Juli 2016

besksöta
Solanum dulcamara

De hör till julis fägring. Blommorna är förvillande lika potatisens, de gröna bären blir under sommarens lopp lysande tomatröda. Det är en besksöta, en lite originell svensk klängväxt, enligt Hallands flora ”vanlig på kustslätten”. Den tillhör det rikformiga och matnyttiga släktet Solanum, och är därmed faktiskt nära anförvant till potatis och tomater, trots att de kommer från Sydamerika.
Besksötan på bilden växer lustigt nog inne i min vresroshäck, i fullt samförstånd den där rådande skuggan. Vresrosorna härstammar från Alaska, men inplanterades och förvildades i Europa nån gång på 1800-talet. Min frodiga häck är, i all sin vegetativa yvighet, en mångkulturell mötesplats.
Besksötan är fullbeväpnad med kemiska stridsmedel, framför allt solanin, samma ämne som gör gröna potatisar giftiga. Ät inte bären - de kan, varnar Statens veterinärmedicinska anstalt, framkalla ”
diarré, upphetsning, ökad salivering, utvidgade pupiller, stapplighet, muskeldarrningar, fall, haemolys, snabb puls, hjärtstillestånd, andnöd, dödsfall”.
Men hur i all världen har besksötan hamnat i häcken? Svaret är fåglar. Häcken är en livligt frekventerad konferenslokal för fåglar. Och fåglar är immuna mot besksötans gifter. De äter de läckert röda bären, vars frön, likt tomaternas, passerar ograverade genom alla tarmar. Sen gör de vad de gör i häcken.




1
JULI Ösregn. Det börjar vid fyratiden, och slutar abrupt vid halv sju. Det har då kommit 27 millimeter, men mer är på väg, omformaterat till skurar. Vadar ut i reservatet ändå. Fjorton grader, en lätt ostvind som vrider mot sydväst och tilltar. Havet på +17 centimeter.

Blåstången har för dagen anlagt en lysande rödbrun nyans, i välgörande kontrast mot den regngråa morgonen:

tegeltång-01
Rödbruntång - ett

Det är genetiskt betingat - blåstångens släkting sågtången har hittat samma kulör:

tegeltång-02
Rödbruntång - två

Friska vindar: kitesurfare i reservatet. Som vanligt är nybörjarna värst. Här är en gosse som blåst in i reservatet och sen använder eftermiddagen åt att försöka surfa söderut igen, mot vinden. Brädan håller han i handen:

fel håll
Enkelriktat

Ytterligare 5 millimeter regn under dagen. Summan för 1 juli blir därmed 32 millimeter.






2 JULI Väderbus. Regn och blåst från sydväst. Sjutton grader, havet på +24 centimeter. Höstkänsla, faktiskt.

Nå, här är i alla fall ett sommarmysterium. Jag flanerade förbi den här tingesten och noterade den som en lösryckt bit gul blåstång, men några steg bort vände jag - det var något som inte stämde. Det är en insekt, en dränkt fjäril. Jag ska inte ens försöka mig på någon som helst taxonomisk precisering, som ändå inte skulle förklara hur den hamnat i havet:

fjärilen
Fel biotop

Frampå dan ett hejdlöst surfande i reservatet.

Sent om aftonen en praktfull regnoptik i öster:

dubbelbåge
Dubbelbåge

Lördagsdygnets moln har förärat oss tio millimeter regn.






3
JULI Barsk blåst från sydväst, 14 grader, cumulusmoln som ger sporadiska skurar men sol däremellan. Havet på +26 centimeter.

Upptäcker ett strandmönster jag aldrig sett förut. Vågor väller in över revlarna och ritar grova bågar i sanden, märkvärdigt stabila i vattenbrynets turbulens. De är av decimeterformat och måste formas av en annan mekanism än de vanliga räfflorna:

romerska bågar
Vågspel

Blir av dunkla skäl lätt lyrisk över en nyinfluten flaska Pernod från Paris. Ungdomsminnen:

Pernos Ricard
”Kryddig smak med viss sötma och tydlig karaktär av stjärnanis...”

Den här uppfordrande handsken ligger på den kommunala stranden, händelsevis exakt vid den skiljelinje som alltför många surfare struntar i, mellan kitezonen i söder och badsektorn i norr.

kalla handen
Stopp!

