Oktober 2017

nyckel
Potatispigan

Den sitter på en av mina potatisplantor och lyser som ett lingon i höstsolen. Vad den gör där vet jag inte. Nyckelpigor äter bladlöss, men min potatis har inte ens några blad, sen mögelsvamparna tagit över odlingen. Synen är så sevärd att jag springer och hämtar kameran. Detta är sommarens enda nyckelpiga för min del.
Var är alla insekter? Jag ställde frågan i juli, sen jag har gått och grunnat på den i flera år. En artikel i Science visade att många undrat samma sak, men att inga svar går att hitta. Det finns nästan inga vetenskapliga studier av insektsbestånden, men de få som gjorts tyder på en dramatisk minskning de senaste decennierna.
Jag har naturligt nog varit extra uppmärksam i sommar. Och som ett memento visade det sig att 2017 blev ett extremt insektsfattigt år. Inga trollsländor, inga harkrankar och bara en enda tvestjärt på deras favoritställe, brevlådan. De insektsätande fåglarna i min närhet har farit illa. Stenskvättorna, sädesärlorna och svalorna har inte hittat mat nog för att föda upp några ungar.
Det finns skäl att varna för snabba slutsatser. Det mesta i naturen svänger och svajar ständigt och svåröverskådligt. Årets brist på insekter kan förklaras med det svala och torra vädret. De långsiktiga trenderna kan inte avläsas på enstaka år. Men nog är det oroväckande med en nästa insektsfri sommar.








I OKTOBER Blåsigt. Elva grader, nästan molnfritt, havet på +8 centimeter. Den här bilden är tagen från en sandrevel, ett trettiotal meter ut från morgonens strandlinje:

solspricken
Sol, vind och vatten

Den envisa blåsten sätter sina spår, trots att den kommer från öster. På den korta sträckan ut från strandlinjen har den jagat upp tillräckligt stora vågor för att erodera en skarp kant på revelns insida, den som normalt ligger i lä. Och det finns inga dyningar som kan jämna ut sanden:

sandkanten
Sandkanten

Också bland strandens torra tång härjar vinden. Algvallarna har med tiden packats samman till stabila mattor och filtar, som nu lyfts upp och rullas ihop av vinden:

mattrullen
Algrullen






2 OKTOBER
Det känns som en höststorm, fast det tekniskt sett bara är en kuling. Den kommer från sydost, men har för avsikt att vrida över i västsektorn under måndagen. Vi är inne i ett väderskifte, lanserat med en gyllene ceremoni över östra horisonten:

07.10
Klockan 07.10

Enligt meteorologerna är väderbuset ett eko från hurrikanerna borta i Karibien. Det ser faktiskt ut så på satellitbilderna:

59d1cbbaa2917

Tolv grader varmt, havet på +7 centimeter. Regn är på väg, men det kommer först framåt halv åtta. Det förebådas av en mästerlig regnbåge, med himlen markant mycket ljusare innanför bågen än utanför, precis som optikens lagar föreskriver

07.20
Klockan 07.20

Fram till klockan 20 faller 22 millimeter regn.





3 OKTOBER Helt oförhappandes har havet åkt upp till över +60 centimeter. Här är Sjöfartsverkets mätstation i Falkenberg. De röda och gröna kurvorna är prognoser, den röda är mätningen:

hoppsan-02

Tretton grader i gryningen, ett lätt förvirrat småregnande, vinden från sydväst, frisk men uthärdlig. Som alltid vid högvatten får jag promenera längs stranden bort till Törlan. Möter en elegant men nervös snäpptropp, snabbare än kameran:

snäpptroppen
Flockinstinkt

Ännu ett av havet hoptvinnat sälskinn, av okänd proveniens:

skinntvinnat
Huvet till höger, tror jag

Och ett högrött lock, till vad får man inte veta:

tefatet
Flytande tefat

Havet håller sig kvar runt +60 centimeter hela dagen. Detta är positivt, som jag ser det. Stränderna behöver rensas, städas, förnyas. Kulingen knådar sanden, vågor och dyningar bearbetar strandens fysionomi. Dessa oregelbundet återkommande ansiktslyftningar är en del av Utteros unika karaktär.

