. Det verkar inte helt lyckat för ett rederi som profilerar sig som expert på ”forward-thinking marine logistics”. En helt annan fråga är hur stämningen är ombord.

Gammal havsörn på Sälarevet vid niotiden. Gässen vägrar flytta på sig i kylan.
Snö börjar falla strax före 15.

Strax efter klockan 23 släpps Industrial Dart in till Varbergs hamn.



8 JANUARI Tre minusgrader, tung blåst, lätt yrsnö. Havet på -20 centimeter. Vid strandkanten har issörja blandad med sand byggt en konstruktion jag aldrig sett förut: en grov och kantig kaj, hårdfrusen nog att gå på:

iskajen-01
Isbrynet - ett

På närhåll är kajen fint mejslad av tallösa vågor:

iskajen-02
Isbrynet - två

I kajen finns flera muntert kluckande slukhål:

iakajen-03
Isbrynet - tre






9
JANUARI Minus tre, vinterglåmig himmel, ostvinden uthärdlig i dag. Havet på -10 centimeter, men uppe på +14 igår kväll, tillräckligt för ett inläckage som gjort lagunens is uppblött och opålitlig:

isvarning-01
Svagis - ett

Intressant nog verkar flödet enbart eller huvudsakligen komma från den södra mynningen. Man får se sig för. Här ett av mina genombrott:

isvarning-02
Svagis - två

Strax före nio ett megalarm, det mest massiva jag sett på flera år. Tusentals uppbragta kanadagäss i luften. De sprids snabbt, både ut mot havet och in mot Tvååkersslätten. Omöjligt att fånga kalabaliken på en enda bild, men här är ett utsnitt:

larmet
Gåssvärmen

Och här upphovet:

boven
Profilering

Efter tio minuter i ödsligheten flyger örnen söderut.

Sen ett enfaldigt snöande.
Gåsrop i luften hela eftermiddagen. Landskapets konturer försvinner under snön.

Temperaturen klättrar sakta uppåt. Passerar nollan vid 20-snåret.






10
JANUARI Två plusgrader hela natten, mulna moln och en hård sydostvind som väsentligt reducerat gårdagens snö, till båtnad för gässen, om inte annat. Havet på -13 centimeter.

En råk växer in från lagunens södra mynning, där isen gulnat av humus och/eller sand:

islagun
Mot norr

En räv har raskat över samma is i nattens mörker, ut mot stranden:

räven-01
Raka spåret

Den har promenerat i makligt tempo, utan snedsteg, men med små, geometriskt precisa avvikelser:

räven-02
Vinklade spåret

räven-03
Rundade spåret

Vägplanen för Kattegattleden förbi Utteros finns nu på Trafikverkets hemsida, under rubriken Aktuella handlingar.
Detta är slutversionen. Det blir inga ingrepp alls i reservatet. Cykelbanan ska byggas öster om landsvägen, från Morup ända till Uttran. Det blir en ny träbro över Uttran, öster om landsvägsbron. Den byggs
utan brostöd i vattnet och utan erosionsskydd, så att strandkanten finns kvar på vardera sida om vattendragen för passage av smådjur.” Först norr om den nya bron ska cykelbanan korsa landsvägen, vid vägkorset mot Tvååkers gata.
Också över Morupsån blir det en ny bro, av betong, utan brostöd i vattnet. Över Törlan, däremot, ”kommer körfälten på väg 768 att målas om på befintlig asfalt så att GC-vägen kan anläggas på befintlig asfalt och befintlig trumma.”




11 JANUARI Min digitala termometer visar några okalibrerade tiondelar över noll hela natten. Stiger till +2 under morgontimmarna. Tjock dimma, svag sydostvind, duggregn. Havet på -14 centimeter.
Det är midvinter i Halland, stranden en ogästvänlig isöken. Snön har smält till slask som frusit igen, till en grym skorpa, bitvis blöt, bitvis bistert krasande. Jag tar mig fram med naglade stövlar och ispik i handen:

midvinter-01
Isstrand - ett

midvinter-02
Isstrand - två

midvinter-03
Isstrand - tre

Men nej. Detta är inte deprimerande. Gässen lever. Flock efter flock lyfter i dimman och drar inåt slätten, muntert skrockande, bräkande och tutande, en luftburen armé av hungriga optimister:

midvinter-04
Ingen dyster här

Stor starflock på strandängen under eftermiddagen.