Så här ser det ut idag. Ett svårräknat antal surfare roar sig inne i naturreservatet, timme efter timme, ända upp till Sälarevet:

surferiet
Rörligt friluftsliv







4 JULI Måndagsväder. Blåsten står på sig, idag västlig. Tretton trista grader i gryningen, himlen nedtyngd av grova, gråa moln som under natten gett två millimeter, och som ser ut att ruva på mer:

grågrovt
Högsommar

Havet på +18 centimeter. På stränderna härvor av alger och ålgräs, höljda i gult skum. Också en och annan krabba. De tycks mig ovanligt talrika i år:

rödkrabba
Krabbsommar






5 JULI Fjorton grader, vinden något dämpad. Mycket moln, men på flera nivåer, vilket gör himlen tredimensionell och växlingsrik:

3D-moln
Uppehållsmoln

Havet på +3 centimeter. Det har därmed retirerat en bit efter blåsten, och lämnat kvar horder av anonyma maneter. Också stråk och strängar av skum, befolkade av minimala insekter:

tvåvingat
Flugskumt






6
JULI Duggregn hela natten, med morgonsumman tre millimeter. Tolv grader i gryningen, en sträv nordan, mörka moln med mera dugg. Havet på +5 centimeter.

Tusentals döda maneter på stränderna. Alla är öronmaneter, fast de flesta mist sin identitet och bara består av en gelèaktig, genomskinlig ektoplasma:

döva öron
Döva öron

Mätaren stannar på 5,5 millimeter. Sen strålande sol och friskusvindar.





7
JULI Blåsigt, blåsigt. Tretton grader i ottan, spridda strömoln på en ljusblå himmel. Havet på +1 centimeter.

En del vadare nu, på väg söderut. Några magnifikt tegelröda myrspovar, tyvärr mycket skygga - kommer inte närmre än så här:

myrrött-02
Limosa lapponica






8 JULI Femton morgongrader, grova, osorterade moln, västvinden nedskruvad från hård till frisk. Havet på -3 centimeter.

En påse sopor har gått på grund i reservatet. Rimligtvis kommer den från någon fritidsbåt, även om åtminstone jag har svårt att begripa hur i all världen folk kan få för sig att slänga sitt hushållsavfall i havet:

7-21
Alla dagar 7 - 21

Hittar enstaka exemplar av sargassotång, men inte i de mängder som förra sommaren. Skrev om denna japanska invasionsart den 5 maj och 29 juni 2015:

sargassum
Sargassum muticum

Det är dags för den årliga hundutställningen i Tvååker, där över 7000 hundar väntas visa upp sig. Hur många av dem som är inhysta på Björkängs camping vet jag inte, men det är en hel del.
På den kommunala badstranden utanför campingen råder hundförbud hela sommaren, fast skyltarna numera är bortplockade. Vi brukar få se ett urval lössläppta utställningshundar i reservatet. Hundägarna promenerar dit utan att veta att det är ett naturreservat, eftersom det fortfarande inte finns någon vettig skyltning vid gränsen mot badstranden.
Hallands Kennelklubb, som arrangerar utställningen, har tyvärr den här inspirerande bilden i topp
på sin hemsida:

bad_960
Hundinvasion

Gluttsnäppor på Sälarevet.







9 JULI Tjock dimma i morgonväkten, men blå himmel rakt upp. Tolv grader, en timid västvind, havet på +3 centimeter. Solen börjar brotta ned dimman framåt halv sex:

05.20
Klockan 05.20

Avliden säl på stranden, den första i år. Det är en unge, vid pass en meter lång. Den har uppenbarligen varit död länge:

säldöd
Sällik - ett

Vet inte om det finns några havsörnar i landskapet just nu. Vi får se. Sälen ligger i en strandzon där havet det senaste halvåret byggt upp en hög vall av sand, som skymmer sikten från landsidan.

från norr
Sällik - två

En lite bisarr manetansamling, med en enda blå brännmanet inklämd bland öronmaneterna:

en blå
Blå mellan öronen






10
JULI Regn på väg med tunga, trasiga moln. Bittida dock en solglipa i öster, här fond bakom Cirkus Olympia, som gör sitt årliga besök i Björkäng:

olympia
En kamel från Drängsered

Femton grader, vind från sydväst, havet på +2 centimeter. Gårdagens döda säl bortforslad med traktor. Jag känner inte omständigheterna, men ser hjulspåren:

traktorn
Inga havsörnar här

Soporna från i fredags ligger däremot kvar, ilandfösta av en högvattentopp. Jag bär bort påsen och dumpar den på den kommunala badstranden:

soporna
Semesterskräp

Kvart över sex börjar det regna.

