September 2017

under ytan
Under ytan

Havet har blivit fattigare. Artrikedomen i Västerhavet har mer än halverats på mindre än hundra år. Ett lag marinbiologer har kartlagt djurlivet i Skagerrak och Kattegatt, och sen jämfört med inventeringar som gjordes på 1920- och 30-talet. Resultatet är beklämmande.
Leonard Jägerskiöld hör till de stora svenska biologerna. Han var född i Finland 1867, men kom tidigt till Sverige, utbildade sig till zoolog, och blev med tiden chef för Naturhistoriska muséet i Göteborg.
Under elva somrar, mellan 1922 och 1939, seglade Leonard Jägerskiöld och ett gäng medarbetare omkring i Västerhavet med trålar, bottenhuggare och håvar, för att plocka upp smådjur, större än sådär en millimeter, ur havets djup. De hann besöka över femhundra lokaler och samlade in tusentals marina djur. Av de bevarade protokollen framgår att de flera gånger låg utanför Utteros, om än ganska långt från kusten.
Jägerskiölds exklusiva samling smådjur är inte bara vederbörligen katalogiserad. Alla djuren finns kvar, konserverade i etanol, på muséet i Göteborg.
En internationell grupp marinbiologer, ledda av göteborgaren Matthias Obst, har under fem års tid gjort om Jägerskiölds provtagningar, med så långt möjligt samma metoder. Resultatet, som redovisades i somras i en snustorr
akademisk fackartikel, ger en bister bild av havets utarmning:
Jägerskiöld och hans manskap hittade 607 arter
Obsts gäng har hittat 254 arter.
Det är, som man kan vänta sig, de smådjur som var sällsynta på Jägerskiölds tid som nu är borta. De har fallit offer för övergödning, bottentrålning, industriutsläpp, utfiskning, oljeläckage, klimatuppvärmning…
Så ser det ut. När mänskligheten blir rikare blir havet fattigare.




1 SEPTEMBER
Fjorton grader, frisk nordvästvind, lättsamma moln på en i gryningen lysande himmel. Den här bilden är tagen mot öster, en halvtimme före soluppgången:

05.45
Klockan 05.45

Havet på +19 centimeter. Lite grönsaker bland alla rödalgerna:

grönt-01
Rödgrön röra - ett

grönt-02
Rödgrön röra - två

En del småvadare flänger runt, men inga stora flockar.

Två havsörnar anfaller gåsmassorna vid 14.30. Ingen jaktlycka, dock, men de sätter sig tätt ihop på Sälarevet. Det här paret, med honan påfallande mycket större än hannen, har vi sett förut. Min gissning är att detta är Varbergsörnarna, som jag skrev om den 1 juni. Bilden är tyvärr usel, men synen omisskännlig:

örnsätet
Honan till vänster





2 SEPTEMBER Åtta grader, nästan stilla, grova moln. Havet på +14 centimeter.

De senaste höstarna har enstaka strandskator stannat kvar när släktingarna flyttat söderut. Så ock i år:

kvarskata
Haematopus ostralegus

Hittar en skock sandlöpare, som ovanligt nog går och pickar plockgodis i tångvallarna. De är inte skygga, men svåra att upptäcka:

alba-01
Matrast

Detta är ungfåglar, födda på de högarktiska tundrorna för bara några veckor sen. De har ingen vuxen med som reseledare. Att de på sin första flytt mot södern mellanlandar i Utteros är ett litet mirakel, men ingen slump. På något sätt är deras smak för låga tidvattenstränder inkodad generna, fast hur det går till är det ingen som vet:

alba-04
Calidris alba

Havsörn på eftermiddagen.