12 JANUARI Samma tveksamma tiondelar som förra natten, lika mulet, men nu utan dimma och, framför allt, utan vindar. Havet på +13 centimeter, har bitvis sipprat in under strandens isskorpa. I vattenkanten simmar dekorativa flak:

flakigt
Ispussel

Kråkorna har hittat kött på lagunens is:

andmat-01
Kråkmåltid

Det är en gräsand. Kan ha råkat ut för en pilgrimsfalk:

andmat-02
Anas platyrhynchos

Gässen har övernattat i eller vid Uttran, inte utanför stranden som tidigare. De vet vad de gör.

Sen en välvillig, vindfri vintertisdag. Tar en cykeltur till Tvååker, i ett fuktigt, avvaktande landskap, nästan fritt från snö. I morgon kommer en ny köldperiod, som enligt spådomarna avslutas med en snöstorm den 20 januari.





13 JANUARI Minus tre i gryningen, långsamt sjunkande under en klarnande himmel, påhejad av en gruvlig nordostvind. Praktfull men kortvarig morgonrodnad:

08.33
Klockan 08.33

Lagunen hårdfrusen igen, utom i en smal råk vid sydmynningen. Också klenare is vid kanterna, där grundvatten läcker ut från strandängen. Havet på -10 centimeter. Var uppe på +10 igår kväll, och har därefter lämnat en bred strandväg av isfri men tjälad sand:

sandstrand
Flaklöst

Civilisationen har skickat en PET-flaska, som innehållit mineralvatten med fitnesstuk från Lettland, spetsat med grapejuice, socker, glykerolester, kaliumsorbat, natriumbensoat, magnesiumklorid, folinsyra, niacin, biotin, pantotensyra och lite till:

mangali
Mangaļi Active Isotonic








14 JANUARI Minus sex. Helmulet, vind från Sibirien, havet på -12 centimeter. En knivsudd pulversnö har fallit under natten och gjort isarna ohyggligt hala (det är samma effekt som när man talkar en rutschbana för att det ska gå fortare). Men det är värt besväret att balansera ut på stranden - den är sannerligen sevärd:

isstrand
Köldens skönhet

I en repris från i lördags går alla gässen i luften strax efter halv nio. När paniken lagt sig står två havsörnar på Sälarevet:

paniken
Skräcksträck

Här kommer en liten utvikning i kylans tecken:
Vi vet nu att 2015 globalt sett var det varmaste året sen termometern uppfanns. Ökningen är rejäl jämfört med det näst varmaste året, som var 2014. Det beror till en del på El Niño-fenomenet som växte fram förra året, och som alltid höjer temperaturen. Samtidigt värms vi av atmosfärens ökande halt av koldioxid, som nu är uppe i 0,4 promille, den högsta på många miljoner år.
Jordens medeltemperatur är ett lite knepigt begrepp. Det bygger på siffror från tusentals mätstationer jorden runt, men det finns lite olika sätt att räkna ut ett medelvärde. Flera forskargrupper gör kalkylerna, var och en med sin metod. De kommer till nästan samma resultat. Att 2015 var varmast är alla överens om.
Det man mäter är luftens temperatur strax ovan markytan. Men planeten består till 70 procent av hav. Havstemperaturen mäts inte i luften, utan i vattnet, av en armada av bojar, som flyter omkring i oceanerna och som skickar sina siffror via satelliter. Men det kommer också bidrag från ett stort antal handelsfartyg, som systematiskt mäter vattentemperaturen.
Här finns en liten komplikation av det slag man kan grubbla över tills man blir blå: is. Enorma arealer havsis bildas i både Arktis och Antarktis under respektive vinter. Hur gör man med den? Ska man använda temperaturen en bit upp i luften, som på land, eller vattnets temperatur under isen?
En av de grupper som räknar fram jordens medeltemperatur kallar sig Berkeley Earth och består av ett antal fristående men högt meriterade forskare i Kalifornien. Berkeley Earth använder bägge varianterna. Luftens temperatur ovanför isen är väsentligen uträknad med hjälp av siffror från de få mätstationer som finns i Arktis och Antarktis. Vattentemperaturen sätter man helt enkelt till -1,8 grader, som är havsisens fryspunkt. Hur exakt detta blir kan man diskutera, men det är bättre än ingenting.
Här är bägge versionerna, den första med luftens temperatur över isen, den andra med vattnets temperatur under isen. Bägge gäller jordens medeltemperatur från 1850 till 2015, angiven som avvikelse från genomsnittet för perioden 1951 - 1980. Skillnaderna är som synes små. Och bägge slutar med fjolårets värme som en uppstudsig liten semafor i skyn:

berk1
Över isen

berk2
Under isen

En sak till. Nästan alla experter är ense om att 2016 blir ännu varmare. Skälet ät återigen El Niño. Själva El Niño-fenomenet kulminerade visserligen i julas, men den tillhörande uppvärmningen sker med en eftersläpning på några månader. Vi har alltså mer värme att vänta, men tyvärr bara globalt. Här vid 57:e breddgraden kan polarkylan lätt besegra signalerna från Stilla havet.




15
JANUARI Minus tio. Moln bara längs södra horisonten, ostvinden svag men bitande, havet på -15 centimeter. Går en kort stump längs strandkanten, som vanligt hänförd av vinterns skönhet. Här är den första och sista bilden jag tar. Det är nio minuter mellan dem. Det magiska färgbandet i norr genomgår en remarkabel metamorfos strax innan solen går upp klockan 08.39:

08.26
Klockan 08.26

08.35
Klockan 08.35

Jag har skrivit förut om fårorna i sanden. En tångbuske som växt på en sten spolas i land. Över de grunda bottnarna släpar den med sig stenen, som rispar upp ett spår. Det längsta jag sett var på 97 meter, den 8 juli 2013. Men här är en ny och förbluffande variant:

tidens tand-01
Strandturné - ett

Man kan se vad som hänt. Tångbusken har bytt riktning och gett sig utåt igen, men sen ångrat sig och gjort ett nytt lappkast. Det är tidvattnet! Havet har stigit och sjunkit och sen stigit igen. Ostvinden har gjort sitt. Med dess hjälp har månen flyttat en sten på stranden! Bara några meter bort har en annan tångsten utfört exakt samma manöver:

tidens tand-02
Strandturné - två

Yngre havsörn på Sälarevet kvart i tio. Den tar en sväng över deltat och skrämmer iväg gässen.

Blå kärrhök jagande i solnedgången. Strax därpå attackeras kråkorna av en pilgrimsfalk. Utan byte sätter den sig och vilar ute på stranden. Här är den:

aftonfalken
Aftonfalken






16
JANUARI Klockan sex börjar det snöa. Temperaturen stiger till minus åtta. Havet på -29 centimeter, bara en obetydlig ostvind. Det stumma, helvita landskapet känns ömsint men overkligt. Detta är Smedsgård sett utifrån stranden. Ni som har en skärm med hyfsad upplösning kan se en ljuspunkt mitt i bilden. Det är min stuga:

hemmaljus
Ytterlighetsbelysning

I strandkanten har dyningarna tagit till sig snön utan att smälta den. Vattnet är en isvälling som försiktigt skulpterar en vall med kvinnligt mjuka former:

snöstrand
Snövattenbrynet

Tack vare den låga havsnivån och den dåliga sikten kan jag, utan att störa gässen, ta mig ut till Sälarevet, där stenarna vilar som surrealistiska svampar i det svarta vattnet:

polarrevet-01
Svamprevet





17
JANUARI Det är kallast strax innan solen stiger upp. Fem i sju noterar jag -18,4 grader. När det ljusnar framåt åtta går jag ut. Luften är torr och nästan vindstilla, vilket gör kölden uthärdlig. Gässen kacklar oavbrutet, som de brukar vid sträng kyla. Det ligger ett mörkt molnstråk över Kattegatt. Till min glädje hör jag en storspov. Havet på -1 centimeter.