Dagens samlade väta: 4,5 millimeter.




11
JULI Åtta millimeter under natten. I dagbräckningen 17 grader, med skurstinna moln och en sydvästvind i kategorin frisk. Havet på +12 centimeter.

Blåsandet har sköljt in en brokig samling blötlagda kuriositeter bland strandkantens alger. Här en röd fiskerivimpel med en dosa tuggtobak:

vimpeln
Vimpeltobak

En orange plasttross med en portion grön havssallad:

trossen
Salladstross

En gul lök på en bädd av visset ålgräs:

löken
Gräslök

Småflockar småvadare svirrar runt. Mest kärrsnäppor.






12
JULI Aprilväder. Sexton grader, turbulensvindar från sydväst, grovt grå himmel som emellanåt bryter ut i ett småsint duggregn. Havet på +23 centimeter.

Svärmar av röda brännmaneter på väg in från Kattegatt, sargade och sönderfläkta av vågorna. Jag gissar att de mist sitt sting, men avstår från att testa:

rödingar
Bränningsmaneter

Hittar en präktig sepiaplatta, drygt två decimeter lång:

schulp
Bläckfiskflytväst

Eftersom den inte ligger i reservatet tar jag hem den, skär ut en flisa med ett rakblad och lägger den under luppen (där den händelsevis blir sepiafärgad). Ett högst amatörmässigt projekt, men man ser kalkplattans indelning i våningar och smala kammare:

sepian
Bläckfiskens insidor






13 JULI Oförtrutet blåser blåsten. Fjorton grader vid dagens början, spridda cumulusmoln, havet på +25 centimeter.

Vid den nivån står stora delar av reservatet under vatten. Vid dess södra ände huserar två hysteriskt larmande strandskator. Jag vet att de häckat nånstans i grannskapet, men i dag står för första gången tre lätt tafatta ungar ute på en revel, en munter sommarsyn:

strandfamilj
Vård och fostran

Också en ensam kustpipare i morgonsolen:

kustpippi
Kustpippi

Dagens hittegods är en påse som innehållit pommes frites. Dess ursprung är holländska Oerlemans, men den har sålts via matgrossisten 4Corners i Dubai, förmodligen till ett fartyg, som sen transporterat den till Kattegatt, där den tömts och slängts eller blåst i sjön:

fries
Berest potatispåse







14
JULI Fjorton grader, sydvästvinden uthärdlig i dag, säckiga moln hopfösta i skyn. Havet på +19 centimeter.

Vadartider. Här två hungriga kärrsnäppor:

snäppar
Calidris alpina

En plastlåda har gått i kvav i reservatet, synbarligen efter en lång och äventyrlig seglats till havs:

crysta lyx
För idisslare

Lådan sitter hårt fastcementerad i sanden, men jag tolkar påskriften till CRYSTA LYX. Google ger besked:
”Crystalyx Hig-Mag är ett näringstillskott som fungerar som en ”grovfoderbooster” så djuren äter mer grovfoder (hemma- producerat). Tillgången på socker i små mängder ofta, ökar mikrobmassan i vommen vilket gör att djuren kan öka konsumtionen och smälta fodret bättre. Produkten innehåller kokad melass och ges till sinkor året om samt till mjölkkor och digivande kor vid extra behov av magnesium. High-Mag har en lättillgänglig magnesiumkälla som minskar risken för beteskramp och kalvningsförlamning.”
Så nu vet vi det.