Klockan åtta på kvällen: i mörkret har vinden nått 18 sekundmeter, havet närmar sig +75 centimeter, och täcker ungefär halva strandängen. På den resterande halvan rastar en väldig skara gäss, mest vitkindade. Deras tjattrande överröstar kulingen.




4 OKTOBER Höstsnusk. Ösregn i gryningen, med hårda huliganbyar från havet, vars nivå stannat på +60 centimeter. Kan inte gå ut förrän framåt åtta, när regnet dämpats till ett vasst dugg.

Strandens dyningszon, igår stökig, tångbeströdd och turbulent, ligger i dag renspolad som ett badrumsgolv:

golvet
Tabula rasa

Enstaka tovor helgrönt ålgräs har blåst upp:

gräs
Närodlat

Här är Törlans mynning, synbarligen härjad av vädret:

törlan
Åvånda

Sen utsätts jag för en nybrutal skurattack, som, lite oroväckande, inkluderar åskdunder över Kattegatt.

Elva millimeter regn den senaste dygnet, fram till onsdag kväll.







5 OKTOBER Ovädret tonar ner sig under natten. I gryningen elva grader, halvklart, nordvästvinden frisk men inte mer. Havet på +51 centimeter, verkar inte vilja retirera. Här är, som jämförelse med onsdagsbuset, Törlans mynning som den ter sig i dag:

törlanmunnen
Efter stormen

Som väntat har blåsten hystat upp ansenliga mänger tång på stränderna, men till min stora förvåning är det nästan hundra procent sågtång. Det är möjligt att rödalgerna väntar på sin tur längre ut:

sågtången
Fucus serratus

Som före detta stockholmare kallar jag det här en ”smäck”. Jag vet inte om ordet går för sig i Halland, men det finns hos både Bellman och Dalin:

smäcken-02
Supersmäck - ett

Mössor blåser lätt i sjön i höstväder, men den här tycks ha en annan historik. En exakt likadan har legat i reservatet en tid. Kan det vara den som har seglat nån kilometer söderut, och tvättats ren på köpet? En rimlig gissning är att den eller de en gång prytt skulten på en asfaltläggare (”road paver”):

smäcken-01
Supersmäck - två

Tranor igen, fast nu över slättlandet.

Liten aftondramatik. Klockan 18.40 kommer en flock om 30 tranor på låg höjd över reservatet. Solen gick ned för fem minuter sen, tranorna letar efter ett ställe att övernatta. De har fått syn på Utteros, som varit natthärbärge för tranor förut. Flocken kommer in över reservatet från söder, och har alltså gjort en sväng, men det skedet missar jag. Det jag uppmärksammar är gässen, som råkar i panik när de ser de breda vingarna mot kvällshimlen. Jag schabblar en del med kameran, men den här bilden får jag:

tran-01
Tranorna

Tranorna försvinner norrut. De kan välja Galtabäck eller Getterön i stället. Men de skärrade gässen cirkulerar länge över stranden innan de vågar gå ned.

tran-02
Gässen





6 OKTOBER Brittsommarmorgon. Bara två grader i gryningen, klart, stilla och bedövande vackert:

gryningslila
Strandfärg - ett

Havet på +38 centimeter. Som väntat har rödalgerna ersatt sågtången i strandkanten:

morgonlila
Strandfärg - två

En handfull brödsvampar har hängt med rödalgerna:

brödsvampen
Strandfärg - tre

Flera tranflockar under förmiddagen, på hög höjd, solbelysta. Den här klockan 11.41:

mertran
Grus grus





7 OKTOBER Blåsigt igen. Elva grader, tungmulen himmel med ansatser till regn. Ett självsvåldigt moln försöker bryta hösttristessen en kvart före soluppgången:

07.11
Klockan 07.11

Havet på +37 centimeter. Krabbor igen, däribland denna räfflade simkrabba mina sina paddlar på bakersta benparet:

simkrabban
Liocarcinus depurator

Och här en med rankfotingar på skölden:

rankkrabban
Fripassagerare

En förolyckad bofink, onekligen ett udda strandfynd:

bofinken
Fringilla coelebs

Himlen har skänkt oss nio millimeter regn under lördagen. Och sen denna solnedgång:

19.11
Klockan 19.11






8 OKTOBER Brittsommaren gör ett nytt försök. Två grader i gryningen, en iskall nordanvind, himlen klar men med molnmurar över horisonterna. Havet på +7 centimeter.

