December 2017

musselkross kopia
Matbombare

Det är en kråka. Den har flugit upp med en blåmussla i näbben, som den släpper på stranden, i hopp om att spräcka skalet. Man ser musslan som en mörk fläck nere på bilden. Detta är kråkornas metod för att komma åt den ätliga delen av skaldjuren. Trutarna gör likadant.
Det är ett välkänt beteende, som studerats av forskare sen lång tid tillbaka. Tekniken är inte medfödd. Den är inlärd. Någon fågel har upptäckt den av en slump, andra har imiterat den. Till detta krävs en hel del mental kompetens. En kråka som ser en annan kråka släppa en mussla måste tolka det den ser, och sen översätta det i ett agerande som består av flera moment: Leta upp en mussla. Grip den med näbben. Flyg upp och släpp den. Håll ögonen på var den faller. Hitta den. Ät.
Metoden har brister. Om musslan faller på mjuk sand går den inte sönder. Man ser ofta kråkor eller trutar som envist släpper samma mussla om och om igen. Det brukar lyckas till slut.
Möjligen klarar erfarna kråkor att välja en lämplig plats, till exempel med mycket sten. Ett forskarlag som studerade kråkor på en strand i Skottland upptäckte att en del flög i väg till ett närbeläget flygfält och släppte musslorna på asfalten.
Eftersom musselspräckandet inte är nedärvt är det inte heller föremål för något darwinistisk optimering. Varje kråka eller trut måste öva in tekniken från grunden. Det kan, om man så vill, ses som ett rudimentärt exempel på kultur: ett beteende som fortplantas genom släktleden, inte via generna, utan tack vare instinkten att härma vad andra gör.




I DECEMBER
Runt noll, mulnande, en pinande kall nordlig vind. Havet på + 5 centimeter.

Detta borde rimligtvis vara årets sista brännmaneter. Men man vet aldrig. Dessa uråldriga djur är oändligt ambitiösa, flexibla och oförutsägbara. De gör som de vill:

adventmanet-01
Adventmanet - ett

adventmanet-03
Adventmanet - två

adventmanet-02
Adventmanet - tre

adventmanet-04
Adventmanet - fyra





2 DECEMBER Två tveksamma plusgrader, en hurtfrisk sydvästvind, mulet men med öppning över östra horisonten. Den här bilden är från Björkängs camping, vars yttre sektioner står under vatten sen slutet av oktober:

havsnära
Kockan 07.42

Havet på +5 centimeter. Hittar ett par vingar, som möjligtvis tillhört samma trut som den i onsdags. I vilket fall är det här faktiskt en havstrut:

trutvingarna
Larus marinus

Och här en rephärva med en för stranden lite udda färg. Gissar att den härrör från fiskeribranschen:

blå tåget
Blå tåget






3 DECEMBER Mild men blåsig natt. Sex grader i gryningen, sydvästvinden har sansat sig, himlen mestadels klar. Havet på +18 centimeter.

Vitling igen, en i mitt tycke vacker och stilren fisk:

vitling-01
Merlangius merlangus

Men varför ligger en till synes oskadd vitling på stranden? Svaret finns i SLU:s översikt över de svenska fiskbestånden, och lyder så här:

”Vitling fångas huvudsakligen som bifångst i fiske efter bottenlevande arter såsom havskräfta med trål och större delen av fångsterna kastas tillbaka i havet. Andelen utkast uppskattades till 60 procent av fångsten under perioden 2013–2015.”

Det är inget fel på vitling. Den smakar utmärkt. Men den har sen länge klassats som skräpfisk och använts som foder för laxodlingar och minkfarmar. Numera är beståndet rejält utfiskat. Här är SLUs diagram över fångsterna sen 1981:

vitlingfångsterna

Vitlingen är helt enkelt inte lönsam för fisket. Om den fångas ändå slängs den i sjön igen. Det låter vettlöst och det är precis vad det är:

vitling-02
Utkastad








4 DECEMBER Vilken morgon! Minus fyra grader, klar himmel, med decembers supermåne hängande över ett av vindar oberört Kattegatt:

månen
Mare Tranquillitatis

Havet på +22 centimeter. Strandade tångkvistar ligger infrusna i nattens kristaller:

tången
Istång

Kanadagässen har linjerat upp sig parallellt med horisonten:

gässen
Geometriska gäss

En absurd citron har förlist ute på en revel:

citronen
Vintervitaminer






5 DECEMBER Blåsväder igen. Sex grader, hutlösa västvindar, himlen halvmulen men ljus:

morgenröte
Klockan 08.12

Havet på +17 centimeter. Här är en fiffig liten detalj i vattenbrynet. Det är ett platslock som drivit in till stranden, där havets dyningar överöst det med sand. När vattnet steg var locket för tungt för att flyta. Det blev liggande på havsbottnen, där vågorna såg till att organisera sanden i det reglementsenliga räffelmönstret:

lockigt
Lockkonst






6 DECEMBER Västkustvinter. Sju grader varmt, ösregn, snåla vindar från sydväst. Havet på +38 centimeter.

Sorgsen skarpsill bligar upp ur en tångvall. Det är en klen gynnare - bara tre centimeter lång:

sprattus
Inlagd sill

En hel del knivmusslor har sköljts upp på stranden på sistone. Förutom sin aparta form har de ett behagfullt mönster på skalet:

kniven
Ensis americanus

Glättiga rödalger söker skingra gråtristessen:

rödalgen
Snart är det jul






7 DECEMBER
Mera väderbus. Sju grader, småskurar, sturska sydvästvindar. Havet på +47 centimeter, snabbt stigande.

Remtången, som plötsligt hamnade på våra stränder den 12 oktober, har sen dess tynat till mörkbruna snören. Men i den senaste tidens generösa nederbörd har de svällt upp igen, nu i vackert ljusbruna nyanser:

tångfärg-01
Himanthalia elongata

Samma färgmässiga förvandlingsnummer utför sågtången:

tångfärg-02
Fucus serratus

Detta, däremot, är ektång, som i visset skick blir nästintill sotsvart:

tångfärg-03
Halidrys siliquosa







8 DECEMBER Fem grader, klarnande himlavalv, samma plågsamma sydvästvind som igår. Havet på +55 centimeter. Klass 1-varning för högt vatten (80-90 centimeter) fredag kväll.

Nominellt är blåsten bara en kuling, men för oss strandbor en vinterstorm, brutal nog att rycka upp ålgräset med rötterna. Det ligger hundratals såna här nystan på stranden bort till Törlan. Inte så lyckat för ålgräsbeståndet, kan man tycka, fast vinterstormar ingår förstås i livsvillkoren:

gräsrot-01
Rotsak - ett

Rotknöl av okänt trädslag har sköljts upp på stranden, sensuellt formad, som en skulptur av Henry Moore:

knöl-01
Rotsak - två

Det ligger en hel del fragment av gamla träd på stranden, utforslade nånstans ifrån av Törlan. Den här tunga klumpen är vackrast av alla. Dess ventrala sida är delvis blanknött, delvis perforerad av trämaskar:

knöl-02
Rotsak - tre

Havet passerar +70 centimeter klockan 15. Solen går ned 15.27. Den här bilden är tagen 15.42, med halva strandängen under saltvatten:

15.42
Decemberskymning





9 DECEMBER Liten lättnad i blåsandet. Fyra grader, glesa moln, havet på +49 centimeter.

Stormvädren har levererat rika mängder rödalger, men också dessa gåtfulla horder av musselungar, just inösta från havet:

musselmassor-01
Musselmassa - ett

Jag har sett liknande invasioner förut, men inte i den här omfattningen. De ligger på några korta avsnitt i sydligaste delen av badstranden. Storleken är 5 - 15 millimeter.

musselmassor-02
Musselmassa - två

Jag är osäker på artbestämningen, men gissar att de flesta är sandmusslor, med enstaka Östersjömusslor, blåmusslor och hjärtmusslor:

musselmassor-03
Musselmassa - tre

Huvudlös gås på stranden. Gläder kråkorna, om inte annat:

gåsslakt
Har varit vitkindad



Här kommer en kamrat vi känner igen:

Knubbsäl

Foto: Thomas Andersson/N

Det är en av Thomas bilder från sälkolonin i Lisered, tagna i april 2011. En annan variant med samma säl finns på sidorna 148-149 i "Tidvatten”. Och nu ska denna muntra knubbsäl visas upp i Moskva.
Så här ligger det till:
Den exklusiva föreningen Naturfotograferna samarbetar med sin ryska systerorganisation, som varje vår ordnar en utställning på ett stort galleri i Moskva. Ryssarna har nu inbjudit svenska Naturfotograferna att delta med ett mindre urval bilder, däribland Thomas underbara porträtt på den gula sälen i Lisered.
Utställningen har vernissage den 26 januari. Den brukar vara mycket populär bland Moskvaborna - i våras hade man 100 000 besökare!
Här kommer bilden från ”Tidvatten”, där man ser de mörka markeringarna runt ögonen, som om sälen ifört sig en karnevalsmask:

Knubbsäl-Lisered (kopia)

Foto: Thomas Andersson/N








10 DECEMBER Tre grader, fortsatt sydvästblåst, himlen klar över Utteros men med mörka molnmonument längs horisonterna:

hotmoln
Mulnande

Havet på +23 centimeter. På stränderna mängder med brödsvampar, minimusslor och döda maneter, plus en enda sjöstjärna:

stjärnklart
Stjärnklart

Och här ett trasigt fågelskelett, med bara mittskeppet kvar. Det är en liten fågel, med smala, spetsiga vingar, svarta ovantill och vita under. Det är en lira, en av de hemlighetsfulla havsfåglar som blåser in från Atlanten vid västanväder:

liran-01
Stormoffer

Men här är en gåta. Detta borde vara en mindre lira, Puffinus puffinus, men mindre liror ska så här års befinna sig utanför Sydamerika. Kan fågeln jag hittat ha legat i havet sen i höstas? Vet ej. Det råder också en skön vetenskaplig förvirring kring olika raser, arter och underarter av små liror. Tar hem kadavret för att mäta vingarna. Resultat: 210 millimeter från knogen till spetsen, vilket inte stämmer med nånting i den facklitteratur jag har tillgänglig. Drar därur slutsatsen att jag inte ska ödsla tid på sånt här:

liran-02
Vingmått

Häftigt snöfall klockan 13:

nobelsnö
Havsutsikt










11 DECEMBER
En oväntat vacker morgon, med bara smulor kvar av söndagens snö. Minus två i gryningen, obemärkt nordostvind, havet på +23 centimeter.

Morgonens blickfång är sublima stråk av fiskbensmönstrade moln på södra himlavalvet:

08.36
Dragspel - ett

08.44
Dragspel - två

Men vad kan ha hänt med den här ryggraden:

utvikningsspätta
Utvikningsspätta

Räknar till nio storspovar på stranden utanför Smedsgård.







12 DECEMBER Okej, det är vinter. Lätt snö under natten, nollgradig gryning, en bister vind från norr. Havet på -1 centimeter.

Stranden ett grått, vått och enformigt landskap, dock bitvis lustigt mönstrat av snön. Letar upp vår tålmodiga brevlåda, som klarat ännu ett stormväder:

lådan
Långrandigt

Vi har en övervintrande häger i reservatet. Den gömmer sig om nätterna i det halvt igenvuxna dräneringsdike som utgör campingens nordgräns:

diket
Natthärbärget

Tyvärr skrämmer man upp den om man får för sig att fotografera diket:

hägern
Förlåt, förlåt





13 DECEMBER
Väderskifte igen. Vind från västsektorn, tempen upp till plus fyra, havet upp till +30 centimeter.

Morgon utan behag. Blåsten kall, grov och stötig, från sydväst. På stranden nya depåer av rödalger, och ovanpå dem fler brödsvampar än jag nånsin sett:

svampställe
Svampställe

Också mer minimusslor, uppsköljda ihop med svamparna under natten:

gulvitt-02
Ur havets djup

Plus lite ögonglädje:

ekblad
Algrött







14 DECEMBER Vädret är, om inte annat, omväxlande. En plusgrad, svag vind från sydsydost, minimalistiskt duggregn. Havet på +27 centimeter.

Ännu en skulptural rotstump, denna med tycke av sjöodjur:

roten
Al, tror jag

En kålhuvud har gått i kvav i nattens mörker, dess lösblad spridda över stranden:

kålen
Brassica oleracea capitata

Och här ett bortsprunget fiskegarn:

nätet
Nättrassel

Sen snö igen.






15 DECEMBER Grå men vacker morgon, snön bortfrätt under natten. Vindstilla, bara tiondelar över noll, havet på +24 centimeter, på väg nedåt.

Stranden starkt brusande av bränningar, rullande över de yttre revlarna. Kan vada ut och betrakta det intrikata skeendet:

brottsjö
Brottsjö

Enorma mängder gäss igen, av alla tre arterna. De har fyllts på från norr:

gässigen
Decembergäss

En gås mitt i bilden ovan ser ut att vara till hälften vitvingad. Kan det vara en optisk villa? Här är en delförstoring:

vitvingat
Anser leucopterus