3 SEPTEMBER Nio grader, höga, glesa moln, stiltje. Havet som nyputsat silver, dess nivå +7 centimeter.

Det ligger höga cumulusmoln över Anholt, som en rad isberg längs horisonten. Samtidigt driver gråa slöjor in från söder. Solen går denna morgon upp klockan 06.17. Strax dessförinnan ser det ut så här:

06.01
Klockan 06.01

Här kommer solen. Dess strålar löper nästan parallellt med jordytan och färgas därför röda av atmosfärens stoft och damm. De gråa slöjorna skymmer det mesta av isbergen:

06.29
Klockan 06.29

Solen är uppe. Isbergen, som växt på höjden, lyser vita. Slöjorna drar sig undan:

07.01
Klockan 07.01

Under hela det här förloppet kommer det blixtar ur molnens bas. Det ligger ett litet oväder över Anholt. Så här ser det ut på DMIs radarkartor. Det gula betyder regn, de blåa trianglarna är åsknedslag:

59ab852bbb1cb


Möter en tropp unga strandpipare, åtföljda av enstaka kärrsnäppor. De äter inte. De badar:

morgondopp
Vadarbad - ett

Här en närbild:

vadarbad
Vadarbad - två

Havsörn på Sälarevet vid nio.





4 SEPTEMBER
Tolv grader, lätt nordvästvind, himlen full av blyfärgade moln:

molnmorgon
Blygryning

Havet på +10 centimeter. Smyger iväg på stora revelns insida för att speja på gässen. Upptäcker vit gås bland kanadensarna:

albin-03
Avvikare - ett

Minns att jag den 11 januari råkade fotografera en kanadagås med vita vingar, men den här är totalvit. Kan vara en tamgås på rymmen, men den anser uppenbarligen själv att det är bland kanadagässen den hör hemma.:

albin-01
Avvikare - två

Kuriöst nog simmar där också en vitkindad kanadagås. Förmodligen snarare en genetisk defekt än korsning:

kanadavitt
Avvikare - tre

Fortfarande gott om gluttsnäppor i lagunen:

glutt
Tringa nebularia

Havsörnarna på Sälarevet vid halv tolv. Gör nåt slags jaktrunda. När kalabaliken lagt sig står de och äter på nåt på en revel norr om Uttran.





5 SEPTEMBER Tretton grader, vinden nominellt ostlig, i verkligheten noll. En blygrå balk över horisonten, som legat där i över ett dygn nu:

balken
Havsdimma

Inte mycket vadare, men här är en ensam myrspov, och, bakom den, en lika ensam sandlöpare:

löparspov
Myrlöpare

Maneterna har haft en dålig sommar, framför allt öronmaneterna. Här en ensamkommande brännmanet i vattenbrynet, vajande sina slöjor av rosa tyll:

rosa manet
Slöjdans







6 SEPTEMBER Dunkelmulen morgon. Väntar förgäves på att solen ska gå upp. Femton grader, lättvind från sydost, havet på -1 centimeter.

Strandens många trutar har lämnar uttrycksfulla hieroglyfer i sanden:

truttecken
Trutropstecken

Och här en glåmig onsdagsmanet, med samma färg som himlen:

molnmaneten
Molnets broder

Sen faller ett saktmodigt regn.

Saktmodigt, ja, men envetet. Fram till klockan nitton kommer det 22 millimeter. Och detta är bara preludiet. Enligt prognoserna ska det fortsätta att regna, utan avbrott, till åtminstone den 15 september.





7 SEPTEMBER Regnet tillfälligt nedskruvat till dugg; tre millimeter under natten. Elva grader i morgonväkten, svag nordostvind, mörker. Havet på +17 centimeter, trots frånlandsvinden. En urvattnad rosa rand över Tvååker signalerar att solen trots allt går upp nånstans:

rosat
Klockan 06.32

Megalarm strax före sju. Örn, gissar jag, men ser den först långt senare, parkerad på högsta stenen på Sälarevet:

larmet
Masslyft

Blir lite förvånad när jag hittar en ensam, gul svamp i strandgräset, och ännu mer när jag får upp bilden på datorn och ser att där sitter en mykolog på hatten:

svampen
Flugsvamp








8 SEPTEMBER Tre millimeter under natten. Elva grader i gryningen, vind från sydost, låga moln i ett slags nybrutalistisk balett över Kattegatt:

balett-02
Balett - ett

balettt-01
Balett - två

Havet på +1 centimeter. Spridda vadare på stränderna, svåra att skåda i det dunkla ljuset. Detta får jag till unga kustpipare, fast jag kan inte garantera att det inte är ljungpipare:

pipare
Pluvialis

Sen regn: 13 millimeter under dagen.







9 SEPTEMBER
Fem millimeter under natten, mer under morgontimmarna. Tretton grader, sydostlig vind, havet på +23 centimeter.