Det är en speciell njutning och ett privilegium för strandbor att grymma vinterdagar kunna kliva ut i vattnet:

isbrynet
Köldens gräns

Fullt med fotspår i snön. Mest kaniner, förstås, plus en del rävtassar. Det här verkar vara en sork som släpat svansen i snön. Spåret försvinner under en tuva:

sorkfötter
Nattvandrare

När jag kommer hem har temperaturen fallit ytterligare. Klockan 08.38 noterar jag -18,7 grader. Jag kan dock inte garantera att tiondelarna är exakt rätt.

Strax före nio flyger ett mindre gäng kanadagäss norrut längs stranden, följda av en gammal havsörn. Men den jagar inte gässen. Istället landar den på stranden rakt ut från min stuga. Där ligger något ätbart:

örnen-01
Söndagsörnen - ett

örnen-02
Söndagsörnen - två

örnen-03
Söndagsörnen - tre

Örnen äter energiskt i nästan en timme. När den ger sig av tio i tio skyndar jag ut. Inte mycket kvar:

matresten
Svarta fötter

Men här är ett mysterium. Titta på den här bilden:

stegat
Andra fötter

Den mörka fläcken är själva matplatsen, med snön nedtrampad av örn- och kråkfötter. Men man ser också mänskliga dojor som avlägsnar sig inåt stranden. Det mina spår, från tidigt på morgonen. Örnen har stått exakt där jag gick. Hur har detta gått till? Visserligen är jag en halvblind gubbstrutt, men låg där en död fågel kan jag inte ha missat den, ännu mindre en levande. Den har på något sätt hamnat där mellan halv nio och nio. Besynnerligt. Och var finns huvudet och vingarna? Gåtor, gåtor.

Efter en makalöst vacker vintersöndag trillar temperaturen ner igen. Jag noterar -17,9 klockan 20.





18 JANUARI Vilket lyft! Minus 0,4 grader i gryningen. Igår kväll pendlade tempen runt -17. Vid midnatt började den rusa uppåt. Vi vet varför. Vinden vände till västlig. Vi har bytt klimat i nattens mörker, från Sibirisk köld till Atlantiska våtvindar.
Morgonhimlen molnig men med ljusa luckor, vinden långsamt växande, havet på -23 centimeter.

Västvinden har pressat in ett drivisbälte längs stranden, ungefär hundra meter brett. Det är ingen äkta drivis, snarare drivande issörja som svetsats samman till pseudoflak. Den håller inte att gå på:

isbältet
Ispress

Vid Uttrans mynning har åvattnet skapat en lagun innanför isbältet där gässen trängt ihop sig till vad som på håll ser ut som en svart massa:

gässmassan
Gåspress

Sent på kvällen ymnigt snöfall.





19 JANUARI Där kom snöstormen vi bävat för. Det är en tung och blöt snö, levererad med en fart om 16 meter i sekunden. Temperaturen ligger några decimaler över noll hela natten. Strax efter nio drar ovädret österut och sydvästvinden skruvas ned. Då går jag ut.

Havet på -10 centimeter. Dess brus har en annorlunda, lite metallisk klang, som är svår att beskriva, men som uppstår när dyningarna rullar in under det breda bältet av drivande is. Stranden är ohyggligt vacker, med snöns och isens kreativitet i samspel med himlens snabbt skiftande molnbeklädnad:

istopparna
Kattegattis - ett

ishavet
Kattegattis - två

Bäcken som rinner ut mellan reservatet och campingen har banat sig en meanderfåra genom isen och, som alltid, gett den färg av humus:


isbäcken
Kattegattis - tre

En storspov flyger över strandängen. Strax efter klockan tolv sitter två havsörnar bland ismassorna på Sälarevet.
Vi har osympatiskt mycket vinter kvar. Örnarna klarar sig nog, liksom jag. Men gässen? Den stränga kylan väntas återkomma till kvällen, och förvandla den våta snön till en vass isskorpa, en mardröm för gräsätare.






