Januari 2017

musslan
Mya arenaria

Detta är en sandmussla, en vanlig uppenbarelse på våra stränder. Dess skal bär ett mönster av fina ränder, som speglar hur den växt genom åren, som årsringarna i ett träd.
Våra sandmusslor lyckas sällan bli mer än tio-tolv år, men de har släktingar som är betydligt mer seglivade. Rekordet har Islandsmusslan, som kan leva i över 500 år.
Musslor bygger sina skal med de ämnen som finns i deras omgivning. Skalen är stabila grejer, som finns kvar långt efter musslans död, med årsringarna som arkiv över den fysikaliska och kemiska miljö som musslan levt i. Vetenskapen kan numera tolka budskapet, och därmed kartlägga musselhavets historia, år för år.

Ett internationellt forskarlag har fiskat upp Islandsmusslor, levande och döda, från 80 meters djup i havet norr om Island. De har ställt samman skalens årsringar till en serie, som innefattar varje enskilt år, från 953 till 2000. Därur kan de med förundransvärd precision avläsa vad som hänt i havet under de senaste tusen åren.

Vanligt syre har en atomkärna som består av
åtta protoner och åtta neutroner. Men det finns en liten minoritet som har åtta protoner och tio neutroner. De två varianterna kan betecknas med symbolerna 16-O och 18-O. Det är 16-O som dominerar. Bara 0,2 procent av atomerna är av den tyngre sorten 18-O.
Vatten består av syre och väte. En vattenmolekyl som råkar ha syret i form av
18-O blir aningen tyngre än en molekyl med 16-O. Skillnaden är liten, men den har en viss effekt på avdunstningen. När vatten värms är molekyler med den lätta syreformen 16-O lite snabbare på att ge sig ut på vift. Det vatten som blir kvar blir därmed aningen tyngre. På så sätt kan vattnets molekyler fungera som små termometrar.
Det handlar om synnerligen minimala avvikelser, men fysikerna behärskar sen länge konsten att väga atomer med ohygglig precision.

Musslorna hämtar syreatomer ur vattnet och bygger in dem i sina skal. Forskarna kan mäta andelen
18-O i varje enskild årsring. Därmed får de reda på temperaturen i havet norr om Island, för varje år sen 953.
Det finns förstås en massa komplikationer. Havsvattnets salthalt, ismängden i Arktis och mycket annat spelar in. Men forskarna har lärt sig hantera detaljerna.
Resultatet av analysen publicerades i
Nature Communications i början av december. Metoden är tillräckligt noggrann för att spegla de stora vulkanutbrotten genom seklerna. När en vulkan sprutar upp svavel i stratosfären skyms solen en smula. Jordens och därmed havets temperatur sjunker under ett år eller två. Och det ger avtryck i Islandsmusslornas årsringar.

Det är värt att tänka på. Ta Tambora, till exempel. Den stora vulkanen på ön Sumbawa i Indonesien fick ett utbrott den 10 april 1815. En väldig plym av svaveldioxid hävdes upp i övre atmosfären och blockerade solskenet. Havstemperaturen norr om Island, på andra sidan jordklotet, sjönk en aning, tillräckligt för att påverka andelen
18-O -atomer i det vatten som de idoga musslorna på bottnen sög i sig. Och forskarna kan mäta det idag i skalens årsring för 1815!

Här är ett diagram över temperaturen som den rekonstruerats ur Islandsmusslorna. Varje tunn röd stapel är ett år. Den röda kurvan anger löpande medelvärden för 30-årsperioder. Man kan se den varma Medeltiden, fram till slutet av 1300-talet, följd av en långsam nedkylning. Och sen, när industrialismen vevar igång på 1800-talet, stiger temperaturen i takt med atmosfärens oförtrutet växande halt av koldioxid.

reynolds-16 Från Reynolds et al, 2016












1 JANUARI Sex grader, surmulna skyar, småsnål västblåst. Havet på +24 centimeter.

Cyklar bort till Sik, där stranden ligger tillplattad och barskrapad av julstormen, som lyfte havet långt upp på betesängarna. Den här magnifika stubben har legat på stranden i flera år, allt djupare nedsänkt i sanden. Nu har Urd baxat upp den och släpat iväg den hundra meter in på strandängen:

stubben
Rotsak

Men vad är detta? Nåt slags leksak, kanske:

repflotten
Repflotte

Flock om ett par hundra vitkindade gäss flyger förbi.