Går en strandsväng i ösregnet och gläds åt detta oväntade möte mellan en kvist knöltång och en marin tågstump:

knöltången
Ascophyllum nodosum

Också detta - en golfboll på havets botten:

bottenbollen
Det ultimata vattenhindret

Ser en hel del vadare, men kikaren obrukbar i regnet. Tung skottlossning bortifrån Lynga.

När regnet upphör vid tiotiden har de kommit elva millimeter, ovanpå nattens fem. Sen en någorlunda ljus och stillsam septemberdag. På kvällen mera regn: sex millimeter fram till klockan 20, dock med en smula sol:

kvällsol
Klockan 19.24






10 SEPTEMBER Tretton grader, en småvass sydvästvind, på himlen höga bomullsmoln, stilfullt bestrålade av morgonsolen:

molnen
Molnuppgång

Säl på stranden, död sen länge. Den ligger strax söder om reservatet, i en zon som var översvämmad igår. Den har, liksom sälen den 14 augusti, skallbenet blottat, hur nu det gått till:

säl-02
Höstkadaver - ett

Också en störtad trut:

truten
Höstkadaver - två

Mycket vadare, här en trött kvartett om två kustpipare och två kärrsnäppor:

vadarna
Rast, vila





11 SEPTEMBER Fjorton grader, hård blåst från söder, mörkmulet men med hoppets strimma bortom skogarna:

ljuset
Östern är röd

Havet på +18 centimeter. Möter en sjöstjärna i vattenbrynet, den första i år, faktiskt:

femarmad

Asterias rubens

En rödlysande klase rönnbär har landat efter en sjöresa:

rönnbären
Sorbus aucuparia






12 SEPTEMBER Höst. Femton grader, hård blåst från sydsydväst, aggressiva moln slungar vässade skurar mot kusten. Dock en vacker morgon, med rikt färgregister i soluppgången:

tvåfärgat
Klockan 06.33

Havet på +32 centimeter, vattnet gult av upprörd sand:

gult hav
Gula havet

Två döda trutar. Det har varit många i år. Fågelinfluensa? Den här stackaren nämnde jag redan i förrgår:

trut-02
Trutslut - ett

Den här har jag inte sett förut:

trut-01
Trutslut - två








13 SEPTEMBER Fjorton grader, blåsigt från sydsydväst, fräna skurar. Tre millimeter i mätaren under det senaste dygnet. Inget klassiskt septemberväder, men atmosfärens turbulens skapar snabbt skiftande visuella skådespel över Kattegatt. Här kommer en skur:

skur-01
Klockan 7.02

Samma formation sex minuter senare:

skur-02
Klockan 07.08

Havet på +27 centimeter. Dagens kadaver är en dränkt mink, prydligt inkrusterad i sanden:

sandminken
Neovison vison

Vad den dött av kan man inte veta:

närmink
Rovdjursgapet

Åtta millimeter under dagens lopp.





14 SEPTEMBER
En oväntat vacker morgon, stillsam och ljus. Elva grader, svag vind från nordnordväst. Havet på +29 centimeter, ett eko av nattens oväder i Sydsverige som vi i övrigt slapp undan:

västerhimmel
Västerljus

Ser en ensam kustsnäppa i en tångvall 20 meter bort. Smyger ditåt, men den viker undan. Jag försöker istället stå stilla som en strandstubbe. Det funkar. Snäppan vänder och kommer snällt trippande, med strandskum på tårna:

snäppan-01
Calidris canutus

Den har en lätt skada vid vänster vingknoge, men verkar vara fullt flygduglig. Som hos alla vadare är dräkten utsökt tecknad, i ett diskret mönster som på håll agerar kamouflage:

snäppan-02
Men varför kallas den Knut?

Två havsörnar ute på stranden klockan 16.