20 JANUARI Minus sju, dimma och en arktisk nordanvind. Havet på -17 centimeter.

Drivisbältet är delvis bortblåst, delvis hopknölat till en ohämmat krenelerad strandkant:

tårtis-01
Tårtkanten

Tänk er en bomb i ett tårtbageri. Under ett utkladdat täcke av grädde och sockerkakssmet ligger ett kaos av trasiga mandelbottnar, smulade maränger, spräckta struvor och frusen sirap. Det är verkligen sevärt och ganska aptitligt:

tårta-02
Tårtbitarnna

Klockan är 16.02. Solen ska strax gå ned. Jag står och betraktar snöns, havets och himlens spektrum av pastellfärger. Till min förvåning upptäcker jag två havsörnar ute på stranden. De vrider sina huvuden ibland, men står i övrigt stela som stayer:

dubbelörn
Dubbelörnarna

Plötsligt, efter tre minuter, lyfter bägge örnarna hastigt, som de bara gör när de blir skrämda. Boven kommer här, i full galopp. Det är så man kan gråta:

hjul igen
Strandvandalen





21
JANUARI Minus 13 och tät dimma, en ganska obehaglig kombination. Så här ser det ut:

dimreservatet
Utteros naturreservat

Bilden är tagen ute på stranden. Jag riktar kameran mot norr, där jag hör gässen harkla sig, men i övrigt finns inga som helst hållmärken, horisonter eller perspektiv. Synen är exakt den samma åt alla håll, alla sinnesintryck är raderade. Effekten är drastisk och definitivt inte rogivande. En massa larmsignaler utlöses i hjärnan. Gamla tiders polarforskare blev psykiskt sjuka av sånt här.
Nå, jag behöver inte gå långt för att få fäste i verkligheten igen. Här är gårdagens motorcykel:

fågelskrämmaren
Fågelskrämman

Havet på -9 centimeter, dess frusna kant ett kryogeniskt konstverk, med rimfrost på isen:

kryostranden
Kallbad

Sen en helt annan värld, med sol och blå himmel, men med rimfrosten kvarglömd. Här är två bilder från reservatets bakficka:

rim-01
Vinterreservatet - ett

rim-02
Vinterreservatet - två

Hela deltat täckt av is nu. Här är Uttrans vinterekiperade mynning:

rim-04
Vinterreservatet - tre

Vilken vinterdag! Havet okrusat och blankt som aluminium:

rim-03
Vinterreservatet - fyra






22 JANUARI Tre under noll, en otrevlig sydvind, dis men inte dimma. Havet på -7 centimeter.

En helt ny klang från strandkanten, nånstans mellan rasslande, klirrande och gnisslande. Det kommer från den gula zonen närmast land:

skärvstrand-01
Kristallvatten - ett

Det gula är förmodligen sand, men ljudet kommer från miljoner tunna skärvor av is, som bildades på det blanka vattnet igår kväll:

skärvstrand-02
Kristallvatten - två

Jag skrev igår om ”rimfrost på isen”. Här är den ur kråkvinkel:

prickstrand-01
Prickmark - ett

Dimman igår var kraftigt underkyld. Men dimma kan inte bara frysa till is i luften. Den behöver en fast punkt där den kan kondenseras/kristalliseras. Små ojämnheter i den i övrigt blanka isen kan räcka som hållplats. Och har väl ett embryo bildats blir det till en fast punkt där mer och mer is kan byggas på. Därför bildas sådana här noppor, som jättelika snöflingor, lite överallt:

prickstrand-02
Prickmark - två




23 JANUARI Minus två. En måttlig sydvind släpar in ett blygsamt snöfall under morgontimmarna. Havet på -28 centimeter, efter en topp på +12 igår kväll.