2 JANUARI Vintern rycker fram. Minus fyra i gryningen, molnfritt, med en lite vass nordvästvind. Havet på +2 centimeter.

Går en sväng på stora reveln, också den sargad av Urd. Det är en pågående process. Varje större storm sätter tänderna i revelns grässvål, som sakta med ohjälpligt tuggas sönder:

urderosion
Urderosion

Men samma stormar öser också upp sand och bygger på reveln i höjdled. Den här snitsiga dynen fanns inte före jul:

dynen
Urddyn

Hittar huvudlöst sälkadaver i gräset. Den har vi inte sett förut:

januarisäl
Urdsäl








3 JANUARI Ned till minus åtta under natten, med vind från ostsektorn. Vid fyra vänder den till västlig, temperaturen svingar sig upp till noll på två timmar. I gryningen två grader, mulet med lätt sydvästvind. Havet på +4 centimeter.

Dags att gräva upp Törlan:

grävet-01
Gryningsgrävaren - ett

Det är bara tre år sen sist. Den gången var det stormen Sven som resolut proppade igen Törlans mynning. Rensningen skedde den 23 december 2013. I julas åvägabringade stormen Urd en rejäl repris. Gigantiska mängder sand la sig som en väldig kustdyn över åns nedre lopp. Tidigt på tisdagsmorgonen är en grävskopa på plats för att öppna fåran igen.
Jag tycker det här är skojigt. Att en storm stryper Törlan är inte en naturkatastrof. Det är snarare naturens hämnd.
Törlan har inte själv valt platsen för sitt utlopp i havet. Det är ett mänskligt påfund. Ån har i hundratals år stångats med havet och dess benägenhet att flytta sand. Törlan har svarat med att rinna parallellt med stranden, inne på det som idag är våtmarkerna nedom Björkäng och Sik. Man kan lätt följa dess gamla fåra söderut, åtminstone till kommungränsen. Törlans moderna utlopp kom till för hundra år sen, enligt uppgift år 1911, för att bönderna ville torrlägga strandängarna. Jag vet inte hur ofta den har korkats igen av sand sen dess, bara att havet inte gett upp tvekampen.

grävet-02
Gryningsgrävaren - två








4 JANUARI Efter en (någorlunda) mild natt faller temperaturen i gryningen till strax under noll. Havet på +25 centimeter, en grym nordanvind plågar morgonvandraren, himlen molnig men med en optimistisk kil i söder:

kilen
Varde ljus!

Kollar Törlans nyuppgrävda mynning. Snyggt jobbat:

frittfram
Fritt flyt

En man som kallas Mike miste hjälmen i julstormen:

mikes
Huvudlöst






5 JANUARI Minus åtta i ottan, himlen klar men med en molnridå över Kattegatt. Elak vind från nordost, tyvärr. Havet på +8 centimeter, har fallit från +30 vid midnatt, vilket förlänat isen på lagunen en intressant topografi:

buckelisen
Buckelis

Detta var nytt för mig: Prawnfresh Plus:

xyrex
Shake well before use!

Flaskan har innehållit ett ämne som yrkesfisket använder för att hålla räkor fräscha. Det tillverkas av det skotska företaget Xyrex, och är godkänt av EU, med tillsatsnummer E586. Den aktiva substansen heter 4-hexylresorcinol, vilket inte står på flaskan, men väl på företagets hemsida.
Färska räkor får svarta fläckar på skalet när de kommer upp i luften. Traditionellt motverkas det med natriummetabisulfit, med nummer E223, men 4-hexylresorcinol är att föredra, hävdar Xyrex.
Den lilla plastflaskan innehåller 100 milliliter Prawnfresh Plus, som ska blandas med 100 liter havsvatten. Det räcker till 200 kilo räkor, som doppas i lösningen i högst tio minuter. Tvätta händerna noga efter användandet, manar etiketten.

Havsörn på Sälarevet klockan nio.