15 SEPTEMBER Väcks halv fem av åska, som sporadiskt fortgår under morgonen. Oro bland gässen som övernattat i enorma bataljoner utanför Smedsgård. Elva grader, nästan stilla, stridslystna moln drar fram över Kattegatt. Det har kommit 21 millimeter regn under natten. Mer är på gång, här signalerat av ett dubbelt regnbågeri:

07.13
Klockan 07.13

Havet på +35 centimeter. Hänförande skönhet över havshorisonten:

07.33
Klockan 07.33

Himlens perspektiv kan ibland vara förbryllande. Jorden är rund. Den här bilden är tagen en timme efter soluppgången. Genom en glugg i den låga, skuggade molnbanken ser man de mer avlägsna skyarna bada i ljus:

07.51
Klockan 07.51






16 SEPTEMBER. Fyra millimeter i nattens mörker. Nio grader i en klarnande gryning, med en oväsentlig vind från väster. Hade tänkt avstå från molnvandring i dag, men ändrar mig inför dessa morgonrosa hättor:

topparna
Klockan 06.44

Havet på +14 centimeter. Kan äntligen vada ut i reservatet efter veckans högvatten, som lämnat kvar en tät trasmatta av rödalger:

mattan
Algbylte

...plus en del krabater av den här sorten:

krabb
Krabbart






17 SEPTEMBER Höstmorgon. Nio grader, lätt dis, svag ostvind. Havet på +13 centimeter.

Lyckas smyga mig förbi gässen, som brett ut sig längs stranden i oräkneliga skockar. Här en bråkdel:

gåsparad
Gåsstrand

Jag har skrivit förut om den lilla kanal som finns i stora revelns södra ände, och som förbinder lagunen med havet, som en genväg eller reservutgång. Den fungerar bara vid mycket högt vatten. Vid dagens nivå är den en blindtarm, med stillastående vatten. Förbluffande nog har den ändå lyckats forma sig till en oklanderlig meander:

meandern
Mαίανδρος

Småfågelsträck i gryningen. Från Falsterbo rapporteras rejäla mängder sydflyttande gulärlor, trädpiplärkor och mindre korsnäbbar. Det är, som sagt, höst.





18 SEPTEMBER
Bara fyra grader i gryningen. Klar himmel, svag vind, marknära dimma:

nätet
Droppfångst

När solen stiger drar sig dimman ut till havs och antar en sinister mörklila färg:

dimman
Dimhav

Havet på +9 centimeter. Som alltid vid stilla väder ritar jäsande alger figurer i strandkanten:

jäsningen
Serpentin

Pilgrimsfalk, den första på länge (för min del), kommer jagande över stranden och lyckas skrämma upp en flock vitkindade gäss.





19 SEPTEMBER
Blåsigt, grått ch tråkigt. Tretton grader, västlig vind, grova moln. Havet på +17 centimeter.

Kommer hem från min gryningspromenad med 245 bilder i kameran, varav 244 helt miserabla. Morgonens tröst och glädje är den här sagolikt vackra sandlöparen:

sandlöp-01
Hösttröstöpare - ett

Den är väl värd en delförstoring. Det är en årsunge, med ovanligt kontrastrik dräkt:

sandlöp-02
Hösttröstlöpare - två






20 SEPTEMBER Kräftsäsongen är i gång. Den här bilden är tagen tio i fyra på onsdagsmorgonen. Det man ser är lanternorna på en flock fiskebåtar, nån mil ute i Kattegatt:

lyktraden
Nocturne

De ligger där från skymning till gryning, natt efter natt, med namn som Althea, Tristan, Wijkland, Signora, Glittfors… De flesta är från Läjet eller Glommen, men en del mer långväga. Också danska båtar fångar kräftor utanför Hallandskusten, men de verkar hålla sig lite längre söderut. Jag gillar synen av lyktraden ute till havs, som har en märkligt lugnande effekt på sinnet om man vaknar i vargtimmen efter en elak dröm. Sympatiskt nog kan jag identifiera båtarna via marinetraffic.com. Här ligger hela bunten:

fiske-06
Klockan 03.47

Tio grader i gryningen, en timid nordvind, havet på +12 centimeter. Ett icke förhandstippat duggregn gör livet surt för strandvandraren. Helt oförhappandes har härvor av färskt ålgräs sköljts upp på stränderna:

gräset
Höstgrönt

En lös sälskalle har gått vilse i sanden, sannolikt ett minne av det kadaver som flöt i land den 14 augusti:

skallen
Skalligt

Havsörnparet på Sälarevet klockan 12, tätt ihop.