Går söderut. Den kommunala badstranden är täckt av bräcklig, svårvandrad is, men tack vare den låga havsnivån kan man promenera i det grunda vattnet utanför iskanten:

vinterbadet-01
Vinterbadet - ett

Där ligger mäktiga isblock, upp till 60 centimeter tjocka, styckvis undergröpta av havet:

vinterbadet-02
Vinterbadet - två

Ny isbildning pågår denna morgon. Dyningarna för in en mjölkfärgad buljong, som består av issörja upplöst i havsvatten, och som outtröttligt bygger nya fantasifulla strandvaller:

vinterbadet-03
Vinterbadet - tre

I zoner dit dyningarna inte når samlas issörjan i ytskiktet och bildar snabbt strukturer i det rörliga vattnet:

vinterbadet-04
Vinterbadet - fyra

Det här är inte isflak. Det är fortfarande issörja, men den har organiserat sig till tallrikar. Iskristallerna har en benägenhet att haka i varandra, vattnets rörelser bryter isär dem igen. Strukturerna är en kompromiss mellan hophakandet och sönderbrytandet. Möjligtvis deltar vattnets ytspänning i spelet. Om mönstren får vara i fred blir det isflak till slut. Detta är nytt för min del. Att flaken tar form på detta tidiga stadium av isbildningen visste jag inte, men här ser jag det hända:

vinterbadet-05
Vinterbadet - fem

Nära Törlans mynning har havet roat sig med att rulla bollar istället. Vågar inte ens gissa hur det gått till:

vinterbadet-06
Vinterbadet - sex

Väderskifte nu. Tempen passerar nollan strax före klockan 14. Vi går mot mildväder med regn och blåst.








24 JANUARI Temperaturen klamrar sig kvar strax över noll. En svag sydvind, tjock dimma och duggregn. Havet på +14 centimeter, efter en topp på +26 klockan sex. Det har därmed stigit mer än en halv meter sen igår morse, med dramatiska följder.

Först av allt: havet har trängt in i lagunen. Jag möter det när jag går över isen rakt utanför min stuga, som en väldig tunga som sakteligen slickar sig igenom snön:

söderlagun
Södertungan

Detta är dåliga nyheter för mig och räven. Genvägen ut till stranden försvinner med isen. Havsvattnet är på ingående även från lagunens norra mynning. Möjligen möts de bägge flödena inom kort, men det är inte säkert. Havet är på väg nedåt igen och isen gör motstånd.

norrlagun
Norrtungan

Jag har på sistone lagt ut ett rejält antal bilder från det djupfrysta reservatet, med dess magiska arkitektur som inte alls liknar somrarnas platta delta. Nu ligger allt i ruiner. Med en viss dumdristighet vadar jag ut bland trasorna. Delar av den isvall som bildades när det var som kallast finns kvar ännu, som revlar av kristall:

isvallen
Iskross

Sångsvanar sjunger i Uttran. Hör storspovar ropa i dimman.








25
JANUARI Två grader plus i gryningen, en lam sydvästvind, havet på -6 centimeter. Mycket tät dimma igen, runt hundra meter sikt. Den mesta snön borta, men den blottlagda marken stenhårt tjälad.

Strövar i flera timmar genom dimman, bland den magnifika mångfald som vintern genererat:

ruinis-01
Isestetik - ett

ruinis-02
Isestetik - två

ruinis-03
Isestetik - tre

ruinis-04
Isestetik - fyra

Råkar skrämma upp ett helt kompani kanadagäss som övernattat utanför Smedsgård. De har bättre syn än jag och upptäcker mig först. Jag begriper inte hur de orienterar sig i dimman. När jag var ute i mörkret igår kväll vid nio hördes både gäss och sångsvanar i luften. Men uppenbarligen är de inte utsvultna:

gåsbajs
Ät mera grönt!

Hör spovar och sångsvanar, möter en starflock i dimman.

Det lågmälta mildvädret skapar en illusion av tidig vår. Storspovarna flöjtar ihärdigt hela dan.






26
JANUARI Tre plusgrader, friska västvindar, regn i gryningen men sen klarnande himlar. Havet på +33 centimeter. Därmed är den här fasen av vintern nedkämpad. Deltat är befriat, av isarna återstår bara spillror och smulor:

islossning
Islossning

Stort gåslarm strax efter åtta. Ser inte orsaken:

blågäss
Blågäss

Mängden gäss verkar mindre nu än före köldperioden. Kanske en halvering. Resten smet söderut när det blev för tufft.






27
JANUARI Fyra grader over noll, mulet men med gluggar, och en bister blåst från sydväst. Havet på +20 centimeter, efter en topp på +38 igår kväll.