Går en strandsväng mitt på dan för att kolla isläget. Redan rikligt med flak:

flakigt
Nyisat





6 JANUARI Fjorton grader kallt natten igenom, men mot gryningen stiger temperaturen till minus tio. Småmolnig himmel, vinden ostlig och sataniskt kall. Havet på -26 centimeter, men som det var högvatten när kylan bet till är hela stranden täckt av blankis, hal som såpa. Lyckas dock, med dubbade stövlar, ta mig ut till havets fria vågsvall, vilket alltid är en lättnad grymma vinterdagar:

isbrynet
Isbrynet

Stabil is på lagunen. Den är som ofta prydd med små eleganta isberg, formade när vattenytan föll runt friliggande stenar:

isberg
Laguniglo

Högljudda läten från Uttran. Gässen har instinkten att kalla nätter lägga sig vid åmynningarna, där vattnet inte fryser. Mindre begriplig för människor är instinkten att kackla intensivt när det är kallt. Strax efter åtta går ett jättelarm, med alla gässen i luften, men jag lyckas inte upptäcka orsaken.

Världens olika väder- och klimatinstitut börjar nu redovisa decembersiffrorna, och bekräftar därmed vad vi redan visste: 2016 var globalt sett det varmaste året sen mätningarna började på 1800-talet, och därmed förmodligen det varmaste på flera tusen år. Det här diagrammet kommer från EU:s klimatorgan Copernicus:

copernicus

År 2016 hamnade som synes på en mycket hög siffra. Det beror till en del på att vi hade en osedvanligt kraftig El Nino i Stilla havet förra vintern, vars energitillskott placerade sig ovanpå den långsiktiga uppvärmning som mänskligheten åstadkommer.
Det finns ett tungt skäl att hålla ögonen på den här utvecklingen: Donald Trump. Han har som så många i det republikanska partiet fått för sig att den globala uppvärmningen är ett slags bluff som klimatforskarna hittat på för att roffa åt sig pengar.
För min personliga del tycker jag att detta är minst lika obehagligt som själva uppvärmningen. Det är politikernas uppgift att bestämma vad som ska göras åt det förändrade klimatet, om nu något alls ska göras. Men det är inte deras sak att underkänna den vetenskapliga forskningen bara för att dess resultat krockar med deras politiska ideologi. Men det är just vad som hotar i USA just nu. Man bävar.

SMHI varnar för snö till natten: cirka en decimeter, ”lokalt mer närmast kusten”.




7 JANUARI Asväder. Snö faller under vargtimmarna. Temperaturen stiger och landar strax över noll klockan sex. Regn blandar sig i snön. Brutal blåst från sydväst. Havet håller sig på -8 centimeter.

Ger mig ut efter åtta. Snöslask täcker stränderna, skyddade mot havets vågor av massiva vallar av issörja:

arktiskt
Slaskstrand

Rödalger under slasksnön blinkar uppmuntande till vintervandraren:

uppmuntran
Slasktröst





8 JANUARI
Tempen pendlar under natten runt nollan, men fastnar för minus två i gryningen. Vintermulet, svag sydvästvind, lite snö kvar på marken sen igår. Havet på -6 centimeter. Strandslasket hårdfruset, utom längst ut mot havet, där det möter en bred bård av rödalger:

algbården
Rödvitt

Långa gåskolonner på havet, beredda att simma till Morup:

gåsraden
Gåsmarsch

Och bland algerna de sista maneterna, blottande sina subtila skelett:

manetinsida
Inälvorna

Havsörn på Sälarevet tjugo över nio.





9 JANUARI
Tre grader, svag sydvästvind, dimma och duggregn. En myckenhet is kvar efter förra veckans hysteriska köld. Havet på -6 centimeter, men var uppe på +15 igår eftermiddag, och bröt den tunna strandisen i oräkneliga eleganta miniflak:

skivis-01
Plattis - ett

skivis-02
Plattis - två

skivis-03
Plattis - tre

Också en smula färgfröjd, välkomnad av flanörens vinterögon:

algrött
Algorange

Titta här. Solen! På väg att dyka ned i havet:

15.46
Klockan 15.46








10 JANUARI Nära noll. Midvintermörkt och januarimulet. Brutal blåst från sydost, vedervärdigt kall. Den ska vrida till sydlig under dagen, för att i morgon, onsdag, eskalera till ett mindre stormoväder. Havet på -2 centimeter.