15
JULI Blir under natten mobbad av mygg, vars attacker möjliggörs av att den långvariga västvinden nu är avblåst. Tretton grader i morgonens stillhet, de trasiga cumulusvolmarna utbytta mot mörka flak, sjok och skivor. Mellan sex och halv sju ser det så här besynnerlig ut, som om en ärkeängel hällt tusch över halva himlen:

ost
Mot nordost

sydväst
Mot söder

Det verkar vara ett skuggfenomen, men satellitbilderna är ännu mer förbryllande. Där ligger en bred bård av blått bläck med ena kanten rätt över Utteros:

5788647580fdf

Havet på +15 centimeter. Strandens vrakgods inskränker sig till en morot och två palsternackor. Här är den ena av de sistnämnda:

p-nackan
Pastinaca sativa




16
JULI Blåsigt igen, nu västerifrån. Fjorton grader, himlen åter brutaliserad av bryska moln, med bara sporadiska solgenombrott:

molnen
Kattegattsommar

Havet på +12 centimeter. Inga andra strandpresenter än en tom glasburk:

burken
Sylten är slut!

Hallands Nyheter har en artikel i dag om det problematiska badvattnet i Björkäng:

dåligt
Dåligt

En del väta under dagen. Summa två millimeter.





17 JULI Blåsigt, fjorton grader, himlen full av mulliga moln. Havet på +26 centimeter. Inte mycket strand att flanera på, men här är i alla fall en krabbkamrat:

krabb
Strandad krabba

Ute på en försvinnande revel provianterar ett litet men ädelt sällskap med en storspov, två myrspovar och en kustpipare. Försöker ta en gruppbild. Blir inte bättre än så här:

4-01
Vadarkvartett

Här är en variant som visar den slående storleksskillnaden mellan spovarna:

4-02
Spovduett

Men var är kaninerna?






18 JULI Fjorton grader, västvind som tilltar, moln som tätnar. Havet på +11 centimeter, lågt nog för mig att vada ut till platån innanför Sälrarevet. Där ligger sen flera dar en smörgul plasthistoria som jag gärna vill titta närmare på. Det är en dunk i tiolitersklassen, utan etikett, men fylld med något, förmodligen vatten. Den ligger stadigt i den grav som vågorna gröpt runt den:

utan namn
Namnlös och odödlig

På stränderna i övrigt en välvävd trasmatta av tång och alger. Här ett bladknippe rödsallat, även känt under det isländska namnet söl:

söl
Palmaria palmata






19 JULI Väderskifte under insegling. Femton morgongrader, västvinden mojnande, molnen glesnande. Havet på +8 centimeter.

En fyrkantig blå plasttunna har strandat i reservatet:

blåtumma-01
Ultramarint - ett

Den har vistats länge i havet, i någon gåtfull funktion. Gissar att den härstammar från fiskerisektorn. Den har en intressant insida, klädd med rankfotingar och diverse andra kamrater. Mitt i den här bilden ligger en sjöstjärna. Märkligt:

blåtunna-02
Ultramarint - två

Hundratals grågäss i reservatet under dagen.








20 JULI Väcks av gässen halv fem. De har övernattat i stora skaror i reservatet. I dagbräckningen ska de in på slätten och äta frukost, men de ställs inför ett logistiskt problem. När jag kliver ur sängen ser jag vad det är som bekymrar dem: dimma. Så här ser det ut från min altan, med fullmånen hängande över strandängen:

0437
Klockan 04.37

Dimman lyfter under morgontimmarna, men utan att lösas upp. Det är fjorton grader, med en klen västvind och havet på -4 centimeter, det lägsta på länge. En del nyanlänt lösgodis på stranden, som den här ålgräsbehängda trälådan. Det står ”Normandie” på sidan:

nrmandie
Grönsakslåda

Här en synnerligen väderbiten burk, på vars algklädda etikett jag kan urskilja orden ”Acrylic” och ”Adhesive”:

acryl
Klisterburk

Morgonens färgglädjare är den här rödgröna härvan, som ligger ute vid Sälarevet:

knytkalas
Knytkalas

På Sälarevet femtio skarvar, tio myrspovar, sex silvertärnor och två kustpipare.