21 SEPTEMBER
Spegelmorgon igen. Nio grader, stiltje, oklar men ljus himmel. Här är två reflektioner, före och efter solen, som går upp klockan 06.54. Krusningarna på vattnet härrör från mina stövlar:

06.44
Klockan 06.44

07.08
Klockan 07.08

Havet på +3 centimeter. Många gäss har lagt sig ute på Kattegatt, resten har dragit sig lite norrut. För första gången på länge kan jag, utan att skrämmas, vandra bort till den gråa tingest av plast som jag kallat ”brevlådan”:

lådan-01
Sandlådan - ett

Detta är ännu ett exempel på strandzonens eviga oberäknelighet. Lådan spolades in från havet i ett blåsväder den 18 juli, och fastnade på en revel. Några dagar senare, den 21 juli, hade någon badperson rest den upp på högkant. Trots det bet den sig fast i sanden, och befinner sig fortfarande på exakt samma ställe, efter två månader. Jag har med åren lärt mig att det är lönlöst att försöka lista ut hur sånt går till:

lådan-02
Sandlådan - två

I södra änden av reservatet går sen nån tid tillbaka två unga trutar. De ser inte ut att må bra. Det är möjligt att jag misstar mig, men beteendet är inte normalt, och jag har noterat ovanligt många döda trutar i år, som om de drabbats av någon farsot:

trutigt
Truttrötthet








22 SEPTEMBER Höstdagjämningen firas med ett äkta högtryck. Bara fyra grader i gryningen, svag ostvind, klar himmel men dimma över landskapet:

dagjämning
Dagjämning

Havet på -10 centimeter. Ingen drastisk siffra, men tillräcklig för att flytta ut strandlinjen 120 meter, och blottlägga ett jungfruligt landskap som legat under vatten hela sommaren. Flera brännmaneter har överraskats av lågvattnet, däribland dessa exotiska skönheter:

het manet-01
Manettemperament - ett

het manet-02
Manettemperament - två

I den levande faunan ingår många tusen gäss, plus denna ensamma myrspov:

myren
Limosa lapponica

Gigantiskt gåslarm tjugo i åtta, utlöst av häger.







23 SEPTEMBER Tolv grader, fuktmulet, vindlöst. Havet på -2 centimeter, i gryningen ett abstrakt konstverk:

abstraktion
Strandlinjer

Går en sväng längs stora revelns ytterkant. Finner där ett litet sälskinn, sannolikt tillhörande den döda unge som låg på stranden den 10 juli:

sälskinnet
Skinn utan ben

Men vad detta varit och var det hört hemma har jag ingen aning om:

blågult
Sverige är runt

Och så ännu en av dessa vilsegångna sandaler:

sandalen
Ursprunget

Havsörnarna på Sälarevet vid tiotiden.





24 SEPTEMBER
Fjorton grader, blygsam ostvind, himmel som mulnar från öster. Havet på +- 0 centimeter.

Död trut på stranden, förmodligen en av de bägge till synes sjukliga individer jag nämnde i torsdags. Sannolikt slagen av pilgrimsfalk. Har hänt nyligen:

trutslakt
Trutslakt

Jag blir nu lite förvirrad. Här ligger ett sälskinn igen. Borde inte detta vara efter sälungen den 10 juli som jag skrev om igår? Vet inte, och egentligen spelar det förstås ingen roll:

avskinnat
Hudömsat

Ännu en saltsäck, denna vackert blå. Har innehållit havssalt, framställt genom avdunstning i Cadizbukten:

saltsäcken
Sal Atlantica Chalupa

Storartat gåslarm vid halv åtta, vållat av ensam havsörn:

örnlarm
Alla på en gång







25 SEPTEMBER Ostvinden har tilltagit. Tolv gryningsgrader, moln som skingras under morgontimmarna, havet på -4 centimeter:

grynat
Klockan 06.39

Mängden gäss minskar nu märkbart. Det är de vitkindade som börjat avvika söderut. Jag har sen i lördags sett flera flockar på hög höjd i plogformation, ett annorlunda beteende än de dagliga förflyttningarna. Skeendet bekräftas av sträcksiffrorna från Falsterbo. Fram till i torsdags hade färre än 400 vitkindade räknats in. Sen kom de: 7 710 i fredags, 1 050 i lördags, 9 030 igår. Men än har vi ett par tusen kvar i Utteros, och fler kan komma norrifrån. Här står ett kompani i morgonsolen på Sälarevet:

gåskompani
Uppställning

En hel del vadare drar runt på de långgrunda stränderna, mest myrspovar och kustpipare. Här en oskygg kärrsnäppa:

spegelsnäppa
Spegelvadare






26 SEPTEMBER
Tretton grader, stadig ostvind, klarhet över Kattegatt, men i inlandet moln som gör sporadiska utfall mot kusten. Havet nu nere på -19 centimeter.