Enorm flock kanadagäss vid Sälarevet. Möjligtvis enstaka grågäss, men inga vitkindade längre. Stort larm vid halv nio. Tyvärr är jag inte säker på att det inte är mitt fel. Den här suddiga bilden är tagen minuterna innan gässen går i luften (och innan solen stiger upp, om den nu gör det):

gåsmässa
Gåsmässa

En hel del brunalger har blåst in de senaste dagarna, däribland buntvis med präktiga tareblad, som måste ha växt långt ute i Kattegatt:

nytare-01
Nytare - ett

nytare-02
Nytare - två

nytare-03
Nytare - tre

Rödhake landar på min gräsmatta. Var kom nu den ifrån?







11 JANUARI
Kaosvädret klampar in i natten. Knappt tre grader i gryningen, hårdnande sydvind, tätnande skurar. Havet på +12 centimeter, stigande mot en meter i morgon, torsdag.

Just som den osynliga solen går upp bryts vintertristessen under några magiska minuter av ett violett ljussken över hela himlen. Står och ser de tappra gässen kämpa mot vinden - frukostmarkerna ligger söderut:

08.41
Klockan 08.41

Det finns en intressant detalj i bilden ovan som jag upptäckte först när jag fick upp den på datorskärmen: en av gässen har vita vingar. Det är en albinogås. Här är en delförstoring:

vitvingad
Gåsen Albin

Tappra är också gossarna som bygger en friggebod vid en av grannstugorna. Själva nocken levereras per lastbil i ottan, just som kulingen hugger in:

bygget
Hantverk






12 JANUARI
Totalvädret trummar sig igenom natten, med skarpa skurar, kulingstötar och stigande havsnivå. I gryningen tre grader, havet på +90 centimeter. Så här ser stranden ut i dag:

ängstrand-01
Mot söder

ängstrand-02
Mot norr

Havet når +100 centimeter klockan 15. Vänder där.




13 JANUARI Har ryggskott. Kan inte gå ut.


14 JANUARI Två grader, mulen gryning, lätt sydvind.

Missade den vackra fredagen, som jag sorgmodigt betraktade genom strimmor av salt efter veckans blåsande. Idag har jag snabbvaskat rutorna och kan se ett kallt, grått havet, dekorerat med simmande gäss. Det står på +31 centimeter, och stiger på nytt efter flera dagars yvigt skvalpande:

5_ringhals-16


Vågar mig inte ut på stranden, men det finns nu välgödda skräpvallar att utforska, bara tjugo meter från stugan:

vallen
Hit nådde Kattegatt

Detta måste vara en raritet i våra trakter - en plastflaska från Ukraina:

karapuz
Karapuz

Flaskan har innehållit flytande tvål, specialgjord för mycket små barn. Företaget heter Karapuz och finns i Kiev. Dess hemsida har en engelskspråkig sektion som förmedlar en intressant bakgrund:

”The story of the "Karapuz" company begun in the sixties, when Soviet research institutes where developing a radically new environmentally friendly and safe healthy detergent, that hasn’t analogy in the world. The concern for harmful effect of synthetic detergents on human, and especially baby's body was raised even then. But this project was realized only in 1977, when a group of young and talented scientists continued their predecessors' efforts to create a unique new soap-based detergent.
The project was clinically tested, and produced the first laundry detergent to be approved by the Ukrainian Ministry of Health for use from baby's first days.
The company's collective received a large amount of letters from parents with words of gratitude and requests for expansion of the product line, at the same time as the research group was working on the creation of new and original cosmetic products based on natural ingredients.
And so the company "Karapuz" managed to merge sea salt and natural herb extracts in one product. Then was developed baby oil based on organic, instead of mineral oils.”

Sen lite sol.

Här är en bild tagen genom mitt nytvättade fönster när solen påbörjat sitt nedgående. I guldspringan syns en liten svart prick:

15.35
Klockan 15.35

Pricken är en fågel. I kraftig förstoring ser den faktiskt ut som en havsörn:

solörnen
Golden eagle








15 JANUARI I gryningstimman blåser alla moln långsamt söderut och lämnar en klar himmel, under vilken temperaturen sjunker till minus fyra. Lätt nordostvind, havet på +9 centimeter.