21 JULI Det finns människor som ogillar värmeböljor. Jag är en sån. Men torsdagen startar i storartad skönhet. Sexton grader, noll vindar, enstaka cirrusmoln. Havet på -5 centimeter. Här är Sälarevet i målerisk morgonfägring, innan badfolket skrämt bort skarvarna:

skarvstet
Morgonfrid

När jag spejar över havet ser jag nåt som plaskar långt ute i vattnet. Det är en fiskgjuse. Den har dykt på halvdjupt vatten och kämpar med vingarna för att komma upp med fångsten. Väl i luften flyger den in över slätten, mobbad av en ilsken mås. Nånstans uppe i Åkullaskogarna finns ett gjusebo med en hungrig unge eller två. Det är långt dit, men fisken är fet. Det här är inte mycket till bild, men man ser att gjusen har sitt byte i klorna:

juligjuse
Juligjusen





22 JULI Högsommarmorgon. Högtrycksmorgon.Tretton grader, stiltje, soloseglande flakmoln. Havet på +1 centimeter.

Möter en ung kustpipare i morgonsolen. Ser ut att vara född i år:

ungpipare
Ungpipare

Strandade grönalger överlever i solen tack vare tidvattnet:

gröntjorv
Grönt trassel

En tjorvig röd näthärva lyser sen flera dar på stranden:

rödingnät
Rött trassel






23
JULI Femton grader, havet spegelblankt, blå moln glider in under morgontimmarna.

speglat
Havshimmel

Havet på -1 centimeter. Jag är förundrad över den distinkta och nästan rätlinjiga vall vi fått utanför Smedsgård. Den är ny för i år. Om jag minns rätt bildades den nån gång i vintras, och har byggts på efter hand. Nivåskillnaden mellan vallens plana ovansida och stranden strax utanför är nu uppåt en meter.
Kusten lever sitt eget liv. Den bearbetas året om av det turbulenta, oförutsägbara havet. Ibland lyckas vattnets otämjda krafter åstadkomma sinnrika och märkvärdigt välavvägda byggnadsverk och konstruktioner, som vår nya sandkaj. Jag antar att den kan spolieras i första bästa höststorm:

planerat
Planlagt

Här är mera ingenjörskonst:

strandslott
Strandborg








24 JULI Sexton grader gryningen, helstiltje, halvhöga moln som löses upp i linser över kustbandet:

altocumulua
Altocumulus

Havet på -5 centimeter. Sudare, även kallad snärjtång, har vi gott om på stränderna. Det är en brunalg och har förstås inga rötter, men däremot en liten skiva varmed den sitter fast på någon sten. Enstaka gånger följer fästskivan med upp på stranden. Men här har nåt annat hänt:

chorda filum
Chorda filum

Det är ett gäng blåmussellarver som bokstavligen fastnat för sudaresträngarna, och bildat en liten opportunistisk koloni. Händelsevis är det så här det går till när man odlar musslor. Man hänger ned ett rep eller band i havet på ett lämpligt ställe. Nån gång på försommaren kommer larverna och slår sig ned, enligt principen går-det-så-går-det:

musselkoloni
Stuvade musslor






25
JULI Värmevågens sista dag, enligt meteorologin. En behagligt frisk och fuktig morgon, bara tolv grader varm, med dagg på cykelsadeln och rosa dis längs horisonten. En försiktig sydostvind, inga moln, havet på -7 centimeter.

Vattenståndet har pendlat runt medelnivån hela juli, med följd att stranden inte hunnit torka ut, som den gjorde i juni. Det syns på platån innanför Sälarevet, som är grön av glada alger:

grönland
Grönland

Vår vanliga strandkrabba kallas ”European green crab” i Amerika, där den ses som en fientligt sinnad invasionsart. Synbarligen behöver den inte alls vara grön:

solkrabba
Green crab








26
JULI En miniregn har fallit i den milda natten. I gryningen 20 grader varmt, med osorterade moln och en inte helt frisk sydvästvind. Havet på +3 centimeter. Möter en mindre skvadron kanadagäss på stranden, som omväxling mot alla grågässen:

kanadensarna
Branta canadensis

Som alltid så här års har vi ett litet men växande antal skrattmåsungar i söndra änden av lagunen. Var de är födda vet jag inte, men möjligtvis häckar några skrattmåsar inne i vassen vid bäcken som bildar gräns mot campingen:

skrattunge
Chroicocephalus ridibundus

Också ladusvalornas ungar har just börjat sina testflygningar. Några slår sig ned på mitt bredband, vilket jag inte har något emot. Jag kan sitta framför datorn och fotografera dem genom fönstret, som här när en av dem får en portion snabbmat :

svalfrukost
Hirundo rustica

Vi behöver regn. Hittills i juli har vi fått 71 millimeter, varav mer än hälften föll under månadens två första dygn. Långtidsprognosen ser i och för sig lovande ut, men den kan man tyvärr inte lita på.