I vattenbrynet ansamlingar av immateriella geléklumpar, genomskinliga som andeväsen:

kam-01
Glaskam - ett

Det är amerikanska kammaneter, på rymmen från Donald Trump. Jag har spanat efter dessa anspråkslösa varelser sen invasionen förra hösten, men det är först nu de kommer inseglande. De är lätta att missa. De syns bara när de samlar morgonsolens strålar, som små linser i sanden:

kam-02
Glaskam - två

Vadar ut till Sälarevet för att granska en tingest jag sett på håll en tid men inte kommit åt:

märket-01
Utmärkt - ett

Det är ett sjömärke som legat länge i havet, dess vimplar täckta av grönalger:

märket-02
Glaskam - två

Uttrans delta fortsätter att dra sig söderut. En åfåra rinner längs Sälarevets norra sida, skild från huvudfåran enbart av en smal sporre. Fåran en bit söder om revet lever ännu. Det här känns logiskt. Sälarevet markerar Uttrans möte med havet. Det skapades en gång när ån var en strid älv vid inlandsisens kant.

På eftermiddagen tranor sträckande söderut längs kusten, deras underbara rop skorrande under molnen. Det här sällskapet kom strax före klockan 16, rakt över min stuga:

trandags
Sträckstreck






27 SEPTEMBER Tretton grader, halvöppen himmel, ostvinden lite påstridig i dag. Havet på -13 centmeter.

Gårdagens kammaneter var, visar det sig, förtruppen till en invasion. Där det låg hundratals igår är det tusentals i dag:

nykammat-01
Manetmassa

Vet inte hur sånt här kan komma sig. Jag antar att de dött ute i havet, men av vad kan man undra. De flesta är formlösa, uppenbart malträterade av vågorna, men här är en som i stort sett behållit sin rätta kroppsform, om man nu kan kalla det kropp:

nykammat-02
Mnemiopsis leidyi

Liten trantropp redan klockan åtta:

tranorna-03
Trantrio





28 SEPTEMBER Elva grader, molnfri himmel, småfrisk ostvind. Havet på -19 centimeter, på väg nedåt mot -30. De ödsliga stränderna livas av enstaka kvarglömda vattensamlingar:

07.01
Klockan 07.01

Mången vadare utnyttjar lågvattnet. Myrspovar och kustpipare den vanligaste kombinationen just nu:

septett
Strandseptett

Nästan inga kammaneter i dag, däremot mängder med räkskal. Detta är småttingar, runt en centimeter långa:

räkfrossa
Räkfrossa








29 SEPTEMBER Tretton grader, samma envetna ostvind, färgmagi i gryningen, med den ännu inte uppstigna solen i dialog med himlen:

07-08
Klockan 07.08

Färg också på strandens fuktiga partier, där grönalger vävt en trasmatta av smaragd:

strandgrönt-01
Strandgrönt - ett

Så här ser väven ut på korthåll:

strandgrönt-02
Strandgrönt - två

I mattans kant tar rödalgerna vid, med sina mer utmanande kulörer:

strandkant
Mattmöte







30 SEPTEMBER Tio grader, tunna skyar, ostvinden lite vass. Havet på -10 centimeter, blottlägger intressanta strandstrukturer:

lågvatten
Sandlinjen

Den outtröttliga ostblåsten torkar ut strandens döda maneter, som därmed går att fotografera utan selfiereflexer:

torrmanet
Manettorka

Ser dagligen sydflyttande bruna kärrhökar. Här är en mot morgonhimlens bleka guld:

kärrhök-02
Circus aeruginosus

Enligt fågelräknarna i Falsterbo har hittills i höst 30 000 vitkindade gäss lämnat landet den vägen. Vi har en hel del kvar i reservatet:

höstgäss
Tålamod

Här slutar september, en månad som hade svårt att leva upp till sitt rykte, men som, om inte annat, gav oss 112 millimeter regn.