När jag strosar utmed skräpvallen längst in på strandängen möter jag en mängd tingestar som tidigare legat ute på stranden. Detta är förstås precis vad man kan vänta sig, men jag blir ändå mäkta förbluffad när jag återser den ryska burken, som tidigare genomfört en rad märkliga eskapader i reservatet:

15 januari
15 januari

Den blåste in från Kattegatt redan i början av september och fastnade på en revel:

6 september
6 september

Under höstens högvatten lyckades den gräva ned sig i sanden istället för att sköljas inåt mot stranden:

14 november
14 november

En storm i november baxade upp den ur sanden och placerade den bland rödalgerna vid stora revelns strand:

20 november
20 november

Nu ligger den nära stängslet, strax söder om Smedsgårdsfolkets grind, 500 meter sydost om den förra platsen.






16 JANUARI
Minus nio i ottan, dock snabbt stigande till minus fyra när solen gör entré. Ljusblå himmel, svag nordvind, havet nere på -19 centimeter.

En dag som gjord för långa strandvandringar, men ack, skröplig av mitt ryggskott klarar jag bara kortare promenader. Stapplar över strandängen ut till lagunen, som ligger blankfrusen och stelnad:

lagunränder
Räffelis

Men jag har tur. När jag stapplar tillbaks möter jag rödhaken utanför grannens stenmur. Den fångar insekter, eller försöker göra det. Inte vet jag, men det är onekligen en hoppingivande vintersyn:

vinterrött
Erithacus rubecula








17 JANUARI
Fyra minus, svag sydvind, lätta skyar, som ger en vackert morgonrosa himmel, här sedd från min altan några minuter före solens uppstigande:

08.32
Klockan 08.32

Havet på -16 centimeter. Dit kommer jag tyvärr inte heller idag, men jag har en underlåtenhet att sona. Häromveckan hittade jag en flaskpost ute på stranden - ett skrynkligt papper i en skrynklig plastflaska:

voersaaflaskan
Missiv

Jag tog hem flaskan och placerade den i min skurhink, där jag prompt glömde bort den. Men nu har jag sprättat upp plasten och läst budskapet.
Flaskpost är rätt vanligt på våra stränder. Det må vara ett fantasieggande fenomen, men man märker inte sällan våndan när avsändarna försökt hitta på något att skriva. Det här brevet är inte undertecknat, men det är skrivet av ägarna till turistanläggningen Voersaa Ferie, belägen på Jyllands ostkust i höjd med Läsö. Enligt dess
hemsida heter de Irmelin och Johnny Olssen.

Vi ejer Voersaa bådudlejning Der leier vi ud vaerelser og vandcykler og kanoer”, står det, men mer än så har de inte kommit på. Istället har paret Olssens barn, Linnea och Rikke, övertagit pennan. De har, visar det sig, också övertagit föräldrarnas kommersiella instinkt: ”Vi seler pølser og vi seler is og øl og brus og vin”, skriver de snälla barnen:

smygreklam
Smygreklam





18 JANUARI
Väderskifte. Vinden vriden mot västsektorn på tisdagskvällen. Mycket regn under natten. Tre grader varmt i gryningen, duggregn och dimma, med en oförarglig sydvästvind. Havet på -14 centimeter. Det känns som om vi befann oss i början av mars, med smältande isar, sönderfrusna tuvor och dishöljda horisonter (men ack, en fåvitsk illusion - framför oss har vi den inhumana månaden februari):

islossning
Islossning

Det ligger ett underligt föremål på strandängen: en svart cylinder, två decimeter lång, med diametern 75 millimeter. Den är gjord av nåt slags keramiskt material och har identiska, röda plasthättor i bägge ändarna. Cylindern är en aning tillplattad så att den kan vila på ett plant underlag utan att rulla iväg. Den mystiska tingesten ger mig inga som helst associationer till något jag sett förut:

gåtan
Är det en bomb?