Efter att ha traskat längs den kommunala badstranden hela veckan kan jag äntligen vada ut i reservatets vattenrike. Stor skönhet denna morgon, med himlen i dov pastell:

pastell
Klockan 07.42

En lustig tuva har bitit sig fast i en av strandens skonor:

tuvan
Tuvutsikt

Fortfarande massiva mängder gäss i reservatet, mest vitkinder. Stort larm tio i åtta, av okänd orsak:

gåsarna
Vingvimmel

Strandskräp kan emellanåt vara estetiskt spännande, eller rentav njutbart:

bollen
Bollen är ute





9 OKTOBER Tre grader, molnfritt, nordanvinden en liten pina.

Havet på +-0 centimeter, en handsbredd lägre än i går. På de frilagda bottnarna kan man avläsa helgens väderskifte. Förra veckans hårda vindar kom från sydväst och skapade ett grovt räffelmönster i sanden. Igår fick vi en betydligt klenare vind från norr, som lagt en finare krusning tvärs över sydvästräfflorna:

vindvridning
Vindkantring

Försöker begripa mig på de vitkindades morgonrutiner. När solen stigit över horisonten går de täta flockarna i luften, som i panik, men lugnar sig igen. Det upprepas flera gånger. Jag brukar beskriva det som larm, och spana efter orsaken - en havsörn eller gråhäger? Oftast hittar jag inget och klassar det som falsklarm, fast det är högst möjligt att gässen upptäckt nåt som jag missar. På den här bilden ser man att fåglarna i bakgrunden flyger åt vänster, de i förgrunden åt höger:

virr&varr-02
Kollektivtrafik

En alternativ förklaring är att uppfloget genereras inom flocken. Kanske några gäss, som är extra hungriga, lyfter för att bege sig till betesmarkerna och drar med sig massan. Efter varje larmepisod försvinner vanligen några gäss söderut, medan det stora flertalet vänder i luften för att landa igen, en häftig manöver som de tycks klara utan att krocka:

virr&varr-01
Tillbaks igen

Ett litet återfynd: vattenlåset, som flöt i land i reservatet den 10 augusti, har hållit sig kvar på stranden:

låst läge
Låst läge

Havsörn på Sälarevet klockan 12.






10 OKTOBER
Långkalsongsäsongen är här! En minusgrad i gryningen, helkar himmel, vinden nollställd. Dimma över Kattegatt skapar sällan sedda visuella effekter:

havsdimman
Klockan 07.16

Havet på -2 centimeter. En hel del röda brännmaneter igen, här en som somnat på en bädd av rödalger:

rödalgmaneten
Negligé

Vår gråa brevlåda pressades ned i sanden av förra veckans stormvågor, men på exakt samma ställe där den landade den 19 juli:

låddan
Morgonpost

Fångar höstens första mus. Jag brukar ha två norska fällor i det köksskåp där mössen normalt gör entré. Den här stackaren lyckades fastna i bägge:

dubbelt
Maximalt

Till kvällen åtta millimeter regn.






11 OKTOBER Nattens blåst mojnar bort i gryningen. Elva grader, havet på +19 centimeter, i soluppgången ett mäktigt ljusspel längs kusten:

07.42
Klockan 07.42

07.46
Klockan 07.46

07.59
Klockan 07.59

Havskräfta i vattenbrynet. Gissar att den utgör en rest av nattens fiske:

kräftan
Nephrops norvegicus

Och här en rest av en fest:

ballongerna
Happy birthday!

Minst två strandskator kvar i reservatet, liksom närmast föregående höstar. Havsörn på Sälarevet halv tolv.






12 OKTOBER Nattligt bus, med össkurar och brutala vindstötar. Har fått tio millimeter sen igår kvällt. Dock lugnar det ned sig under morgonens lopp. Tolv grader, havet på +42 centimeter.

Gör ett intressant fynd. Detta är remtång, en brunalg som inte växer i Kattegatt. Den har kommit drivande med havets strömmar, från Jyllands västkust eller rentav från Norge. Hittar rätt många exemplar:

remtång
Himanthalia elongata

Remtången är populär bland folk som hyllar vad som kallas ”holistisk” mathållning. Ytligt sett liknar den sudare, som vi har massvis av, men remtången är mycket grövre, och dessutom förgrenad. I pedagogiskt syfte har jag arrangerat en bild med sudare och remtång:

sida vid sida
Sida vid sida

Till skillnad från tångremmarna är skyddshandskar vanliga på våra stränder. Den här är bebodd av små spiralmaskar:

spiralhandske
Handlöst

Har inte sett några vadare den här veckan, förutom strandskatorna och storspovarna.