Hade tänkt sluta plåta is, men dagens utbud är alltför lockande:

torgis-01
Flakvrak - ett

Tisdagens högvatten har vräkt upp isen i en fascinerande förvirring. Det är som att vandra på ett rörigt salutorg, där flak i alla former, färger och fasoner är utlagda till försäljning; en del bruna av sand, andra rostfärgade av rödalger, några helt genomskinliga som glas:

torgis-02
Flakvrak - två


torgis-03
Flakvrak - tre

En stackars mås har dukat under för isvintern. Notera kransen av färskt ålgräs:

måsen
Ismås

Och här äntligen en färg i dur:

moroten
En marin morot







28 JANUARI Halv storm från väster i dag. Fyra grader, bitvis öppen himmel, havet uppe på +64 centimeter. Får nöja mig med att traska bort till Törlan. Gårdagens ismarknad bortblåst. En hel del trädgrenar har kommit med åvattnet:

törlanforsen
Utspolat

Och så hittar jag det jag söker - ålgräs:

underverket
En framgångssaga

Ett internationellt team om 35 forskare har just kartlagt ålgräsets DNA. Resultatet redovisas i veckans nummer av Nature. Jag är ingen expert på genetik, och artikeln i Nature inte lättläst, men jag är å andra sidan synnerligen intresserad av ålgräsets hemligheter. Det är en av evolutionens stora ekvilibrister. Så här:
Alla växter härstammar från algerna i havet. Någon gång under Silurtiden, för sådär 430 miljoner år sen, sökte sig några företagsamma alger upp på land. Pionjärerna var troligtvis grönalger, av typen kransalger.
Växterna har sen dess ägnat hundratals miljoner år åt att utveckla och finputsa det maskineri som behövs för ett liv på land. Några har kommit på idén att kolonisera sjöar och åar. Man vet att det har skett ett hundratal gånger. Men bara tre gånger har växter klarat det verkliga konststycket - att återvända till havet. Bland dem är ålgräsfamiljen den överlägset mest lyckosamma.
Ålgräs växer längs havens alla kuster, överallt utom i Antarktis. Och de finns i enorma massor. Det är en av de mest produktiva växter som finns - jämförbar med majs och sockerrör.
Det är en äkta kärlväxt, med rötter, blad och blommor, fast den lever helt under vattnet. Med stor framgång konkurrerar den med sina anmödrar - algerna. Tack vare den nya DNA-kartan kan vetenskapen nu kika in i ålgräsets genetiska verktygslåda.

Forskarteamet har hittat 20 450 gener, ungefär samma antal som vi själva håller oss med. Genom att jämföra med besläktade landväxter kan man se vilka gener ålgräset gjort sig av med och vilka som är nya. Här är några exempel:
Landväxter andas via klyvöppningar, som är mikroskopiska luckor i bladen, reglerade av en hel bunt gener. Dem har ålgräset gjort sig av med.
Landväxter behöver mekanismer för att skydda sig mot solens ultravioletta strålning. Dem har ålgräset också avstått ifrån, eftersom vattnet ger tillräckligt skydd. Å andra sidan har ålgräset fått skaffa sig mer ljuskänsliga fotoreceptorer för att kunna utnyttja det klena ljuset på havsbottnen.
Landväxter har utvecklat en avancerad kemisk arsenal för att skydda sig mot insekter. Det behövs inte i havet, så ålgräset har skippat motsvarande gener.
En rejäl ombyggnad har skett av cellväggarna. Alger är anpassade till havets sälta, samtidigt som de hämtar näring direkt ur havsvattnet. Deras cellväggar är byggda av proteiner som innehåller svavel, i form av sulfat. Det är svavlet som skapar den skarpa doften från strändernas tångvallar.
Landväxterna har en helt annan struktur i sina cellväggar. Eftersom det är ont om svavel på land har de avstått från sulfaterna. Men ålgräset har lyckats återskapa salttåliga cellväggar, byggda med sulfat, en märklig prestation.