Friggebodbyggarna utanför fönstret har börjat lägga på taket. Jag vet av lång erfarenhet att konstruktionen därmed förvandlas från ett luftigt spjälverk till en klanglåda som effektivt sprider hammarslagen över nejden:

bodenbygget
Pang i bygget






19 JANUARI
Västkustvinter. Tre grader, nästan fyra, med dimma och en vag västvind. Havet på -8 centimeter.

För första gången på en vecka tar jag mig ut på stranden, till havets förlåtande vågor. Död stormfågel igen:

storm-01
Stormkadaver

Den är illa tilltygad, men den skönt mejslade näbben är inte mindre sevärd för det:

storm-02
Stormnäbb

Fortfarande massvis med tare, i många fall uppryckt med rötterna:

tarerot
Tarerot






20 JANUARI
Två grader i gryningen, klarnande himmel, tolerabel västvind. Havet på -9 centimeter. Havsörn skämmer gäss när solen går upp.

En vacker morgon, där den solbelysta taren experimenterar ohämmat med färgskalorna:

tarefärg-01
Tareexperiment - ett

tarefärg-02
Tareexperiment - två

Längs badstranden har vågorna lekt fram en lustigt krenelerad försvarsmur mot havet, tillverkad av finmalda rödalger blandade med sand:

algvallat
Kringelkrokat

Men vad är detta? Hur är denna tingest tänkt att användas? Där finns ett namn: Julius K-9, som är varumärket för en firma som säljer selar och koppel till hundar. Den håller till på adressen 2310 Szigetszentmiklós, Fás utca 13-17 i Ungern, men har också en innehållsrik hemsida, som jag studerat utan att få svar på frågan: hur i all världen är tingesten jag hittat ute på stranden tänkt att användas:

julius
Ungersk gåta








21 JANUARI Noll grader, noll vind, noll sikt. En skräckinjagande frostdimma har lagt sig över landskapet:

frostmorgon
Frostmark

Havet på -13 centimeter. Kan ta mig över lagunen, som har ett skört täcke av nyis. Hör gäss tuta från alla håll. Hör storspov joddla. Ser en ung knölsvan i dimman:

dimsvan
Dimsim

Strändernas tare har bytt skepnad och gestalt igen i frosten:

frosttae-02
Frosttare

Strax efter nio passerar jägare på strandängen. Kan inte se hur många, hör ett enda skott. Småviltsjakt.






22 JANUARI
Två grader, vass sydvind, tungt dis gör dagen dyster. Havet på -14 centimeter, lågt nog för en tur ut till Sälarevet, som ligger svart och avvisande:

svartrev
Svartskär

Dock livat av en tropp sångsvanar:

svanfyra
Kvartettsångare

Hittar de stolta resterna av stormfågeln:

ryggrätt
Avätet







23 JANUARI Tre grader, mulen men ljusnande himmel, en osympatisk vind från västsydväst. Havet på -3 centimeter.

Jättelarm kvart i nio. Gissar på havsörn, men ser ingen. Det är alltid intressant att skåda hur gässen, sekunderna efter paniken, börjar organisera sig i aerodynamiskt optimala formationer. Jag skulle gärna vilja veta hur det går till. Håller de kontakt med släkt och vänner eller är formationerna rent opportunistiska?

örnpanik
Ordning ur kaos

Sportfiske är en sluten värld, insvept i skyar av facktermer som jag inte är insatt i. Vad jag vet är att det här är överdelen till en plastpåse som innehållit vad jag skulle kalla ”tackel” för fångst av sill, fast jag inte är säker på vad som är den korrekta översättningen av ”sildeforfang”. Men jag har en gång gjort ett reportage om sillfisket i Öresund, så jag vet att det ska sitta många krokar på samma tackel så att man kan hala upp flera sillar samtidigt:

trendy
Titta här!






24 JANUARI Vi har ett högtryck som gör att ingenting händer vädermässigt. Tre grader, mulet, nästan vindstilla. Havet på +2 centimeter.

På stranden en nyss avrättad trut, utan huvud och nyss partiellt plockad. Har svårt att tänka mig någon annan förövare än en pilgrimsfalk:

trutslut-01
Trutslut - ett

Hur och varför halsen är avknipsad är en gåta:

trutslut-02
Trutslut - två

Är nära att avrätta mig själv på en av dessa eländiga stängseltrådar som av ovädren dragits ut åt alla håll. Försöker snurra ihop dem jag hittar:

snurr
Stålsnurr




25 JANUARI Kattegatts ytvatten är just nu tre grader varmt. En enveten västvind ger oss samma temperatur in över land. Disigt, grått och dystert, med havet på +6 centimeter.