13 OKTOBER Får börja dagen med att vaska havssalt från fönstren efter det senaste dygnets ohyfsade blåst. Elva grader i gryningen, nästan klart och nästan stilla. Havet på +40 centimeter, efter en topp på +70 vid midnatt.

Ovädersvågorna har återigen skyfflat upp tonvis med sand, och delvis begravt gårdagens tångsamlingar. Här ett blad gulnad sockertare:

sandtaren
Laminaria saccharina

För ett år sen (den 19 oktober 2016) noterade jag en soloråka på stranden, som, liksom jag, tycktes ha en klent utvecklad flockinstinkt. Här är den igen, eller åtminstone en likadan ensam råka, på samma ställe. Den är föga skygg, och visar upp en vacker färgskiftning på vingarna:

råkan
Corvus frugilegus

Har hittat ovanligt många vodkaflaskor på sistone. Det här är Smirnoff, den sanna klassikern, en gång i tiden den ryske tsarens favoritmärke:

smirnoff
Ten times filtered






14 OKTOBER Gråfuktig morgon. Fjorton grader, lindrig sydvästvind, havet på +35 centimeter.

Den snåla stump av reservatet som sticker upp ur havet är fullsatt med gäss. Går söderut, och råkar på en sann raritet - en morgontidig kitesurfare!

kiten
Ja, det är lördag


Stranden har fått en ny bård av rödalger, smakfullt spritsad med gräddskum:

grädden

Strandrandigt

En tjock knippa remtång har snott sig om en ung men lång björkstam, i en sällsam omfamning:

remmarna

På drift







15 OKTOBER
Tolv grader, mest mulet, med en betydelselös vind från nordväst. Havet på +38 centimeter.

Cyklar bort till Sik, vars vattenrika tuvängar ligger gröna och frodiga så här års:

siktuvorna
Sikgrönt

Är nyfiken på om det finns remtång även på dessa stränder. Svaret är jo-men-visst:

remtången
Himanthalia elongata

Hittar även några plantor som medfört sin bottenplatta - en helt rund sak, tre decimeter tvärs över, som, på algers vis, bara är en fästskiva, utan något som helst rotsystem:

fästplattan
Fotfästet

Som vanligt en hel del skräp på Sikstränderna. Här ligger en illröd fisklåda med namnet Rockabill, som är mig bekant. Rockabill är egentligen två mycket små öar, The Rock och The Bill, utanför Irlands ostkust, strax norr om Dublin. Lådan kommer från ett stort fiskföretag, som antagit namnet Rockabill Seafood Ltd, fast dess egentliga hemmahamn är Ardglass i Nordirland. Men vad som faktiskt finns på Rockabillöarna är Europas största koloni rosentärnor, runt 1200 par. Rosentärnan är en lite udda art som egentligen hör hemma i tropikerna, och som bara lär ha setts två gånger i Sverige. Efter vad jag kan förstå har den lokala länsstyrelsen lyckats utmärkt med att skydda rosentärnorna på Rockabill.

rockabill
Rockabillådan

Intensiv morgontrafik av gäss mellan Utteros och Lynga, åt bägge hållen. Efter hand rastar flera tusen vitkindade utanför Törlans mynning:

törlangässen
Massgäss









16 OKTOBER Tretton grader, lätt sydvästvind, mulet och lite disigt. Havet på +22 centimeter.

Det spökar på havets botten. Vid en snabb blick ser den här tingesten ut som ett fågelhuvud, med en väldig näbb:

dödskalle-01
Dödskalle

Här är en bättre bild. Det är en tumlare. Det som liknar en näbb är överkäken, sedd uppifrån. Den skenbara ögonhålan är tumlarens näsborrar. Skallen har legat länge i havet. Hur den hamnat inne på grunt vatten går inte att veta. När jag försöker lyfta den faller den i bitar:

dödskalle-02
Phocoena phocoena

Det ligger en hel del knöltång på stränderna just nu, lysande gulgröna med uppsvällda flytbojar. Eftersom den växer på stenar och klippor ser vi den inte ofta på våra sandstränder, men det finns gott om knöltång både i Galtabäck och en bit söderöver:

knöltång
Ascophyllum nodosum

Orkanen Ophelia drar förbi Irland och Skottland i dag, och kan möjligtvis ge vibraton i våra trakter. Detta är en tvättäkta tropisk orkan, av det slag som brukar drabba Karibien, och som meteorologerna benämner ”tropisk cyklon”. Det vi kallar orkaner är helt enkelt starka stormar, som skapas av skarpa skillnader i lufttryck mellan två områden. Tropiska orkaner, däremot, är virvelformade uppvindar som bildas där havsytan är mycket varm, minst 26,5 °C. Luften i cyklonen är mättad med fukt. När den stiger uppåt avkyls den, och vattenångan kondenseras till regn. I den processen avges kondensvärme, som förser cyklonen med mera energi. Därmed blir den självgående, så länge den befinner sig över ett tillräckligt varm hav. Atlantens tropiska cykloner brukar bildas utanför Afrikas västkust och sen åka västerut mot Amerika. Men ingenting förbjuder dem att ta en annan bana - som Ophelia gör nu. Är havstempen och vindarna de rätta kan tropiska orkaner hamna i våra trakter. Och det lär bli allt vanligare när klimatet blir varmare:

025759_5day_cone_no_line_and_wind
Kartan kommer från USAs National Hurricane Center







17 OKTOBER Fjorton grader, lätt havsvind, grått dis över världen. Havet på +20 centimeter.

Det är höst i vattenbrynet. Stora mängder löv har hamnat i havet, företrädesvis via Törlan, och sen blåst iland igen:

höstlöv
Bladsäsong

Har det tvivelaktiga nöjet att presentera det första dokumenterade fallet av strandskräp från Saudiarabien. Flaskan har innehållit nåt slags mangodryck, tillverkad i Riyadh:

saudisaft
Salafistsaft

Det är oktober. Höstkvällen är mörk men mild, naturen full av frodighet ännu. Det är nu nattflyna har sin tid. Jag har ytterlampan tänd. De brukar svärma runt den i nåt slag bisarr frenesi som inte leder nån vart. Men i år är ljuskäglan tom, där är inga flyn alls. Jag lyckas hitta en enda stackare som placerat sig på köksfönstret. Den ser verkligen hjälplös ut:

nattflyet
Noctuiden







18 OKTOBER Blåsig natt, mojnande morgon. Tolv grader i ottan, under en molnig himmel som långsamt öppnar sig över Jylland:

jylland
Optimisthorisont

Havet på +3 centimeter. Färre gäss nu, med grågässen i majoritet. Enligt fågelräknarna i Falsterbo har horder av vitkindade lämnat landet de senaste dagarna. Årets totalsiffra har passerat 110 000. Men än har vi gäss i reservatet:

gåsminne
Vad har den ätit?

En massa bladvass har spolats upp på stränderna, i små hopknölade knippen. Den ser medtagen ut, som om den seglat länge till havs:

vaasen
Phragmites australis






19 OKTOBER Sju grader i gryningen, med en lite kylig vind, från öster nu. Svårmodigt mörkblå oktobermoln på himlen, men med glitter i soluppgången:

blues
Klockan 07.52

Havet på +18 centimeter. En flock om ett par hundra vitkindade gäss ockuperar stranden, men jag kan gå en spaningsrunda på grässvålen innanför stängslet utan att skrämmas. Mycket avskräde där, däribland tyvärr denna sen länge avlidna sillgrissla:

grissla
Uria aalge

Sommarminne: en borttappad leksaksko med juverinflammation:

ko
Låglandsko

Vid halv tio kolliderar en kungsfågel med ett fönster i vardagsrummet. Avsvimmad hamnar den på min altan, men på fåglars vis hämtar den sig och flyger iväg efter några minuter. Den hör egentligen hemma i de djupa barrskogarna, kanske långt upp i Norrland, men var på väg till vinterkvarter nånstans i Mellaneuropa. Sveriges minsta fågel är en ihärdig krabat:

kungsfågel
Regulus regulus

Havsörn på Sälarevet.


insektsdöd
Vad händer med våra insekter?