27
JULI Elva grader, en svagsint sydostvind, klar gryning men moln på väg in från Kattegatt, anförda av en lustig låda:

molnladan
Molnpaket på gång

Havet på +3 centimeter. Fler kråkor än vadare i dag:

vadarkråka
Vadarkråka

Vi befinner oss i renfanornas givmilda högsommartid. De växer lite överallt i landskapet, men frodigast där de göds av algerna från i höstas, som här på stora reveln:

fangult
Tanacetum vulgare







28
JULI Prick tre börjar det regna. Får rusa upp och stänga fönster. I gryningen visar mätaren 8,5 millimeter, termometern 18 grader. Det blåser från väster, opålitliga moln smyger över himlen, havet uppe på +15 centimeter.

Stranden lite stökig av hopträngda alger. Hittar flera hjärtmusslor med den längtansfulla himmelsblå kulör som jag inte begriper hur de lyckas åstadkomma:

blåmussla
Blåmussla

En tvåmeters knäckt stolpe, av telefonmodell, har hamnat i reservatet. Den syns redan på bilden med kanadagässen i tisdags:

stolpen
Stolpe in

Och ur sjögräshärvorna stirrar två tomma ögon:

polycarbonate
Polykarbonat







29
JULI Tio grader, en slö vind från sydost, cumulusmoln över Kattegatt, cirrusslöjor över land. Havet på +11 centimeter. Här är det vattenrika reservatet sett från söder:

05.34
Klockan 05.34

Hör ett underligt gnisslande läte inifrån stranden. För sent upptäcker jag att det är en ung kentsk tärna, åtföljd av vad som troligen är bägge föräldrarna. De ser mig först och ger sig av. Här är de två äldre tärnorna:

kentarna
Thalasseus sandvicensis

Kentska tärnor drar inte sällan förbi längs kusten, alltid en bit ut från land. Man ser dem dels i april, när de är nyanlända, dels på högsommaren när de är ute och lär ungarna fiska. De häckar närmast på Getterön. Det här är första gången jag sett kentska tärnor landa i reservatet. De är havsfåglar, intensiva och energiska som alla tärnor. Här är ungen, som blev lite efter när jag skrämde upp familjen:

ungtärnan
Född i år

Hallands Nyheter har en artikel i dagens tidning om Kattegattledens ”bedrövliga sträcka”. Den är skriven av Håkan Bergström, tidningens överlägset mest rutinerade reporter. Han har intervjuat några av de markägare som ifrågasätter placeringen öster om landsvägen. Något besked från Trafikverket om när vår etapp kan bli klar har han inte fått. Tipset lyder tyvärr så här: Tidigast 2018, troligen 2019.”

Åskväder kvällsvis ger 5,5 millimeter.





30
JULI Nitton grader, vind från västnordväst, spridda moln. Havet på +21 centimeter.

Här kommer en bukett nya undervattensbilder från Sälarevet, tagna av min son Fabian. Det är sannerligen en förbluffande värld, med en helt annan lyster och livskraft än vad vi ser uppe i den torra luften:

underytan-01
Vattenriket - ett

underytan-02
Vattenriket - två

underytan-03
Vattenriket - tre






31
JULI Femton grader, småblåst från väster, bomullshimmel:

tussar
Sommartussar

Havet på +21 centimeter. Stranden belamrad med marint avskräde, väl värt att titta närmre på. Mest slående är ålgräset, det som oriktigt men rätt passande kallas bandtång. Många av banden som sköljts upp i sommar är nu, av någon anledning, helt vita, och ser ut som plast. Bisarrt nog har andra blivit alldeles svarta. Skillnaden beror gissningsvis på om banden vissnat i torrt eller fuktigt skick.
Markant i skräpvallarna är också den enorma mängden uttjänta fjädrar: det är ruggningstid:

härvor
Sommarhärvor

En skur efter middagen ger sex millimeter. Detta var månadens sista regn. Därmed hamnar juli på 85 millimeter. Julisnittet sen jag flyttade hit 1997 ligger på 77 millimeter, så årets siffra är hyfsad, men den kompenserar inte det underskott vi haft hittills i år.