Ögat suktar efter färger i den konturlösa vintern. Här en vitaminrik variant i vattenbrynet:

vitaminer
Apelsingräs

Våra storspovar håller modet uppe. De är ohyggligt skygga, men här är en på en revel:

spoven
En överlevare

Lysrör igen. Ett ständigt återkommande otyg:

lysrör
Avlyst






26 JANUARI Strax under två grader, lite friskare västvind men samma gråa dis. Havet på +5 centimeter.

Skummattor i vattenbrynet nu, smakfullt plisserade, i gulbruna nyanser. Det är INTE föroreningar. Snarare är det proteiner. Det kan betyda att vårblomningen i Kattegatt dragit igång, fast det är bara en gissning från min sida:

skumblomma
Nyskummat

Råkar hitta den vackert ljusröda tarm som suttit inuti truten jag skrev om i tisdags:

truttarm
Truttarm

Den här påsen har innehållit ett par blåa gummihandskar, avsedda för fiskare:

phulax
Phulax 630




27 JANUARI
Två minusgrader, helgrå himmel, nästan ingen vind. Havet på -1 centimeter.

Vid högvattenepisoderna tidigare i januari skyfflade vågorna ihop tångbältena långt upp på land. Nu, vid normalnivå, har vi väsentligen fria ytor sand mellan vattenlinjen och tången. Tången bryts ned och avger en färgstark och näringsrik buljong som söker sig ut mot havet, men delvis fastnar i sandens räfflor. Spektakulära mönster bildas, blåsvarta av algernas järnhalt:

algjuice-01
Algjuice - ett

algjuice-02
Algjuice - två

algjuice-03
Algjuice - tre

Havsörn på kobbe under morgontimmarna.

Sen solsken.





28 JANUARI
Tre grader under noll, molnfri himmel men en lätt obehaglig sydvind. Kan bli en vacker dag:

solen
Klockan 08.26

Havet på +6 centimeter. En myckenhet is på stranden, mest i form av spröda flagor, flarn och skärvor:

snödrev
Snedvridet

I algsörjan ligger en liten plasthylsa, tre tum lång, med påskriften Canada Snow. Man kan öppna den, men inuti finns bara sand. Canada Snow är ett varumärke för vinterskor. Det har en snygg men anonym hemsida, där man längst ned hittar upplysningen: Head office: Härdgatan 22 432 32 Varberg. Det är adressen för företaget Scorett, som på sin hemsida definierar sig så här: Scorett är en del av Scorettgruppen som totalt driver fyra butikskoncept; Scorett, Scorett Outlet, Håkanssons och Eccobutiker. Var själva dojorna kommer ifrån är oklart, liksom konceptet bakom den lilla platshylsan på stranden:

canadian
Skosmörja?







29 JANUARI Frostgrader, gråmulet med en förfärande sydvind. Havet på +6 centimeter. Sandrevlar ogästvänligt draperade med fruset vatten:

snörev
Midvintervatten

Den här seriösa lilla flaskan har innehållit ögondroppar från Polen, av märket Vitreolent, bestående av kaliumjodid och natriumjodid. Inget märkligt med det, antar jag, mer än att den inte borde ligga bland tången i ett naturreservat:

vitreolent
Tio milliliter

Sen ett försynt duggregn.






30 JANUARI Grå dimma i gryningen, två grader, stiltje. Havet på +8 centimeter.

Kan flanera obeblåst i reservatet, där stadig ström av kanadagäss frigör sig ur dimmorna:

grågäss
Grå gäss

Ögat suktar efter färg, skrev jag häromdagen. Bönhörd till överdrift här:

birthdayballoon
Happy birthday






31 JANUARI
Frostnatt. Minus fyra i gryningen, lätt vind från ostsektorn, klar himmel men molnmur i söder. Havet på +6 centimeter.

Tidig havsörn oroar gässen. Många flyr ut till havs:

gåskolonner
Kanadakolonner

Möter en bekanting. Såna här små plastblommor drev i land i tusental längs Hallandskusten för några vintrar sen. Att enstaka exemplar visar sig än i dag är knappast konstigt - frågan är snarare vart de tog vägen. Jag grubblade länge på deras mål och mening. Gåtans lösning finns redovisad den 10 mars 2015:

plastplatta
Bakteriebricka