Insekterna igen: Jag skrev i juli om den dramatiska minskning av antalet insekter som konstaterats av en entomologisk förening i staden Krefeld i Rhendalen. Föreningens mångåriga undersökningar finns nu dokumenterade i en vetenskaplig artikel i tidskriften PLOS.
Kontentan är att de flygande insekterna minskat med över 75 procent på 27 år. Nedgången har drabbat alla insektgrupper, alltså inte bara fjärilar och bin. Undersökningarna har gjorts i naturreservat. Minskningen beror alltså inte direkt på utarmning av den närmiljö där insekterna lever. Fenomenet är mera storskaligt än så.
Artikeln pekar på de senaste decenniernas omfattande rationalisering av jordbruket som den troligaste orsaken. Det hjälper inte med naturreservat om en stor del av det övriga landskapet är en ekologisk öken.
Larmet från Krefeld har uppmärksammats, i mer lättläst form, av, bland andra, The Guardian (
Warning of 'ecological Armageddon' after dramatic plunge in insect numbers”) och BBC (Alarm over decline in flying insects”).






20 OKTOBER Nio grader, gråmulet, vinden sydostlig. Havet nere på -14 centimeter, vidsträckta strandytor blottlagda.

Ofantliga mängder gäss igen, de vitkindade åter i majoritet. (Fast utflödet i Falsterbo fortsätter, med 23 000 igår torsdag). En hel del brödsvampar nu, simmande i sörjan av rödalger:

svampar
Halichondria panicea

Alltid lika muntert att möta en valthornssnäcka. Hittade deras äggpaket i ovanliga mängder i våras, så de verkar trivas med livet just nu:

valthorn
Buccinum undatum

En kvartett fisklådor har strandat, långt ifrån varandra. Två har påskriften ”Box Pool Solutions Ltd” och kommer från Peterhead i nordligaste Skottland. En tillhör ”Caley Fisheries”, också i Peterhead. Den fjärde är anonym, så vitt jag kan se:

fiskfyran
Box Pool Solution








21 OKTOBER Vi går in i senhöstmörkret. Nio grader i gryningen, brutala vindstötar från öster, solen vägrar gå upp.

Havet på -1 centimeter. På en revel ligger en trasig men livserfaren dunk, som i sin ungdom varit blå:

dunken
Slam Dunk

Jag skrev häromdagen att gässen blivit färre. Får ta tillbaks det idag. Jätteflock vitkindade har övernattat i reservatet igen. Försöker räkna dem. När jag kommer till tvåtusen går plötsligt ett megalarm norr om Uttran. Flera tusen gäss där också:

svärm-01
Gåsdramatik - ett

En obeskrivbar upplevelse att stå på stranden under en gigantisk svärm av upprörda gäss:

svärm-02
Gåsdramatik - två

Det är en havsörn som antastat dem, fast jag inte får syn på den förrän en halvtimme senare, när den flyger söderut över Sälarevet:

örnen
Boven i dramat

Fick sju millimeter regn under natten.







22 OKTOBER Det regnar, lågmält men envist. Nio grader, återhållsam sydostvind, dystert grå himmel. Havet på -13 centimeter.

Det är två månader till vintersolståndet. Det betyder att vi nu har fyra månader framför oss med dagar kortare än denna. Lyckligtvis finns ögontröst i algbankarna. Detta är havsris, en av de rödalger som kan anlägga en skamlöst violett kulör:

havsris
Ahnfeltia plicata

Karragenalgen är en värdig konkurrent i den gredelina sektorn:

karragen
Chondrus crispus

Fram till klockan 20 faller 21 millimeter nederbörd, räknat från lördag kväll.







23 OKTOBER Regnet droppar av under natten, efter att ha släppt ytterligare tre millimeter i mätaren. Åtta grader i ottan, vinden rakt ostlig, himlen full av blåa moln, skiftande under morgonen:

08.39

Klockan 08.39

09.24

Klockan 09.24

Flera monstermaneter svarar med kontrafärger:

färgmaneter
Manetmöte

Bägge havsörnarna på Sälarevet. Här är honan. Gässen till synes obekymrade:

h-örnen
Örnöga

Lite senare, i en annan färgskala, sitter där i stället en pilgrimsfalk:

p-falken

Falköga





24 OKTOBER Höst. Fem grader, duggregn, vinden från nordost en pina. Havet på -10 centimeter. På himlen utvecklas under morgontimmarna ett gäckande dragspel:

dragspelet
Molnrulllader

Aldrig har jag sett så många svampar i reservatet som i år. Några lyser färgfagert i höstens klena ljus:

svamptrio
Triss i gräset

En svårt medtagen skyddshjälm av märket Pesso har gömt sig i skräpvallen:

pesso
Huvudlösning







25 OKTOBER. Rusk. Har fått 23 millimeter sen igår, och mer är i antågande. Men det är milt - tolv grader i morgonväkten. Vinden har vänt till sydvästlig och är ännu ganka tam. Havet på +16 centimeter.

Och än finns det blommor, om inte alltid av den välkomna sorten. Den lömska lilla kotulan har smugit sig över lagunen och fått rotfäste på strandängen. Den här bilden är tagen vid Smedsgårdfolkets spång ut mot badet, där ett litet bestånd av kotula blommar för fullt:

kotula-01
Cotula coronopifolia

Kotulan är en sydafrikansk växt som håller till i våtmarker. Den har funnits i Europa i åtminstone 200 år, bland annat på Jylland. På senare tid tycks den har brett ut sig massivt och hastigt på Skånes ostkust och på Öland, vilket vållat oro bland botaniker, som befarar att den kan konkurrera ut delar av den lokala våtmarksfloran. Det är en oansenlig liten gynnare, lätt igenkännlig på blommorna, som ser ut som små gula knappar:

kotula-02
Guldknappen

Hos oss växer kotulan på norra halvan av stora reveln, där den upptäcktes häromåret av Torbjörn Vik i Rosa huset, som, till skillnad från mig, är bra på blommor. Det var det första kända fyndet av kotula i Halland. Långsamt men till synes segervisst brer den ut sig i vattenhålorna. Men hur kom den hit? En intressant hypotes är att kotulan sprids av de vitkindade gässen. Gäss livnär sig på att helt enkelt krama saften ur växter. Deras avföring har inte genomgått någon avancerad nedbrytningsprocess, och kan därför innehålla livsdugliga frön. De kan också medföra frön på fötterna när de trampat i leriga marker, en mekanism som en gång i tiden utforskades av självaste Charles Darwin. I vilket fall har jag på nåt sätt lättare att förlåta kotulan om den kommit hit med de vitkindade gässen:

kotua-03
Invasionen

Ytterligare 20 millimeter regn under dagen.






26 OKTOBER Elva grader, vinden västlig, halvklar himmel. Havet på +34 centimeter.

Klockan 07.37, en halvtimma innan solen går upp, utbryter en svårförklarlig panik bland de vitkindade gässen. Det är för tidigt för havsörnar, och själv är jag utom synhåll. Räv? Duvhök? Gässen har ett utomordentligt mörkerseende, bättre än min kamera:

morgonpanik
Gryningsgässen

Först en stund senare vaknar morgonrodnaden i öster:

07.47
Klockan 07.47

Ännu en hjälm, nu av juvenil modell. Hur det hamnat i ett naturreservat kan man grubbla över:

hjälmen
Huvudskyddsombud







27 OKTOBER Sex grader med en förfärande nordanvind. Himlen grovt laminerad av tunga moln:

molnhyllorna
Horisonthyllor

Havet på +9 centimeter. Också stranden laminerad, av en rik portion ålgräs, som i vanlig ordning lagt sig i en separat vall:

ålhyllan
Apartheid

Vad det här är vet jag inte, men jag har en hypotes. Det låg en död mink på detta strandavsnitt den 13 september. Det kan vara den:

mink?
Ryggkrok






28 OKTOBER
Storm och böljor. Elva grader, klarnande himmel, blåsten nordvästlig, kulminerande klockan åtta med byvind upp till 24 sekundmeter. Samtidigt når havet larmnivån +80 centimeter.