Forskarna har gjort en annan intressant upptäckt. Det tycks som om ålgräset någon gång för länge sen råkat ut för ett biologiskt olyckshändelse. En planta har av misstag råkat kopiera sin arvsmassa två gånger, så att dess ättlingar fått dubbel uppsättning gener.
Det här är ett inte helt ovanligt fenomen, som evolutionen kan dra nytta av. Plötsligt finns en massa gener som inte behövs. Det betyder att de kan användas till något nytt. Växten har fått en extra genetisk resurs. Om allt går väl kan den omformas till nya funktioner.
Forskarteamet har försökt räkna ut när den här dubbleringen skett. Det går inte att ange exakt, men den mest sannolika siffran är 67 miljoner år sen.
Sextiosju miljoner år sen! Det var när dinosaurierna dog ut. Jorden träffades av en lösdrivande asteroid som vållade enorm förödelse och massdöd bland växter och djur.
Livet på jorden hämtade sig långsamt efter katastrofen. I det kaos som uppstått fanns alla möjligheter för företagsamma växter och djur att breda ut sig och skaffa nytt livsrum. Kanske var ålgräset en av vinnarna. Den stora smällen som slog ut skräcködlorna kan ha blivit lyftet för gräset som återvänt till havet. Vilken tanke!




29
JANUARI Väderbus natten lång. Knappt fyra grader i gryningen, hårdför blåst från sydväst, massivt grå himmel. Havet på +21 centimeter. SMHI varnar för högvatten ( > 80 centimeter) under eftermiddagen.

Ingen inspirerande morgon, men möter en ensam gravand. I december hade vi en liten tropp om fem gravänder i reservatet. De försvann klokt nog när det blev kallt, men de lär återvända nu.
Minst lika intressant är den här hägern, som verkar vara ute på en inspektionsrunda. Var kan den ha hållit till? Hägrar övervintrar gärna i Halland, men har av förståeliga skäl problem med is och snö:

hägern
Ardea cinerea

Lite färg för ögat bland alla gråskalor. Den här burken kommer från Spanien och har innehållit florsocker, onekligen en raritet på våra stränder. Den är tillverkad av bondekooperativet Sociedad Cooperativa General Agropecuaria ACOR, med den skönt klingande adressen Paseo de Isabel La Católica nº 1, Valladolid:

azucar glace
Azúcar glacé

Havet når +62 centimeter klockan 18, men vänder sen nedåt igen.






30
JANUARI Fyra grader, sydvästen lätt nedskruvad, dystert skurbenägen himmel. Havet uppåt igen, nu på +72 centimeter.

Dagens möte är en död skarv, beständigt spolad av dyningarna i vattenbrynet:

dödskarv
Phalacrocorax carbo

Den är ganska tilltufsad av vindarna, med huvudet en smula uppsvällt. Mest slående är den kraftigt smörgula färgen i ansiktet:

gulskarrv
Skarvgult

Häromåret skrev jag en liten essä om skarvarna till Hallandsornitologernas årsskrift. Jag glömde att lägga ut den på utteros.se, men nu har jag gjort det, i
läshörnan.





31
JANUARI Kattegatts yttemperatur är just nu tre-fyra grader. Med den ihärdiga blåsten från sydväst får vi strandbor leva med samma tre-fyra grader, dygnet runt. En del oförsynta skurar ramlar in från havet, däremellan blåaktig himmel. Havet på +38 centimeter.

Alltid när jag går bort till Törlan skrämmer jag upp en skarv, som tycks ha specialiserat sig på att fånga ädelfisk i åmynningen. Jag oroades igår för att det var hon som låg död på stranden. Men här är hon igen, oskarp tyvärr, men i siluett mot den pastellkritade gryningshimlen:

skarvlyft
Soluppgång

Mera zoologi. En krabba bland rödalgerna, iförd utsökta färgskalor:

krabbfärger
Carcinus maenas

Därmed är det dags att förpassa januari 2016 till historiens sophög, som det heter. Månaden slutar med en falsk solnedgång. Den här bilden är tagen 17 minuter efter den riktiga solnedgången. Det är redan halvmörkt. Hela himlen är täckt av bastanta moln, utom en glipa just där solen försvann. Det är mycket effektfullt. Solen befinner sig under horisonten men belyser molnen över Jylland med full styrka:

16.50
Klockan 16.53