Det är alltid en fascinerande syn när havet stiger över strandängen, men den är svår att fånga med kameran. Här ett försök från gryningen. Mitt i bilden ser man ett vagt, grått streck. Tro det eller ej - det är faktiskt vitkindade gäss som trängt ihop sig i det som igår var lagunen:

stormgäss
Kattegatt in på knuten

Redan vid tio slaknar blåsten en smula, havet börjar krypa ut igen, och lördagens första surfare hissar sin drake över badstranden. Jag cyklar dit:

surfaren
Våghalsat

Inte mycket att hitta när havet står ända uppe vid grässvålen, men jag noterar ännu en stock. Det är kommit många sådana i höst, alla märkta av enkla yxhugg. Kan tänka mig att de ingått i en brygga eller liknande konstruktion, någonstans:

stock
Grovvirke

Vi har numera fem mätstationer för havsnivån längs Hallandskusten. Det är lite intressant att följa morgonens högvatten:
klockan 06: Halmstad 81, Fbg 78, Vbg 66, Ringhals 65, Onsala 63
klockan 07: Halmstad 87, Fbg 79, Vbg 64, Ringhals 65, Onsala 67
klockan 08: Halmstad 82, Fbg 84, Vbg 72, Ringhals 69, Onsala 69
klockan 09: Halmstad 90, Fbg 80, Vbg 72, Ringhals 71, Onsala 66
klockan 10: Halmstad 81, Fbg 73, Vbg 58, Ringhals 66, Onsala 60
Man kan undra hur pass kalibrerade de är. Halmstad ser ut att ligga 20 centimeter över Onsala, Falkenberg 12 centimeter över Varberg.






29 OKTOBER
Fem grader, uppklarning och en hisklig nordanvind, men annars en vacker morgon:

solglimt
Klockan 07.23 (vintertid)

Havet faller hastigt med nära halvmetern under morgontimmarna, till medelnivå, ungefär. Det måste vara den skarpa nordvinden som pressar Kattegatt söderut. Det syns på de här bägge bilderna. De är tagna med 43 minuters mellanrum, vid reservatets sydgräns (man ser stagen som ska hålla informationstavlan):

vattenfall
Vattenfall

Här är en kompis som inte hunnit med. Han eller hon har fastnat 54 meter från vattenbrynet. Minst lika intressant är att det är en mört, en sötvattenfisk som inte har i Kattegatt att göra. Nå, det är egentligen en bräckvattenfisk som emellanåt påträffas i Öresund. Ingen sensation att den hamnat i Utteros, bara lite udda:

mörten
Rutilus rutilus

Stränderna är barskrapade från rödalger av gårdagens högvatten. Här är vattenlåset, som inte visat sig sen den 9 oktober:

låset
Uthållighet - ett

Och här vår vän brevlådan:

brevlåddan
Uthållighet - två

Glömde nämna att vi fått 20 millimeter regn under natten.






30 OKTOBER Två grader, vinden mer nordvästlig men enerverande kall, himmel utan moln. Havet på +40 centimeter.

Massvis med maneter i vattenbrynet, vanställda av vågorna men vackra som smycken i gryningsljuset:

höstmanet-01
Höstmanet - ett

höstmanet-02
Höstmanet - två

höstmanet-03
Höstmanet - tre

höstmanet-04
Höstmanet - fyra

Inga småvadare på länge, men i dag två vinterhämplingar bland tången:

vadarfinkar
Vadarfinkar

En ytterst njutbar höstdag. Vid dess slut en mästerlig solnedgång:

17.35
Klockan 16.35






31 OKTOBER Svajigt nattväder, med tempen en bit under noll. I gryningen två plusgrader, vinden nordvästlig och mild, himlen bjuder på ljusspektakel.

Campingens yttre sektioner fortfarande under vatten efter förra veckans regn, för stunden under ett tunt istäcke:

06.51
Klockan 06.51

Sen rött guld i öster:

07.07
Klockan 07.07

Och här en rent surrealistisk himmel med morotsröda tussar mot en blyblå bakgrund:

07.26
Klockan 07.26

Havet på +2 centimeter. På en revel långt ut står en mystisk metallcylinder begravd i sanden. Varken den eller dess skruvlock går att rubba. På nåt underligt sätt har den lyckats ställa sig helt vertikalt:

07.20
Flaskgåta

Nästan inga vitkindade gäss. De har flyttat söderut. Enligt räknarna i Falsterbo har hittills i höst 327 295 vitkindade lämnat landet, en helt fabulös siffra. Enligt ritningarna kommer nu kanadagässen att ta över i Utteros.

Därmed har oktober 2017 gjort sitt, däribland 168 millimeter regn. Tack för det.